Bakgrund: Alla barn i Sverige erbjuds från födseln upp till fem år barnhälsovårdens nationella program. Syftet med programmet är att förebygga ohälsa hos barn och att i ett tidigt skede uppmärksamma och åtgärda problemen. Det innebär att BVC-sjuksköterskan måste ha kunskap kring hur föräldrar ser till att hjälpa sina spädbarn till god sömn. Syfte: Att belysa föräldrars upplevelse av stöd från BVC-sjuksköterskan kring spädbarns sömn. Metod: Kvalitativ gruppintervjustudie. Datainsamling med tolv föräldrar till spädbarn i åldrarna 3-12 månader. Fyra gruppintervjuer genomfördes med tre deltagare i vardera. Data analyserades med innehållsanalys av Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Tre huvudkategorier med vardera fem, fyra och sex underkategorier framkom. Huvudkategorierna resulterade i; uteblivet stöd, ouppfyllda behov av stöd, uppfyllda behov av stöd. Slutsats: BVC-sjuksköterskans stöd till föräldrar gällande spädbarns sömn visade till viss del ett motsägelsefullt resultat. Vilket kan stå för flera olika faktorer. De mest avgörande fynden var ändå att trots olika eller obefintliga upplevelser av stöd fanns det ett stort förtroende för BVC. Råden kring samsovning behöver bli tydligare. Det vore också värdefullt om fler studier görs kring BVC-sjuksköterskans stöd om sömn till mammor i jämförelse hur bemötandet och stödet blir till partnern.

Bakgrund: Hos barn i åldern noll till fem år är feber ett vanligt symtom vid sjukdom. Det är därför viktigt att vårdnadshavare förstår betydelsen av egenvård för att kunna ta hand om sitt barn i sin hemmiljö. Syfte: Syftet var att belysa barnhälsovårdssjuksköterskans preventiva arbete för barn med feber. Metod: Vald metod var kvalitativ design med induktiv ansats. Intervjuer av 11 specialistutbildade sjuksköterskor innefattande distriktssköterskor samt sjuksköterskor med specialistutbildning inom hälso- och sjukvård av barn och ungdomar. Barnhälsovårdssjuksköterskor (BHV-sjuksköterskor) i både privat samt regional regi deltog från två Halländska kommuner. Resultat: Tre kategorier: Information till vårdnadshavare, stöd till vårdnadshavare och egenvårdsrådgivning utgjorde resultatet. Därefter tillkom underkategorier. Likvärdigt resultat har kunnat ses hos deltagande BHV-sjuksköterskor. Konklusion: Slutsatsen var att majoriteten av BHV-sjuksköterskorna ansåg att det fanns ett stort behov av egenvårdsutbildning om barn med feber för vårdnadshavare. Goda kunskaper om egenvård av barn med feber kan troligtvis förhindra en del besök till akutmottagning. / Background: In children aged zero to five years, fever is a common symptom of illness. It is therefore essential that the caregiver understands the importance of self-care to effectively care for their child at home. Aim: The aim was to illuminate the preventive efforts of the child health care nurse for children with fever. Method: The chosen method was qualitative design with an inductive approach. Interviews of 11 specialist nurses including district nurses and nurses with specialist training in health care of children and adolescents. Child health Care nurses (CHC nurses) in both private and regional management participated from two municipalities in Halland. Results: Three categories: Information to guardians, support to guardians and self-care counselling constituted the result. Subcategories were then added. Similar results have been seen in participating child health nurses. Conclusion: The conclusion was that the majority of the child health care nurses felt there was a significant need for self-care education regarding children with fever for caregivers. Good knowledge of self-care of children with fever can probably prevent some visits to the emergency department.

