Title: How can circular economy contribute to social sustainability on a district level? Social sustainability is an idea that is key in further developing sustainability programs which highlights the importance of the actions of individuals in society. In the process of determining whether circular economy can contribute to social sustainability on a district level, two important theories were identified; social capital and place-based identity. This was due to the fact that they embody the major aspects that make up social sustainability. The theories will be studied by analyzing literature and an interview to strengthen the facts taken from the studied literature. The thesis concerns the concepts sustainable development, planetary boundaries, Doughnut Economics, regenerative cities and Doughnut Districts that together create a context for the further analysis regarding circular economy, social capital and place-based identity. These theories are the main focus of the study, and will therefore be studied more thoroughly. In this thesis, sustainable development is defined as the kind of development that meets the needs of the present without compromising the ability of future generations to meet their own needs. The theory of Doughnut Economics encompasses key limiting factors such as the limited natural resources available and the power of social behaviour, which constitutes the boundaries for human living space. Neighbourhoods developed and shaped by the concept of Doughnut Economics are referred to as Doughnut Districts. Regenerative cities can be described as cities that are in harmony with their surroundings, as well as the ecosystem. Circular economy is an economic model which aims for a circulation of resources while achieving economic growth in combination with a minimal environmental impact. Meanwhile, social capital involves the intricate relationships between individuals in society, which allows the society to function more efficiently. This includes organizations and communities that through establishing norms and utilizing their influence produces positive changes. Place-based identity is characterized by an individual’s cultural and emotional connection to a specific place. The unity and pride of individuals within a certain city can be important indicators for how socially sustainable the aforementioned city is. This is a major root for good social relationships within a district, which in effect make individuals feel more welcome and provides a sense of belonging. Combined with the aspects of circular economy, solutions that strengthens circular resource flows, while allowing communities to be used as sharing networks in purpose of maximizing the use of products are suggested. This would create an environment in which a growing ground for innovation comes naturally. This will be achieved by utilizing an accessible compound system and commercial actors, which includes local creative competences. This provides a local anchoring that leads to positive norms and trust by thrust between habitants and their influence on their local environment. The real estate firm Vasakronan is joining forces with Urban Minds to develop a community, Norra Kymlinge, to become a district driven by the aforementioned sustainable principles. This concept can be combined with ideas about the circular economy model. As for the relation between circular economy and social sustainability, the recommendations aim to support the model which constitutes a framework for the district.

Due to the large quantities of waste in the construction industry, a circular return packaging system is evaluated as bearers used for gypsum deliveries. The master thesis is written together with the construction company JM AB with the goal of being able to support future strategies for the development of more sustainable packaging solutions. This has been done by a comparative life cycle analysis of the current linear system of wood chips bearers, which is compared with a theoretical circular system of plastic bearers used with a return system. The two different bearers with respective processes are compared, in order to evaluate the environmental impact and further evaluate the conditions when a return system is preferable. By creating two life cycle analyses of both systems in the SimaPro computer software and comparing them with the functional unit, 50 deliveries of 42 discs of gypsum are the two different ways of delivering gypsum compared. The result shows that two returns per plastic bearer are needed to ensure that the seven selected environmental impact categories are lower than using wood chips bearers. In the sensitivity analysis, different scenarios are tested, where one conclusion of the analysis is that the type of energy used for the manufacture of the bearers is very important for the result. The discussion addresses the problem that plastic is not a renewable material, and today's conditions on construction sites result in return packaging being handled as disposables. / På grund av byggbranschens stora mängder avfall utvärderas ett cirkulärt emballagealternativ för underslag som används vid leveranser av gips. Examensarbetet görs tillsammans med byggföretaget JM AB med målet att kunna stödja framtida strategier för utveckling av mer hållbara emballagelösningar. Har gjorts genom en jämförande livscykelanalys av det nuvarande linjära systemet av träspånsunderslag vilket jämförs med ett teoretiskt cirkulärt system av plastunderslag som går igenom ett retursystem. De två olika underslagen med respektive processer ställs mot varandra för att utvärdera miljöpåverkan för att vidare bedöma under vilka förutsättningar ett retursystem är att föredra. Genom att bygga upp två livscykelanalyser av båda systemen i dataprogrammet SimaPro som jämförs genom den funktionella enheten 50 leveranser av 42 skivor gips de två olika sätten att leverera gips. Resultatet visar att det krävs två returer per plastunderslag för att de sju utvalda miljöpåverkanskategorierna ska vara lägre än för träspånsunderslagen. I känslighetsanalysen testas olika scenarion, där slutsatsen av analysen är att typen av energi som används för tillverkningen av underslagen är mycket betydelsefull för resultatet. Diskussionen tar upp problematiken med att plast inte är ett förnyelsebart material och att dagens förutsättningar på byggarbetsplatser leder till att returemballage hanteras som förbrukningsvara.

