Att bli förälder är en livsomvälvande händelse som kan vara både glädjande och skrämmande. Som förälder ansvarar man för en annan människa där man i vissa fall behöver ny information, kunskap och råd för att leva upp till de nya kraven som en förändrad familjesituation kräver. Förmågan att tillgodogöra sig information, kunskap och råd kan relateras till begreppet hälsolitteracitet som berör hur personer förstår och tillgodogör sig hälsorelaterad information. Den svenska barnhälsovårdens mål är att främja barns hälsa och utveckling och förebygga ohälsa hos barn, samt stödja föräldrar i föräldrarollen. Barnhälsovårdens sjuksköterskor följer barnets hälsa och utveckling till dess att barnet fyller fem år och är en viktig del i stöttningen av föräldrarna. De flesta av dagens föräldrar är födda i den digitala generationen och Internet är en naturlig källa till information och ökad kunskap. Föräldrarnas hälsolitteracitet kan inverka på hur internetinformationen påverkar dem och deras agerande för att möta barnens behov. I nuläget är litet känt om hur informationsöverflödet från digitala källor som Internet används av föräldrar och i interaktionen med barnhälsovården. Denna licentiatavhandlings syfte är att generera ökad kunskap om hur föräldrar använder Internet för hälsorelaterad information relaterat till deras 0–6 åriga friska barn och hur detta kan påverka dem själva samt om och i så fall, hur detta inverkar på barnavårdssjuksköterskans konsultativa arbete. I licentiatavhandlingen ingår två delstudier: Delstudie I genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med sjuksköterskor (n=20) verksamma inom Barnhälsovården. Syftet var att beskriva deras erfarenheter och uppfattningar om föräldrars internetanvändning. I resultatet framkom tre kategorier som belyste syftet: Det framkom att ”Internet underlättar vård samt tillgång och tillgänglighet av vård och vårdinformation”, vidare att ” Internet gör yrkesutövande mer komplext” samt till sist uttrycktes det ”Ett behov av förändrad yrkesroll för barnhälsovårdssjuksköterskan”. I delstudie II genomfördes en enkätundersökning med föräldrar (n=687) som hade barn inskrivna på barnhälsovården inom en region i norra Sverige. Syftet var att beskriva föräldrars internetanvändning för råd eller information relaterat till hälsa och barns utveckling för deras friska barn samt hur informationen användes i kontakten med Barnhälsovården. Nästan alla föräldrar (n=686), uppfattade att Internet är en bra informationskälla för råd och information om barns hälsa och utveckling, men de uttryckte osäkerhet inför mängden av information samt kring den egna förmågan att söka, sortera och värdera funnen information. I resultatet sågs också att många föräldrar 81,7% (n = 561) önskade ha stöd och vägledning av sin barnhälsovårdssjuksköterska avseende internetinformation och webbsidor. Licentiatavhandlingens resultat visar att föräldrar har ett behov av stöd och att barnhälsovårdens sjuksköterskor genom den uppbyggda relationen dem emellan både kan vägleda och ge råd för att stödja föräldrar. Genom att stödja föräldrar på detta sätt kan barnhälsovården bidra till att öka föräldrars hälsolitteracitet och därmed även deras hälsokompetens. Barnhälsovårdens medarbetare behöver kompetensutveckling och verktyg för att kunna stödja föräldrar mot större hälsolitteracitet och därigenom även en högre hälsokompetens. Det ses som viktigt att utveckla fler kvalitetssäkrade digitala verktyg som komplement till dagens Barnhälsovård baserad på personliga möten. Verktygen skulle kunna bestå i att stötta föräldrar till att söka och värdera information från evidensbaserade källor, samt att införliva chatt och videokonferensmöjligheter mellan föräldrar och barnhälsovårdssjuksköterskorna också inom offentlig sjukvård. / Becoming a parent is a life-changing event that can be both gratifying and scary. As a parent, one is responsible for another person, where there sometimes is a need for new information, knowledge, and advice to live up to the new requirements that a changing family situation requires. The ability to make use of information, knowledge, and advice can be related to the concept of health literacy that affects how people understand and make use of health-related information. The goal of Swedish child health care is to promote children's health and development and prevent ill-health in children, as well as support parents in the role of parenting. Child health care nurses follow the child's health and development until the child turns five years and is an important part of supporting the parents. Most of today's parents are born in the digital generation and the Internet is a natural source of information for increased knowledge. Parental health literacy can affect how Internet information affects them and their actions based on the needs of the children. At present, little is known about how the information flow from digital sources such as the Internet is used by parents and in the interaction with child health care. The purpose of this licentiate thesis is to generate increased knowledge about how parents use the Internet for health-related information related to their 0–6-yearold healthy children and how this may affect themselves and if so how this, in turn, affects the nurse's consultative work. The licentiate thesis includes two sub-studies: Sub-study I was conducted as a qualitative interview study with nurses (n = 20) active in child