Sammanfattning Bakgrund: Våra matvanor grundläggs tidigt i livet. Med tanke på det rådande hälsoläget i Sverige och världen behöver långvarigt preventiva insatser sättas in i tidig ålder för att bekämpa utvecklingen av fetma. Salut-satsningen är ett exempel på en preventiv insats som syftar till att främja hälsa hos barn och ungdomar. Syfte: Att undersöka hur förstagångsmödrar upplever och uppfattar den information om hälsosamma matvanor som mödrahälsovården (MHV), barnavårdscentralen (BVC) och folktandvården ger inom Salut-satsningen. Metod: Kvalitativa semistrukturerade telefonintervjuer utfördes med 18 strategiskt utvalda förstagångsmödrar vars barn var i åldern ett till ett och ett halvt år. Data analyserades enligt Graneheims kvalitativa innehållsanalys. Mödrarna ingår i Västerbottens Salut-satsning och bor inom upptagningsområdet för Västerbottens läns landsting. Resultat: De flesta mödrar fick information om utrymmesmat, måltidsordning samt frukt och grönsaker. Informationen som vissa av mödrarna fått upplevdes för generell. Något mödrarna saknade från samtalen var mer individanpassad information samt att den skulle vara djupare. Den information som gavs varierade beroende på vilken hälsocentral mödrarna besökt. De hade inställningen att hela familjen bör äta hälsosamt samt att man som förälder bör vara en bra förebild. Många hade inställningen att de hade goda matvanor sedan tidigare och att förändring ej var nödvändig. Slutsats: Informationen om frukt och grönsaker är det budskap som framförallt gått fram till mödrarna, vilket motiverat dem till att göra förändringar i familjens matvanor. Mödrarna upplevde att informationen var för generell och att de saknar bakgrund till råden. En återkommande inställning bland mödrarna var att de redan ansåg sig ha goda matvanor och därför inte behövde ta åt sig av råden.