Konsekvenserna av de påfrestningar människan utsätter jorden för blir alltmer påtagliga. En av dessa påfrestningar är den enorma resursanvändning som de moderna konsumtionssamhällena kräver och bygger på. Överkonsumtionen i den (ekonomiskt) rika delen av världen blir alltmer ifrågasatt och alternativa sätt att hantera resurser har kommit at utvecklas, däribland den kollaborativa konsumtionen som bygger på delning och medskapande. Eftersom det redan konstaterats positiva miljöeffekter med ytor för delande syftar denna studie till att utforska vilka potentiella samhällsnyttor det finns med kollaborativa ytor i staden utifrån sociala och ekonomiska hållbarhetsperspektiv. Den studerar också vilka möjligheter och utmaningar det finns det för olika aktörer att driva och utveckla dessa ytor samt vilken roll medborgaren har i utvecklingen för mer hållbar konsumtion. Detta görs genom dels en litteraturstudie, dels en fallstudie i Göteborg. Resultaten visar att för att få en lyckad utveckling av kollaborativa ytor rekommenderas: att tydliga roller för varje aktör sätts från början; att policys som promotar denna typ av infrastruktur kan stöttas genom att exempelvis hitta sätt att mäta nyttorna med verksamheten; att ha ett brett samarbete mellan olika aktörer; samt att se över, tydliggöra och möjliggöra medborgarens roll och ansvar i att uppnå mål kring hållbar konsumtion. / The consequences of human activity on Earth becomes more and more obvious. One of these activities is the extreme extraction of resources, which is driven by the structures of the modern consumer societies. Hence, the over consumption in the (economically) richer parts of the world is becoming more questioned and alternative ways for use of resources are being tested and developed. Among these is the collaborative consumption, which is based on sharing and collaboration between people. Since beneficial effects on the environment from these spaces have already been identified, this study focuses on the potential social and economic benefits of these spaces. It also studies what possibilities and challenges there are in developing these spaces for different actors, as well as what role the citizen has for the development of sustainable consumption. This is carried out through a literature review and a case study focusing on fixoteken in Gothenburg in Sweden. The results show that to be able to develop these spaces successfully: the role of each actor must be clear from the start; policies that promotes this kind of infrastructure can be supported by tools that measure the benefits of these initiatives; a broad collaboration between actors is essential; and the role and responsibility of the citizen in sustainable consumption should be examined, clarified and supported.