health care. The purpose was to describe their experiences and perceptions of parents' internet use. In the results, three categories emerged that highlighted the purpose: “The Internet facilitates care and access to care- and care information”, further “The Internet makes professional practice more complex” and finally “A need for a changing professional role for the child health care nurse". In sub-study II, a survey was conducted with parents (n = 687) who had children enrolled in child health care. The purpose was to describe parents' Internet use for advice and information related to health and child development for their healthy children and how the information was used in contact with child health care. Almost all parents (n = 686) perceived that the Internet was a good source of information for advice and information on children's health and development, but they expressed uncertainty about the amount of information and their own ability to search, sort and evaluate the information found. The results also showed that many parents 81.7% (n = 561) wanted support and guidance from their child health care nurse regarding internet information and web pages. The thesis results showed that parents need support and that the child health care nurses can both guide and advice to support parents through the established relationship between them. By supporting parents in this way, the child health care can promote parental health literacy. Based on the research carried out and to meet parental demand for advice on their children's health there is a proposal for a digital solution, a chat or a kind of digital reception where parents can consult the child health care nurse and confirm whether they thought right, or get additional advice and information, which would be an innovative proposal. The staff of Swedish child health care are in need of competence development, as well as tools in order to be able to support and promote parents towards health literacy. It seems necessary to develop adequate and quality assured digital tools as a complement to the present child health care which has its base in personal meetings. The tools could include the competence of supporting parents to search and validate information from evidence-based sources, as well as the incorporation of chat and videoconference possibilities between parents and child health nurses.

Bakgrund: Postpartumdepression (PPD) är en psykisk åkomma som kan drabba kvinnor inom det första året efter en förlossning. PPD screenas tillsammans med distriktssköterskans kliniska bedömning och självskattningsskalan The Edinburgh Postnatal Depression Scale. Att leva med PPD kan skapa en ogynnsam relation mellan kvinnan och barnet, där barnets utveckling kan påverkas och bli lidande. Distriktssköterskans roll inom barnhälsovård är att främja en familjecentrerad vård och att stödja familjer som är i behov av stöd och hjälp. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa kvinnors upplevelser av att leva med postpartumdepression och deras möte med vården. Metod: Examensarbetet är en metasyntes som är baserad på 14 kvalitativa artiklar. Resultat: Analysen resulterade i tre övergripande teman; En karusell av känslor, Betydelsen av vården samt Stärkande och hälsofrämjande aspekter med sju subteman. Resultatet visade att anpassningen till moderskapet upplevs vara utmanande för kvinnor med PPD. De upplever känslor som skam, skuld och misslyckande när de inte lever upp till sina egna eller samhällets förväntningar på hur en bra mamma skall vara. Vårdens och anhörigas stöd är av vikt för att kvinnorna skall våga samtala och be om hjälp. Konklusion: Det är av vikt att distriktssköterskan inom barnhälsovård har god kunskap om hur kvinnor som lider av PPD skall bemötas. Detta för att kunna identifiera och erbjuda det stöd och hjälp som behövs och därmed förebygga ohälsa och främja hälsa. / Background: Postpartum depression (PPD) is a mental illness that can affects women within the first year after childbirth. PPD is screened with the district nurse´s clinical observation and the self-report scale The Edinburgh Postnatal Depression Scale. Living with PPD can create an unfavorable relationship between the woman and the child, where the child’s development can be affected and suffer. The district nurse’s role in child health care is to promote family-centered care and to support the families who are in need of support and help. Aim: The purpose of this study was to highlight women´s experiences of living with postpartum depression and their encounter with care. Method: The thesis is a meta-synthesis based on 14 qualitative articles. Findings: The analysis resulted in three overarching themes; A carousel of emotions, The importance of care and Strengthening and health-promoting aspects with seven subthemes. The results showed that the adjustment to motherhood is experienced as challenging for women with PPD. They experience feeling of shame, guilt and failure when they do not live up to their own or society’s expectations of what a good mother should be. The support of care and relatives is important for the women to dare to talk and ask for help. Conclusion: It is important that the district nurse within the child health care has good knowledge of how women suffering from PPD should be treated. This is to be able to identify and offer the support and help that is needed and thereby prevent ill-health and promote health.