Background: In 2005, the Västerbotten County Council launched a child health promotion programme, “the Salut Programme”, in response to an alarming prevalence of overweight and obesity, and trends of increased dental caries, among young county citizens. The programme, initially developed in four pilot areas, is built on multidisciplinary and cross-sectoral collaboration and aims to support and strengthen health promotion activities in health care, social services and school settings. It targets children and adolescents (0-18 years of age) and their parents, and starts during pregnancy. This thesis focuses on interventions provided by antenatal care, child health care, dental services, and open pre-schools, directed to expectant parents and families with children aged 0-1 ½ years. Within the programme context, the aim was to explore socio-demographic patterns of overweight and obesity in expectant parents (Paper I), firsttime parents’ experiences of health promotion and lifestyle change during pregnancy and early parenthood (Paper II), professionals’ experiences of factors influencing programme implementation and sustainability (Paper III and IV), and early programme outcomes on professionals’ health promotion practices and collaboration following countywide dissemination and implementation (Paper IV).   Methods and results: A population based cross-sectional study among expectant parents showed overweight and obesity in 29% of women (pre-pregnancy) and in 53% of men (n=4,352♀, 3,949♂). The likelihood for obesity was higher in expectant parents with lower levels of education, among those unemployed or on sick leave, and those living in rural areas. In 62% of couples, at least one of the partners was overweight or obese; a positive partner correlation was also found for BMI (I). An interview study with 24 first-time parents (n=12♀, 12♂) revealed that they primarily undertook lifestyle changes to secure the health of the fetus in pregnancy, and to provide a healthy environment in childhood. Parents described themselves as highly receptive to information about how their lifestyle could influence fetal health, and they frequently discussed pregnancy risks related to tobacco and alcohol, as well as toxins and infectious agents in foods. However, parents did not seem inclined to make lifestyle changes primarily to promote their own health. The antenatal and child health care services were perceived as being mainly directed towards women, and parents described a lack of a holistic view of the family which included experiences of fathers being treated as less important (II). An interview study undertaken with professionals (n=23) in the Salut Programme pilot areas indicated programme sustainability at most sites, two years after implementation, although less adherence was described within child health care. Factors influencing programme sustainability, as described by professionals, were identified at multiple organisational levels (III). A before-and-after survey among professionals (n=144) measured outcomes of the county-wide implementation of the Salut Programme in 13 out of 15 county municipalities. Results showed significant improvements in professionals’ health promotion practices and collaboration across sectors. A number of important implementation facilitators and barriers, acting at different organizational levels, were also identified via a survey comprised of open-ended questions (IV).   Conclusion: The Salut Programme, developed with high involvement of professionals, and strongly integrated in existing organisational structures and practices, shows potential for improving health promotion practices and cross-sectoral collaboration. The findings can inform further development of the Salut Programme.as well as new health promotion initiatives, and inform policy practice and future research. These aspects include approaches in health promotion and prevention, father involvement during pregnancy and early parenthood, and factors influencing implementation and sustainability of cross-sectoral health promotion programmes. / Bakgrund: År 2005 lanserade Västerbottens läns landsting en hälsofrämjande satsning “Salut” som svar på en oroande förekomst av övervikt och fetma samt trender till ökad förekomst av karies hos barn i länet. Satsningen, som initialt utvecklades i fyra pilotområden, bygger på tvärprofessionellt och verksamhetsövergripande samarbete och syftar till att stödja och stärka hälsofrämjande insatser inom landstinget och länets kommuner. Satsningen riktar sig till barn och unga (0-18 år) och deras föräldrar, med start under graviditeten. Denna avhandling fokuserar på insatser som erbjuds via mödrahälsovård, barnhälsovård, tandvård och öppen förskola riktade till blivande föräldrar och familjer med barn i åldern 0-1 ½ år. Med utgångspunkt från Salut-satsningen syftar avhandlingen till att undersöka socio-demografiska mönster av övervikt och fetma hos blivande föräldrar (I), förstagångsföräldrars upplevelser av hälsofrämjande insatser och förändrade levnadsvanor under graviditet och tidigt föräldraskap (II), personalens upplevelser av underlättande och hindrande faktorer för satsningens införande och uthållighet (III, IV), samt förändringar i arbetssätt och samarbete mellan verksamheterna efter den länstäckande spridningen av satsningen (IV).   Metod och resultat: En populationsbaserad tvärsnittsstudie bland blivande föräldrar visade på övervikt och fetma hos 29% av kvinnorna (vikt före graviditet) och hos 53% av männen (n=4352♀, 3949♂). Lägre utbildningsnivå, arbetslöshet och sjukskrivning samt att bo utanför städerna visade sig öka sannolikheten för fetma. Hos en övervägande del av paren (62%) fanns minst en partner med övervikt eller fetma och samband kunde även påvisas mellan kvinnans och mannens BMI (I). En intervjustudie med 24 förstagångsföräldrar (n=12♀, 12♂) visade att föräldrarna främst förändrade sina levnadsvanor för att säkra hälsan hos fostret under graviditeten och för att skapa en hälsosam miljö för barnet under uppväxten. Föräldrarna beskrev sig själva som mycket mottagliga för information om hur deras levnadsvanor kunde påverka fostrets hälsa och de diskuterade ofta graviditetsrisker i relation till tobak och alkohol samt gifter och smittoämnen i livsmedel. Föräldrarna var dock mindre angelägna att förändra sina levnadsvanor med tanke på sin egen hälsa. De upplevde att mödrahälsovårdens och barnhälsovårdens insatser i huvudsak riktades till kvinnor och beskrev en avsaknad av helhetssyn på familjen, vilket även avspeglades i upplevelser av att papporna behandlades som mindre viktiga (II). En intervjustudie med personal (n=23) inom pilotområdena, två år efter utveckling och införandet av Saluts insatser, indikerade god uthållighet av satsningen, även om en lägre följsamhet till insatserna beskrevs inom barnhälsovården. Faktorer som av personalen beskrevs påverka uthålligheten identifierades på flera organisatoriska nivåer (III). En före- och efterstudie bland personal (n=144) mätte effekter av den länstäckande spridningen av satsningen i 13 av länets 15 kommuner. Resultaten visade på flera signifikanta förbättringar av de hälsofrämjande arbetssätten och ett ökat samarbete mellan verksamheterna. En enkät med öppna frågor riktad till personalen belyste också faktorer på flera organisationsnivåer som ansågs underlätta respektive hindra införandeprocessen (IV).   Slutsats: Salut-satsningen, som är utvecklad i nära samarbete med verksamheternas personal och väl integrerad i redan existerande organisatoriska strukturer och arbetssätt, visar på potential att förbättra hälsofrämjande arbetssätt och samarbete mellan verksamheter. Aspekter som beskrivits och diskuterats kan vägleda satsningens fortsatta utveckling såväl som framtida nya initiativ. Resultaten och slutsatserna kan även användas i syfte att påverka policy, praxis och framtida forskning. Detta avser framförallt hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande metoder, pappans roll under graviditet och tidigt föräldraskap samt kunskaper om faktorer som kan ha betydelse för genomförande och uthållighet av verksamhetsövergripande hälsofrämjande insatser.