Överkonsumtion av resurser fortsätter att ske trots varningar om dess konsekvenser (Barquet et al., 2016). Stora mängder icke förnybara material används och förnybara material belastas tungt i dagens samhällen (European Commission Press Release Database). Att använda tjänster i produkterbjudanden anses som en mer hållbar modell än att bara utveckla fysiska produkter (Li and Found, 2017). Många affärsmodeller som har stort fokus på miljön innehåller tjänster i sina produkter. Två exempel som har många likheter är cirkulär ekonomi (Pagoropoulos et al., 2017) och produkt-service systems (PSS) (Pagoropoulos et al., 2017, Barquet et al., 2016). Den tekniska utvecklingen anses vara en viktig komponent i framgången mot hållbara mål och en cirkulär ekonomi (Korhonen et al., 2018). Dessutom anses digitala teknologier avgörande för företag som övergår till tjänstebaserade affärsmodeller (Ardolino et al., 2016). Vidare har informationsteknologier en väsentlig roll både i modeller som baseras på PSS och cirkulär ekonomi (Pagoropoulos et al., 2017). En del litteratur finns om kopplingen mellan digitaliseringen och tjänsteerbjudande och ytterligare finns det om sambandet mellan olika modeller som baserar sig på tjänsteerbjudanden och miljön. Däremot finns det lite kunskap om hur digitaliseringens samband med miljön ser ut. Denna studie förväntas bidra till det ämnet. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan digitaliseringen av produkter och digitala tjänster med påverkan på miljön i svenska företag. Därmed ställdes följande frågeställningar:  Hur samverkar digitaliseringen i produktutvecklingsprocesser med hållbarhet för miljön?  Hur samverkar digitala tjänster i produkterna med miljön? En litteraturstudie gjordes med utgångspunkt från publicerade och granskade artiklar. De flesta som artiklarna som användes var skrivna under de senaste fem åren för att få en klar bild om det nuvarande kunskapsläget. Även en kvantitativ intervjustudie utfördes på tre svenska företag som arbetar mycket både med digitalisering av sina produkter och med miljömässig hållbarhet. Respondenterna på företagen valdes ut efter sin expertis och erfarenhet inom områdena digitalisering eller miljö. Intervjuerna utfördes semi-strukturerat för att fånga respondenternas syn på ämnet. Analys och bearbetning av intervjuerna utfördes sedan med hjälp av Anna Hedins Lathund för kvalitativ metod med fokus på intervjuer (Hedin, 1996). Studien visade att digitaliseringen ses som en möjliggörare både för att erbjuda tjänster och att hantera information effektivt. Information var dessutom en viktig komponent i de tjänsteerbjudanden som företagen erbjöd. Digitaliseringen av produkter hade en positiv inverkan enligt studien på tre sätt. Genom att kunden hade möjlighet att använda produkten mer effektivt och därmed minska energiförbrukningen, genom informationsinsamling från produkterna möjliggjordes en bättre hantering av produkter och komponenter. Detta innebar resurseffektivisering genom att produkten höll längre och att komponenterna hanterades på rätt sätt vid sitt livs slut. Det tredje sättet var att digitala marknadsplatser gjorde det lättare för återanvändbart material att återanvändas

Under de senaste århundradena har samhället tillämpat ett linjärt synsätt på ekonomin där varor produceras, säljs, används och sedan blir till avfall utan någon högre grad av återvinning. Det linjära synsättet har stor inverkan på vår planet med minskade ändliga resurser och ökat klimathot. Fler och fler har fått upp ögonen för att vårt nuvarande synsätt inte är hållbart och som en respons på den ökade medvetenheten har begreppet cirkulär ekonomi växt fram. Cirkulär ekonomi, i motsats till linjär, bygger på att sluta kretsloppen, både biologiskt och tekniskt. Begreppet innebär att minimera råvaruuttaget genom ökad återvinning och återbruk samt minimera avfallet genom att nyttja det som råvara någon annanstans. Syftet med denna studie är att undersöka vilka åtgärder som skulle möjliggöra ett fastighetsföretags omställning från en linjär till en cirkulär affärsmodell. Det innefattar att belysa vilka områden som bör beaktas när cirkulär ekonomi inkorporeras i verksamheten och hur eventuella hinder kan övervinnas. Arbetet har genomförts genom en litteraturstudie där cirkulär ekonomi har undersökts både på generell nivå samt specifikt inom fastighetsbranschen. En intervjustudie har genomförts med fastighetsföretag och andra marknadsaktörer där resultatet visar på tydliga strukturella problem som måste övervinnas för att övergången mot en cirkulär ekonomi ska kunna äga rum. Avsaknaden av en marknadsplats för återbrukade material och produkter är central. Fastighetsbranschen visar på en medvetenhet kring miljöfrågor, kunskapen om hur cirkulär ekonomi ska kunna inkorporeras i verksamheten är dock mindre. Vidare framgår att digitaliseringen kommer vara en drivande faktor där nya digitala tjänster och plattformar möjliggör inte minst för nya delandetjänster och funktioner. Att cirkulär ekonomi måste kunna kopplas till affärsnytta är tydligt och ur övergången mot cirkulär ekonomi uppstår nya affärsmodeller som på sikt kan öka lönsamheten givet att fastighetsägaren i högre grad kan arbeta cirkulärt. / In the last few centuries, society has applied a linear approach to the economy where goods are produced, sold, used and then become waste without a higher degree of recycling. The linear approach has a great impact on our planet with reduced finite resources and increased climate threat. More and more people have become aware that our current approach is not sustainable and as a response to the increased awareness, the concept of circular economy has emerged. Circular economy, in contrast to linear, is based on ending the cycles, both biological and technical. This implies minimizing raw material consumption through increased recycling and reuse and minimize waste by utilizing it as raw material elsewhere. The purpose of this study is to investigate which measures would enable a real estate company to switch from a linear to a circular business model. This includes highlighting which areas should be considered when circular finances are incorporated into the business and how any obstacles can be overcome. A literature study has been conducted in which circular economy has been examined both at the general level and specifically in the real estate industry. Later, an interview study has been conducted with real estate companies and other market participants where the result shows clear structural problems that must be overcome for the transition to a circular economy to take place. The lack of a marketplace for recycled materials and products is central. The real estate industry shows an awareness of environmental issues, however there is less knowledge about how circular economy is to be incorporated into the business. Furthermore, it appears that digitization will be a driving factor where new digital services and platforms are vital enablers, not least for new sharing services and functions. Circular economy must be linked to business benefits and from the transition to circular economy new business models will emerge, which in the future can increase profitability, given that the property owner can work more circularly to a greater extent.