På avdelningar i Sverige vårdas idag kritiskt sjuka patienter. Observation av vitalparametrar kan leda till att försämringar hos patienten kan förutspås. En mobil intensivvårdsgrupp (MIG) kan stötta vårdavdelningar i arbetet med kritiskt sjuka patienter. I november 2014 startade Hallands Sjukhus, Halmstad ett barn-MIG. Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av barn-MIG på Barn- och ungdomskliniken, Hallands Sjukhus. Studien har en kvalitativ design och materialet har bearbetats genom kvalitativ innehållsanalys. För att besvara studiens syfte gruppintervjuades sjuksköterskor som deltagit vid barn-MIG bedömningar på Hallands Sjukhus. Intervjuerna resulterade i tre kategorier: delaktighet, organisation och kompetens. I resultatet framkom att sjuksköterskorna har positiva erfarenheter av barn-MIG då modellen främjar gemensamt ansvar, patientsäkerhet och kompetensutveckling. För att stärka personalens kompetens efterlyste sjuksköterskorna ytterligare utbildning i hur barn-MIG bör tillämpas. Resultatet kan ge läsaren en inblick i hur MIG-modellen kan påverka arbetet på en barnavdelning. Resultatet kan vara till nytta om läsaren avser att utforma barn-MIG på ett annat sjukhus som bedriver barnsjukvård. Vidare studier skulle kunna belysa intensivvårdssjuksköterskornas erfarenheter av barn-MIG. Om barn-MIG introduceras på fler svenska sjukhus kan klinikerna gagnas av att utbyta erfarenheter och kunskap som utvecklar barn-MIG. / In Sweden, patients with critical illness are given care in Pediatric care units. Observation of vital signs can anticipate patient deterioration. A rapid response team (RRT) can support care units in their work with patients with critical illness. A pediatric RRT was established at the Hospital of Halland, Halmstad in November 2014. The aim of this study was to investigate experiences of the pediatric RRT from nurses working at the Pediatric Department at the Hospital of Halland, Halmstad. The study has a qualitative design and the material has been processed with qualitative content analysis. To answer the aim of the study, nurses who participated in pediatric RRT assessments at the Hospital of Halland were interviewed in groups. The interviews resulted in three categories: participation, organization and competence. The result showed that the nurses have a positive experience of pediatric RRT as the model promotes shared responsibility, patient safety and skill development. To strengthen staff skills, nurses requested further training in pediatric RRT. The result can give the reader an insight into how the RRT may affect the work at a Pediatric care unit. The reader may benifit from the result if intended to design a pediatric RRT in a hospital providing pediatric care. Further study could shed light on critical care nurses' experiences of pediatric RRT. If pediatric RRT’s are introduced on a number of Swedish hospitals, departments can benefit from sharing experiences and knowledge that develops pediatric RRT.

