Thesis (Ph. D.)--Michigan State University. Dept. of English, 2008. / Title from PDF t.p. (viewed on Aug. 19, 2009) Includes bibliographical references (p. 189-196). Also issued in print.

Denna studie syftar till att undersöka hur problemlösningsuppgifter i läromedel som är vanliga i svensk skola bidrar till elevers matematiska utveckling inom området problemlösning. Ett analysverktyg har konstruerats och använts till att genomföra en analys av problemlösningsuppgifterna i de båda läroböckerna. Slutsatser som framkommit är att läraren i mer eller mindre grad måste kompensera så att uppgifterna uppfyller alla kriterier och att lärare måste vara särskilt uppmärksamma på att ge elever möjligheter att implementera och att tillägna sig problemlösningsstrategier samt utmanas att reflektera och verifiera sina lösningar. / This study aims to investigate how problem-solving tasks in educational books that are common I Swedish schools contribute to student’s development in mathematics in the area of problem-solving. A framework has been created and used to conduct an analysis of the problem-solving tasks in two educational books. The conclusions are that the teacher more or less needs to compensate for some aspects of the problem-solving tasks and that the teacher has to be extra careful to make sure that the students will appropriate problem-solving strategies and reflect upon and verify their solutions.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur utomhusleken har tagit plats i lekläroböcker mellan år 1990 och 2020. Studien har sin koppling till fritidshemmet då lekläroböcker har samma åldersspann som fritidshemmet. Studien är grundad i kvalitativ forskningsmetod där vi använt oss av dokumentanalys som metod för insamling av empirin. Det empiriska materialet har vi sedan valt att tolka och analysera utifrån Øksnes (2011) tolkning av den karnevalistiska lekteorin. Resultatet av studien är att leken sker både inomhus och utomhus i olika konstellationer. Leken styrs av olika personer, allt från barn/eleverna själva till skolpersonal och föräldrar. Det finns olika syn på lek, vissa böcker ser lek som ett verktyg, andra som nöje och vissa nämner inget om detta. De olika böckerna har olika perspektiv på deltagarantal, där de olika böckerna benämner grupplek, parlek och ensamlek. Lekläroböckerna beskriver lek som kultur, lek som någonting gammalt eller benämns inte det. Studien avslutas med en diskussionsdel där resultatet sätts i relation till tidigare forskning. / The purpose of this degree paper is to study how outside play has been described in play-educational books between the years 1990 and 2020. The study has a connection to leisure-time centers because the play-educational books have the same age span as the leisure-time centers. The study is based on a qualitative research method as we have used document analysis as our method for gathering empirics. We have chosen to interpret and analyze the empirical material based on Øksnes (2011) interpretation of the carnival play theory. The results of the study are that play may occur both inside and outside in different constellations. The play is controlled by different people, from children/pupils themselves to school personnel and parents. There exist different views of play, some books view play as a tool, others as pleasure and some don't mention it at all. The books have different perspectives on the number of the participants, where the different books mention group play, pair play, or playing alone. The play- educational books describe play as culture, play as something ancient or doesn't mention it. The study is concluded by a discussion where the results are placed in relation to earlier research.

Made available in DSpace on 2016-06-02T20:25:06Z (GMT). No. of bitstreams: 1 3271.pdf: 2514165 bytes, checksum: 0d1c7fbeb64923fb070e9a9889365e1d (MD5) Previous issue date: 2010-09-10 / In recent years, research on Portuguese as foreign language teaching and learning has been the recipient of great academic interest. This is due to several factors, such as the creation of international partnerships (MERCOSUL), easier mobility (tourism) and interest in Brazilian nature and natural products. Furthermore, Portuguese is the native language of more than 250 million speakers, which makes it the sixth most spoken native language in the world, and the third in the West. In this growing field of research, one prominent topic is educational materials, and more particularly educational books used for teaching Portuguese as foreign language. In this dissertation, educational books are considered a multimodal genre that is crucial in the teaching-learning process (which also involves teachers and students). Considering educational books multimodal/multi-semiotic character, we propose an analysis of the images/pictures/photographs portraying Brazilian people and land. Based on the images presented by educational books, this study s guiding question is: how are Brazilians and Brazil portrayed in Portuguese as foreign language educational books? Thus, the investigation is carried out as qualitative research, as it follows criteria of representativeness, not of probabilistic sampling. / As pesquisas sobre o ensino e a aprendizagem de Português para estrangeiros têm despertado grande interesse acadêmico nos últimos anos. Isso se deve a diversos fatores, entre eles: os acordos internacionais (entre eles, o MERCOSUL), a facilidade de acesso e deslocamento (turismo) e o interesse nas belezas e produtos naturais brasileiros. Além disso, a Língua Portuguesa conta com mais de 250 milhões de falantes nativos, o que lhe dá o status de ser a sexta língua materna mais falada no mundo e a terceira língua mais falada no Ocidente. Neste crescente campo de pesquisa, inserem-se aquelas sobre material didático, mais especificamente o livro didático, utilizado nas aulas de português para falantes de outras línguas. Nesta dissertação, consideramos o livro didático um gênero multimodal de presença fundamental no processo de ensino e aprendizagem, no qual também se inserem alunos e professores. Diante desta característica multimodal/multissemiótica do livro didático, propõe-se neste trabalho analisar as imagens/gravuras/fotografias que retratam nosso povo e nosso país. Baseando-nos, portanto, nas imagens apresentadas pelos livros didáticos temos como pergunta norteadora deste estudo: de que forma o Brasil e os brasileiros são (re)tratados nas imagens dos livros didáticos de português para estrangeiros? Neste sentido, nossa investigação baseia-se na pesquisa de caráter investigativo-qualitativo, por obedecer a critérios de representatividade, não de amostra probabilística.