Efforts are underway within the European Union to move towards a circular economy, with the aim of reducing society’s consumption and the use of resources. A keyword for the circular economy concept is reuse. The aim of this master thesis is to examine how copyright law relates to the reuse of applied art. Thus, the questions investigated in the thesis are as follows. How can applied art be reused under existing law? What limitations would be needed to achieve sustainable and long-lasting works of applied art, and can they be justified when the various interests at stake are considered? The forms of reuse covered in the thesis are upcycling, repair and repair through upcycling.  Regarding the subject of upcycling and repair through upcycling, the following is observed. When works are modified and upcycled, the right to exploit the work is subjected to the copyright of the original work. One way to address this problem would be to allow an existing provision in the national legislation an extensive interpretation, which would allow third parties to make changes to works of applied art.  As for repairs, another solution is needed. If a repair involves making copies of detachable parts of a copyright protected work, the rightsholders’ exclusive rights prevent the repair. It is permissible, for private use, to make copies of public-available works. However, it is not permissible to permit another person to produce utility goods. To be able to move towards a circular economy and meet the needs of an environmentally conscious society, it is necessary to impose a provision that limits the rightsholders’ rights, to extend the right to repair. Finally, a special approach and assessment regarding parts of works is also discussed.

Vi står idag inför en ökad global population och klimatpåfrestning vilket har skapat behov av ett mer resurseffektivt samhälle som kräver mer utgående produkt per ingående råmaterial. Biogas anses vara en viktig del i omställningen till ett hållbart samhälle då det följer en cirkulär ekonomi som inte bidrar med nettoutsläpp av koldioxid. Biokol är tillämpbart i djupströbädd då det minskar emissioner av ammoniak och växthusgaser (Jansson, 2019). En djupströbädd som blandats med biokol användes i denna studie som biogassubstrat, med övergripande syfte att undersöka effekten på biogasproduktionen. Genom detta kunde en storskalig potential estimeras, samtidigt som fler användningsområden för biokol som produkt inom lantbruket påvisas. En experimentell testanläggning i labskala användes, där en kontroll samt djupströ blandat med biokol rötades i två separata kontinuerligt omrörda reaktorer. Resultaten fastställde att biokolet bidrog till en ökad biogasproduktion motsvarande 25.9%. Metanhalten i biogasen var lägre än för kontrollen, samtidigt som den totala metanproduktionen var högre. Biokolet rötade även ut mer av det organiska material som fanns tillgängligt i substratet, med en utrötningsgrad på 70.1% jämfört mot kontrollens 65.4%. Den specifika metanpotentialen för biokolet visade på högre värde, dock var detta lägre än normalfall för djupströ vilket innebär att försöket troligtvis går att optimera. Sett ur ett större nationellt perspektiv, om samtligt djupströgödsel tillgängligt i Sverige skulle rötas med tillsats av biokol, ses en potential på 7.2 TWh. Detta skulle bidra till det nationella målet om att använda minst 15 TWh biogas i energisystemet innan år 2030. Vidare diskuteras eventuella orsaker och samband bakom resultaten, metodupplägg samt förslag på optimering tillsammans med miljöfördelar ett mer cirkulärt system som detta skulle medföra. / We are today facing an increased global population and climate stress which creates a need for a more resource-efficient society that requires more output per unit input. Biogas is considered important in the transition towards a sustainable society, as it follows a circular economy that does not contribute to any net emissions