Bakgrund: Svensk hälso- och sjukvård har som mål att god vård på lika villkor skall ges till hela befolkningen. Därmed ställs krav på att samhället tillgodoser vårdsökandes behov av kommunikationshjälp i vårdkontakter. Många studier belyser vikten av god kommunikation patienter och vårdgivare emellan. Studier saknas som beskriver BVC-sköterskans erfarenheter av att arbeta via tolk. Syfte: Att beskriva BVC-sköterskans erfarenheter och reflektioner av att arbeta på BVC när kommunikationen med barnen och deras vårdnadshavare sker via tolk. Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats och deskriptiv design med sju informanter. Analysmetod: kvalitativ innehållsanalys. Resultat: BVC-sköterskan ställs ofta inför svårigheter i arbetet när tolk måste användas men ser en glädje i och en vilja till att göra dessa möten så bra som möjligt. Förutsättningar för lyckade tolksamtal relaterade till att tolken var en lugn, förberedd, ackrediterad sjukvårdstolk, helst kvinnlig platstolk, med rätt dialekt, att BVC-sköterskan själv var tydlig i kommunikationen, att samtalsklimatet tillät frågor samt att en stödjande chef tillät ett självständigt arbetsupplägg. BVC-sköterskan ställdes ofta inför svårigheter relaterade till tolkens förhållningssätt, kunskaper och könstillhörighet, familjers önskemål som stred emot vad BVC-sköterskan ansåg bäst, störande ljud under tolksamtalet, tidsstyrt arbete, vilken tolkservice som upphandlats samt svårigheter vid telefontolkning pga. dålig teknisk utrustning. Slutsats: För att BVC-sköterskans positiva inställning ska bibehållas trots svårigheter i tolksamtal behövs ökat stöd och högre prioritet för området tolkning från chefer med fokus på att BVC-sköterskan ska kunna välja den samtalsform som fungerar bäst i tolksamtalet, att den tekniska utrustningen förbättras samt utbildningsmöjligheter för BVC-sköterskan i samtal via tolk. / Background: The Swedish health care law has the aim to give good and equal health care to the entire population. Provision of communication support should therefore be available if needed when encountering health care. Studies highlights the importance of good communication between patients and caregivers. Aim: To describe primary child health nurse’s experiences and reflections of working with children and their caretakers in interpreter mediated communication. Method: Interviews with seven informants, qualitative approach and descriptive design. Analyze method: qualitative content analysis. Result: The primary child health nurse often faces difficulties in the work situation when an interpreter is needed but looks a joy in and a willingness to make these meetings as good as possible. Contributing factors to successful interpreting mediated communication were related to; calm interpreter behavior, preparedness, accredited medical interpreter education, speaking the patient’s accent, being on-site and preferably a female interpreter. Successful factors related to the primary child health nurse included; calm behavior, distinct communication, an open-minded attitude allowing questions and a supportive manager allowing the nurses to plan their work independently. Problems facing the primary child health nurse was related to the interpreter’s dedication and knowledge, gender, family wishes versus the primary child health nurse thoughts of being the best interventions, noises during interpreter mediated conversations, time controlled work, interpreter service company, difficulties in telephone interpreted calls because of poor technical equipment. Conclusion: To keep up the primary child health nurse’ positive attitude despite difficulties in interpreter mediated communication it’s necessary with an increased manager support and higher priority of this subject, focusing that the nurse should be able to choose the best communication form, improvement of the technical equipment and to obtain interpreter mediated communication education.

Bakgrund Barns övervikt och fetma är en av vår tids största folkhälsoutmaningar, vilket kan påverka barnens hälsa och livskvalitet negativt och kan även orsaka allvarliga konsekvenser. Barn som har övervikt och fetma kan även uppleva utanförskap, osäkerhet, låg självkänsla och psykisk ohälsa. Dessa barn har också en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar samt att i förlängningen drabbas av en förtidig död. Syftet var att beskriva BVC-sjuksköterskans erfarenheter och reflektioner i arbetet kring övervikt och fetma hos barn mellan 3-5 år. Metoden var en intervjustudie med beskrivande design och en kvalitativ ansats med sammanlagt åtta deltagare. Kvalitativ innehållsanalys användes som dataanalys. Resultatet visade att BVC-sköterskan arbetade med att identifiera barns övervikt och fetma med hjälp av tillväxtkurvan och genom stödjande hälsosamtal men använde även sin erfarenhet och en klinisk blick för att fånga upp de barn som har övervikt och fetma. Övervikt och fetma hos barn är ett känsligt ämne och resultatet betonade att det var viktigt att ha modet att lyfta frågan med barnens föräldrar samtidigt som samtalet måste vara varsamt och anpassat efter barnens och föräldrarnas behov. Resultatet belyste även att BVC-sköterskorna upplevde att de kunde göra skillnad när de arbetade med föräldrar med en positiv inställning och en vilja till förändring. Slutsats Övervikt hos barn handlar oftast om en osund livsstil inom hela familjen och föräldrarna bär ansvaret för barnets hälsa. Tydligare lokala riktlinjer behövs för att öka tryggheten för BVC-sköterskan i sitt arbete med barns övervikt och fetma samt med deras föräldrar. / Background Children's overweight and obesity is one of the greatest public health challenges, which can affect children's health and quality of life negatively and can also cause serious consequences. Children who are overweighed and obese may also experience alienation, insecurity, low self-esteem and mental health. These children have an increased risk of cardiovascular disease and to ultimately suffer an untimely death. The aim was to describe the child health care nurse's experiences and reflections in the work on overweight and obesity among children aged 3-5 years. The method consisted of interviews, with in total eight participants. The study had a descriptive design with a qualitative approach and qualitative content analysis was used for the data analysis. The result showed that the child health care nurse worked to identify children with overweight and obesity by using the growth curve and supporting health calls. Experiences and a clinical eye were also used while capturing overweighed and obese children. Overweight and obesity in children is a sensitive topic and the results emphasize that it is important to have the courage to raise the issue with the parents, at the same time the call must be prudent and adapted to the children's and parents' needs. The results also highlighted that the child health care nurses felt that they could make a difference when they are working with parents with a positive attitude and a willingness to change. Conclusion Obesity in children is usually about an unhealthy lifestyle of the whole family and parents are responsible for the child's health. Clearer local guidelines are needed to increase security for the child health care nurse in her work with children overweight and obesity and their parents.