Background  In a world where the development of technology is fast and is continually creating new challenges for human health, there is a need to find an uncomplicated method to educate people to prevent different diseases and increase the level of physical activity. In Sweden, there is a book (Saga Sagor FKFK) that children receive during their 5-year health control visit in order to improve physical activity level. There is a long history of using books for educational purposes and has been shown to increase knowledge.  Aim  To describe the creation and implementation process in the case of Saga Sagor FKFK and to identify potential improvements for future similar projects. To describe how the book was experienced by child healthcare nurses and adoption of the book.  Methods This is a descriptive study, which includes two semi-structured interviews and 574 answers from a survey of nurses working within child health care.  Results The implementation of the book is divided into 11 steps that describes process of implementation. Nurses confirmed that they would need extra material and training about healthy lifestyles in order to improve the quality of child health care visits.  The results indicate that 99% of nurses have a positive experience in working with the book and are using it during the 5-year health care visits.  Conclusions In conclusion, Saga Sagor FKFK is a popular tool among nurses and facilitates their work during child health care visits. Thus, more material is needed in order to make the work with the book easier.

Att språket spelar en nyckelroll för att nå skolframgång och för att – i ett större perspektiv – kunna verka aktivt i samhället är man inom utbildningsväsendet enig om. Vikten av att eleven utvecklar ett adekvat språkligt register med vilket kunskapen uttrycks – och i synnerhet ett diskursivt sådant – kan alltså inte förnekas, och genrepedagogiken har ur detta perspektiv haft ett särskilt inflytande i svensk skola, med dess explicita modellering i skrivande och metaspråkliga dekonstruktion av texter. Mot denna bakgrund är det därför relevant att undersöka hur läromedel i svenska instruerar i diskursivt skrivande, eller med andra ord vilka förutsättningar för metaspråklig förståelse om diskursivt skrivande som eleven erbjuds i mötet med läromedlen.      Syftet med föreliggande examensarbete har därför varit att utveckla en förståelse för hur vi som lärare kan förhålla oss till läroböcker i svenska, utifrån avsikten att utveckla elevernas skriftspråkliga repertoar i diskursiv riktning. Teoretiska utgångspunkter är SFL:s funktionella språkmodell, där språk betraktas som bestående av olika lager, samt betydelsen av metaspråklig förståelse i skrivprocessen och explicit skrivundervisning. Materialet utgörs av skrivkapitlet i en lärobok riktad mot gymnasiekursen Svenska 1 och analyseras genom kvalitativ innehållsanalys i två steg. Först analyseras bokens görande, det vill säga dess metaspråkliga beskrivningar av diskursiva texter, för att i nästa skede tolkas mot teorier där metaspråklig förståelse, explicit undervisning och sambandet mellan språkets form och funktion är centralt.    Resultatet visar att lärobokens metaspråkliga instruktioner ger tämligen mycket stöd för vad de olika texterna ska innehålla och hur innehållet ska disponeras, men att textens komponenter ofta inte dekonstrueras till lokal nivå, vilket alltså medför en otydlighet i hur man språkligt realiserar innehållet och hur en viss stil kan uppnås. Slutsatsen är att läraren behöver vara beredd på att komplettera lärobokens huvudsakliga fokus på innehåll och struktur, med en inzoomning på textens lokala nivå för att synliggöra och konkretisera skrivandets hantverk. Inte minst kan det krävas ett särskilt fokus på hur olika textaktiviteter framställs och hur en formell stil kan åstadkommas, samt på relationen mellan form och funktion.