The purpose of this project is to support health promotion of children entering foster care, ensure that children receive all health care services needed, prevent the trauma of duplication of immunizations, and reduce disruption of health care as children move through the foster care system.

Background  In a world where the development of technology is fast and is continually creating new challenges for human health, there is a need to find an uncomplicated method to educate people to prevent different diseases and increase the level of physical activity. In Sweden, there is a book (Saga Sagor FKFK) that children receive during their 5-year health control visit in order to improve physical activity level. There is a long history of using books for educational purposes and has been shown to increase knowledge.  Aim  To describe the creation and implementation process in the case of Saga Sagor FKFK and to identify potential improvements for future similar projects. To describe how the book was experienced by child healthcare nurses and adoption of the book.  Methods This is a descriptive study, which includes two semi-structured interviews and 574 answers from a survey of nurses working within child health care.  Results The implementation of the book is divided into 11 steps that describes process of implementation. Nurses confirmed that they would need extra material and training about healthy lifestyles in order to improve the quality of child health care visits.  The results indicate that 99% of nurses have a positive experience in working with the book and are using it during the 5-year health care visits.  Conclusions In conclusion, Saga Sagor FKFK is a popular tool among nurses and facilitates their work during child health care visits. Thus, more material is needed in order to make the work with the book easier.

Bakgrund: Av alla föräldrar till barn som föds i Sverige varje år är det ca 40 % som är förstföderskor. Omställningen kan bli stor när man blir förälder för första gången och behovet av stöd till båda föräldrarna är stort. Föräldrar är i behov av stöd i föräldrarollen, frågor som rör barnet samt social gemenskap med andra föräldrar i samma situation. Hembesöket har stor betydelse för att skapa en god relation med föräldrarna.Syfte: Syftet med studien var att beskriva BVC-sjuksköterskors upplevelser av förstagångsföräldrars behov av stöd under barnets första levnadsår, samt vad som varviktigt att tänka på för att främja god kontakt.Metod: Studien har en beskrivande design med kvalitativ ansats. Sex sjuksköterskor på två olika barnavårdscentraler i Mellansverige deltog. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer, personliga – och telefonintervjuer. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: I studien framkom att föräldrarna var i behov av stöd när det gällde deras egna mående både fysiskt som psykiskt, samt frågor som berörde barnet. Många mammor kunde ha fysiska symtom efter förlossning samt känna nedstämdhet och depressiva symtom. Behovet av social gemenskap och vara med i föräldragrupp efterfrågades när barnet blev lite äldre. Vidare framkom att det var viktigt att skapa en god och förtroendefull relation med föräldrarna och hembesökets betydelse betonades i samband med detta. Slutsats: Upplevelserna hos sjuksköterskorna i studien var att föräldrarna var i behov av stöd framförallt under barnets första sex månader. Behovet av stöd varierade utefter barnets ålder, samt utefter vilka personliga förutsättningar förstagångsföräldrarna hade. Vidare upplevde sjuksköterskorna att hembesök var av stor betydelse, när relationen med föräldrarna skulle grundas och det var ett bra tillfälle att skapa goda och förtroendefulla relationer. Resultatet i föreliggande studie kan ligga till grund för förbättringsarbete inom BVC / Background: Of all children who is born every year in Sweden are 40% first time mothers. The change can be huge when you become a parent for the first time, and the need of support for both parent is great. Parents need support in their parental role, questions concerning the child and social fellowship with other parents in the same situations. The home visit is very importance for creating a good relationship with the parents. Aim: The purpose of the study was to describe nurses in child health care experiences of first time parents need for support during the child’s first year of life, and what is important to think about in order to promote good contact.Method: The study has a descriptive design with qualitative approach. Six nurses at two child care centers in central Sweden was participated. Data were collected via semi structured interviews, personal- and telephone interviews. The material was analyzed with qualitative content analysis.Main results: The study revealed that the parents were in need of support with regard to their own physically and mentally health, as well as issues that concerned the child. Many mother could have physical symptoms after childbirth as well as feel depressed and depressive symptoms. The need of social community and being part of parent group vas demand, when the child got a little older. Furthermore, it emerged that it was important to create a good and trusting relationship with the parents and the importance of home visit was emphasized in connection with this. Conclusion: The experiences of the nurses in the study was that the parents were in need of support, especially during the child’s first six month. The need for support varied according to the child’s age and according to the personal circumstances of the first- time parents. Furthermore, the nurses felt that home visits were of great importance, when the relationship with the parents was to established and it was a good opportunity to create good and trusting relationships. The results of the present study can form the basis for improvement work within child health care.