Bakgrund: Fördelarna med amning är välkända men trots det avbryter många svenska mödrar sin amning tidigare. Att avbryta amningen kan för en del mödrar vara problematisk och leda till skuldkänslor. Tidigare studier visar att brister i stödet ökar känslor av frustration, förvirring och tvivel hos mödrarna. Syfte: Att beskriva vilken erfarenhet distriktssköterskan inom barnhälsovården har av att stödja mödrar som valt att avbryta amningen. Metod: Studien har en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio distriktssköterskor. Intervjumaterialet analyserades med hjälp av kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Vid analysen av intervjumaterialet framkom tre kategorier: Komplex arbetsuppgift, Kunskapsförmedling och Stödjande förhållningssätt. För att kunna ge stöd till mödrar som avbryter amningen skapade distriktssköterskorna förutsättningar till att samtala med mödrarna om deras funderingar och behov. Det var även viktigt att ge praktiska råd och information som underlättar mödrarnas beslut. Distriktssköterskorna framförde att de upplevde en svårighet med att stödja mödrarna i deras beslut att avbryta amningen. Slutsats: Distriktssköterskan inom barnhälsovården har det övergripande ansvaret för att främja amningen vilket gör att distriktssköterskorna ställs inför en komplex arbetsuppgift med att stödja mödrar som avbryter sin amning. Detta ställer krav på distriktssköterskan att vara följsam i sin profession och möta varje enskild mamma där hon befinner sig och ge individuellt anpassat stöd. / Background: The benefits of breastfeeding are well known but despite this many Swedish mothers interrupt their breastfeeding. This can be problematic and lead to feeling of guilt for some mothers. Previous studies show that lack of support can increase feelings of frustration, confusion and doubt in the mothers. Aim: To describe the district nurses in child health care’s experiences in supporting mothers who have chosen to discontinue breastfeeding. Method: The study has a qualitative approach in which semi-structured interviews were conducted with ten district nurses. The interviews were analysed using qualitative manifest content analysis. Findings: The analysis of the interviews revealed three categories: Supportive attitudes, knowledge transfer and Complex task. In order to provide support for mothers who discontinue breastfeeding, district nurses have created opportunities to talk to the mothers about their concerns and needs. The study shows the importance in providing practical advices and information to help the mothers in their decisions. The district nurses told that they have experienced difficulties in supporting mothers and their decision to stop breastfeeding. Conclusion: The district nurses in the child health care have the overall responsibility to promote breastfeeding and therefore they are facing a complex task in supporting mothers who interrupt their breastfeeding. This requires the district nurse to be flexible in her or his profession in order to meet every single mother where she is located to provide individually tailored support.

Det är påfrestande att bli förälder och det medför därför en risk att parrelationen blir sämre. Enligt tidigare forskning har föräldrarnas parrelation en betydelsefull inverkan på barnets hälsa. Sjuksköterskans förebyggande arbete inom barnhälsovården är att främja den fysiska, psykiska och sociala hälsan för hela familjen. Eftersom sjuksköterskan på barnavårdscentralen nästan träffar alla föräldrar till barn mellan 0-6 år ger det en unik möjlighet att stödja och stärka föräldrarna i sin parrelation och därmed förebygga ohälsa. Det finns inga nationella riktlinjer att sjuksköterskan skall ge stöd i parrelationen, men det finns förslag att ge stöd och råd vid vissa besök. Det gör att stödet idag ser olika ut beroende på var familjen bor. Syftet är att beskriva föräldrars erfarenheter av stöd i parrelationen inom barnhälsovården. Sex intervjuer genomfördes med föräldrar som levde i en parrelation och hade barn mellan 4-5 år. Intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Föräldrarnas erfarenhet är att barnhälsovåden fokuserar på mamma och barn och att ämnet parrelation sällan tas upp. När ämnet parrelation tas upp är det vid hembesök och i föräldragrupper. Föräldrarna önskar att få stöd vid rätt tidpunkt i livet och att sjuksköterskan tar initiativ till samtal om parrelationens betydelse för familjen. Studien avslutas med slutsatser utifrån framkommet resultat till nytta för barnhälsovårdens utveckling. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Bakgrund: Antalet barn som far illa ökar samtidigt befaras det finnas ett mörkertal av barn som far illa men som aldrig upptäcks eller uppmärksammas. Detta tros bero på att inte tillräckligt många upprättar orosanmälningar till Socialtjänsten. Att upprätta en orosanmälan kräver stöd och en yrkesgrupp som särskilt berörs av detta är de sköterskor som arbetar inom BHV. Syfte: Att belysa BHV-sköterskors uppfattningar av stöd i arbetet med barn som far illa. Metod: Sju BHV-sköterskor intervjuades. Datamaterial analyserades med fenomenografisk ansats. Resultat: Tre beskrivningskategorier och nio underkategorier utformades. Resultatet visar att stöd är ett begrepp med flera innebörder. Det belyser också betydelsen av stöd samt vilka konsekvenser uteblivet stöd kan få. Organisatoriska faktorer påverkar BHV-sköterskans stöd och kan utgöra ett hinder i BHV-sköterskans arbete och uppfattning av stöd. Konklusion: Stöd kan vara avgörande för BHV-sköterskans arbete och omvårdnadsansvar. Uteblivet stöd skulle kunna få förödande konsekvenser. Utvecklad samverkan genom ett multiprofessionellt team ger stöd åt BHV-sköterskan och förbättrar samtidigt vårdkedjan för de barn som far illa. Organisatoriska faktorer påverkar BHV- sköterskan vilket bör tas i beaktning vid utformning och utveckling av vården. / Background: The number of maltreated children are increasing and a great number of cases are estimated to never be detected or noted. This is believed to be caused by not enough reports to the Social Services which requires courage and support. A professional group that is affected by this are child health care nurses. Aim: To enlighten child health care nurses’ perceptions of support in working with maltreated children. Method: Seven child health care nurses were interviewed. The data were analysed through a phenomenographic approach.Results: Three description-categories and nine subcategories were formed. The results enlighten that support is a concept of several meanings, the meaning of support and what consequences lack of support can lead to. The results also show that organizational factors impact the support of the child health care nurse. Conclusion: Support can be a deciding factor in the child health care nurse’s work and responsibilities. Lack of support could have devastating consequences. A developed multi-professional team offers support to the child health care nurse and simultaneously improves the chain of care for the maltreated children. Organizational factors affect the child health care nurse, which should be taken into consideration in designing and developing health care.

Passive smoking has been recognised as a health hazard, and chidren are especially vulnerable. The general aim of this thesis was to describe and analyse the importance of parents’ smoking and smoking behaviour for children’s tobacco smoke exposure. The studies were conducted in the South-East part of Sweden and pre-school children and their parents constituted the study samples. Five studies are described in six papers. Smoking prevalence among parents (14%) and commonly used measures of protection were surveyed. An instrument designed to measure children’s tobacco smoke exposure in the home was developed and validated. It was used on 687 families with a smoking parent and a child 2½-3 years old, included in a prospective cohort study on environmental variables of importance for immun-mediated diseases ABIS (All Babies in South-East Sweden). Almost 60% of the parents stated that they always smoked outdoors with the door closed, 14% mixed this with smoking near the kitchen fan, 12% near an open door, 7% mixed all these behaviours and 8 % smoked indoors without precautions. The smoking behaviours were related to the children’s creatinine adjusted urine cotinine. All groups had significantly higher values than had children from non-smoking homes, controls. Outdoor smoking with the door closed seemed to be the best, though not a total, measure for tobacco smoke protection in the home. Most parents were aware of the importance of protecting children from tobacco smoke exposure but all were not convinced of the increased risk for disease for exposed children. The majority of parents were not satisfied with the smoking prevention in health-care and 50% did not think that their smoking was of any concern to the child health care nurse. Further research is warranted to describe if the difference in exposure score related to smoking behaviours is related to different prevalence of disease. Efforts are needed to convince those who still smoke indoors that tobacco smoke exposure influence children’s health and that consequent outdoor smoking with the door closed seemed to give the best protection. / Article I: copyright (2003), with permission from Oxford University Press. On the day of the public defence the status of article III was: Submitted and the status of article VI was: Revised and resubmitted and the original title was: Attitudes to children’s tobacco smoke exposure among smoking and non-smoking parents and their opinions on how the issue is handled in health care.