Studien vill undersöka hur tidigt förebyggande arbete idag ser ut i samhället, samt hur det skulle kunna utvecklas. Syftet med studien är att undersöka det tidigt förebyggande arbetet med barn, samt om en implementering av socionomen på BVC skulle kunna utveckla det förebyggande arbetet som idag finns. Med en kvalitativ ansats och induktiv syn genomförs studien med semistrukturerade intervjuer. En generell strategi har använts för att komma fram till den empiri som samlats in, genom fyra semistrukturerade intervjuer och en översikt av forskning inom området. Problemperspektivet ligger till grund för bearbetning samt kodning av studiens genomförda intervjuer. Den teorin som studien använder sig av under kodning samt analys är utvecklingsekologin. Från teorin används tre av teorins system, som är mikro-, exo- och makrosystemet. Studien når slutsatser utifrån systemen som är: Mikroslutsats: Tidigt förebyggande arbete måste tas på större allvar och ske i större utsträckning. Exoslutsats: Det tvärprofessionella teamet bör finnas, med socionomen, för att utföra tidigt förebyggande arbete av god kvalité. Makroslutsats: Att satsa på tidigt förebyggande arbete kommer att minska höga kostnader i framtiden. / This study wants to identify how the early prevention work looks in the society as well as how it could be developed. The purpose with this study is to exam the early prevention work for children, also if an implementation of a social worker in the children health care could develop the early prevention work that exist today. The study has a qualitative approach and an inductive view. A general strategy has been used to reach the empirics, that is gathered through four semi structed interviews and a review of current research in the field. The problem perspective is a foundation for processing and coding the interviews in the study. The study uses the bioecological model as the theory to process the coding and analysis of the interview empirics. From the theory three of the systems are used, micro-, exo and macrosystems. The study reaches conclusions from the systems that are: Micro conclusion: Early prevention work must be taken more seriously and occur in a greater extent. Exo conclusion: The interprofessional team should exist, along with the social worker, to perform early prevention work of good quality. Macro conclusion: To focus on early prevention will reduce high costs in the future.

OBJECTIVE/ METHOD The study examined implementation challenges faced by primary health care workers within the Ekurhuleni Metropolitan Municipality in Gauteng South Africa. Data collection was based on semi-structured interviews carried out on a purposive sample (n=19) of frontline clinicians working within the district as primary health care practitioners. RESULTS Participants confirmed that work within the primary health care service disproportionately focussed on curative and rehabilitative functions of their roles with little prioritisation of preventive and promotive interventions. Primary identified reasons included, institutional culture that prioritised short-term curative approaches. Clinicians also cited a range of other organisational barriers, such as – poor strategic planning, and a lack of understanding of health promotion and illness prevention. CONCLUSIONS Although the challenges that exist in implementing primary health care are clearly understood, clinicians perceive the solutions for these as being within the control of policy makers and those with power within the organisation. / Health Studies / M.A. (Public Health)

OBJECTIVE/ METHOD The study examined implementation challenges faced by primary health care workers within the Ekurhuleni Metropolitan Municipality in Gauteng South Africa. Data collection was based on semi-structured interviews carried out on a purposive sample (n=19) of frontline clinicians working within the district as primary health care practitioners. RESULTS Participants confirmed that work within the primary health care service disproportionately focussed on curative and rehabilitative functions of their roles with little prioritisation of preventive and promotive interventions. Primary identified reasons included, institutional culture that prioritised short-term curative approaches. Clinicians also cited a range of other organisational barriers, such as – poor strategic planning, and a lack of understanding of health promotion and illness prevention. CONCLUSIONS Although the challenges that exist in implementing primary health care are clearly understood, clinicians perceive the solutions for these as being within the control of policy makers and those with power within the organisation. / Health Studies / M.A. (Public Health)