Syfte Syftet med studien var att undersöka olika professioners synpunkter, erfarenheter och upplevelser av det samverkansarbete som pågår mellan förskola och barnhälsovård i Karlskrona kommun och vilken betydelse samverkansarbetet har haft för det lokala samarbetet, för deras professionella utveckling och kompetens samt på vilket sätt samverkansarbetet har påverkat arbetsformer och arbetets innehåll. Metod Studien hade en kvalitativ ansats med fokusgruppintervjuer som metod. Fyra fokusgruppintervjuer genomfördes med 21 respondenter från barnavårdcentraler och förskolor i Karlskrona kommun. Respondenterna representerades av sex olika professioner; distriktssköterskor, förskollärare, specialpedagoger, barnskötare, avdelningschefer och rektorer. Kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod. Resultat Analysen resulterade i ett tema och 13 kategorier med fokus på samverkan, samarbete och samsyn. Temat fångade respondenternas positiva inställning och vilja att samarbeta, samtidigt som de önskade bättre förutsättningar i form av tillräckligt med tid och struktur samt att arbetsledningen visar att de stödjer och prioriterar samarbete. Relationer har skapats, de olika professionerna har bytt erfarenheter och kompetenser och lärt sig tillsammans. Samsyn har utvecklats vilket påverkat arbetets innehåll i vardagen med barn och föräldrar. Samarbetet har blivit olika etablerat i de geografiska områdena. Slutsats Slutsatserna är att samverkansarbetet mellan barnhälsovård och förskola i Karlskrona kommun har haft betydelse för utveckling av det lokala samarbetet, arbetsformer och arbetets innehåll samt för personalens professionella utveckling och kompetens. Resultatet gav viktig information och kunskap om olika professioners synpunkter, upplevelser och erfarenheter av samverkansarbetet. Kunskapen är värdefull i fortsatt utvecklingsarbete för en hållbar samverkan med syftet att främja barns hälsa. Denna studie som är en del i en mer omfattande uppföljning inriktade sig på professionen. I det fortsatta uppföljningsarbetet är det betydelsefullt att också ta del av föräldrarnas synpunkter och upplevelser av samarbetet mellan barnhälsovård och förskola. / Purpose The purpose of the study was to examine different professional’s views and experiences of the collaboration work that is going on between preschool and child health care in the municipality of Karlskrona and what impact it has had for the local cooperation-, their professional development and competence, and how it has affected the work and its content. Method The study had a qualitative approach with focus group interview as method for the data collection. Four focus group interviews were carried out with 21 respondents from child health care centres and preschools in the municipality of Karlskrona. The respondents were represented by six different professions; district nurses, preschool teachers, special education teachers, child minders, department heads and headmasters. Qualitative content analysis was used as a method of analysis. Results: The analysis resulted in one theme and 13 different categories with focus on collaboration, cooperation and common foundations. The theme captures the respondents positive attitude and willingness to cooperate, while they at the same time wished better conditions in terms of enough time and structure and that the staff managers clearly shows that they support and give priority to cooperation. A bridge has started to be built over the gap between the two health promoting settings. Relationships have been created, the different professionals have exchanged experiences and competences, and have learned together. A common foundation that affects the daily work content with children and parents has been evolved. The cooperation has been established at different levels in the geographical areas Conclusion The conclusion is that the collaboration work between child health care and preschool in the municipality of Karlskrona has influenced the development of local cooperation, professional development and competence, the work and its content. The result gave important knowledge of the professionals’ views and experiences of the collaboration process. This knowledge is valuable for further development of sustainable collaboration with the aim to promote children´s health. The study, which is a part of a more extensive follow-up, was focused on the professionals. In further studies it is also important to take in consideration the parents' views and experiences of the cooperation between child health care and preschool.