of carbon dioxide. Biochar is applicable in deep litter beds as it reduces emissions of ammonia and greenhouse gases. Deep litter manure mixed with biochar was in this study used as a biogas substrate, with the aim to investigate its effect on biogas production. Through this, a large-scale potential could be estimated and at the same time also more usage areas for biochar as a product within agricultural processes. An experimental laboratory plant was used, where a control and deep litter manure mixed with biochar were digested in two separate continuous stirred reactors. The conclusions stated that the biochar contributed to an increased biogas production corresponding to 25.9%. The methane content in the biogas was lower than for the control and at the total methane production was higher. The biochar also digested more of the organic matter available in the substrate, with a degree of degradation of 70.1% compared to the control with 65.4%. The specific methane potential for the biochar showed a higher value, however, this was lower than the normal case for deep litter manure which means that the experiment probably could be further optimized. Seen from a broader national perspective, is all deep litter manure available in Sweden were to be digested with addition of biochar, a potential of 7.2 TWh could be seen. This would contribute to the national goal of using a minimum of 15 TWh from biogas by the year 2030. Furthermore, possible causes and connections behind the results, methodological design and proposals for optimization are discussed. This along with environmental benefits a more circular system like this could lead to. / <p>2021-06-04</p>

Jordens resurser är inte oändliga och därför måste vi ställa om till en mer hållbar utveckling för att få ett minskat avfall och öka återbruk samt återvinning till en cirkulär ekonomi. Materialet ull är miljövänligt och bryts ner biologiskt. Denna studie kommer att undersöka hur produktdesign för svensk ull främst gotlands-, värmlands- och finull, och dess möjligheter kan bidra till andra användningsområden. Fårens ull behöver klippas regelbundet och ullen som används i studien kommer från fårbönder som i de flesta fall annars kastar ullen. Studiens metod bygger på kunskapsinsamling, tvättprocessen av ull, workshops och fokusgrupper. Workshopen visade deltagarnas åsikter om ull och dess möjligheter. Resultatet visade att deltagarna har en positiv inställning till ullen i alla stadier förutom den otvättade och att det kan fungera som förpackningsmaterial. Därefter användes fokusgruppen för att utvärdera produktkonceptet. Två olika förslag på förpackningsmaterial togs fram. Fler studier behövs för att undersöka fler möjligheter.

Sverige är ett land som generellt är bra på att hantera avfall. Däremot har avfallen ökat till den grad att det blivit svårt att hantera och matsvinnet har blivit ett stort globalt problem. Syftet med denna studie var att undersöka hur användare upplever genomförandet av en Materialdriven Designprocess där en DIY (Do-It-Yourself) approach används som verktyg. Genomförandet av den materiadrivna designmetoden skulle i sin tur leda till ett mer hållbart beteende hos konsumenter. Huvudkomponenterna som har använts för att skapa ett biologiskt nedbrytbart läder var kasserad frukt från en livsmedelsbutik. Resultaten i undersökningen visar att det finns ett intresse hos många användare att tillverka egna material och produkter där de bidrar till att skapa hållbara material som ingår i en cirkulär ekonomi.

I mitt examensarbete har jag undersökt hur man kan designa en bekväm sittmöbel för offentlig plats, så att den kan produceras och brukas på ett hållbart sätt. Detta är extra viktigt i miljöer där möbler slits i hög takt, och där man i dagsläget bortprioriterar reparation och låter möbler stå och förfalla. I projektet har jag arbetat platsspecifikt med Stockholms stadsbibliotek, men designat med tanken att den kan passa i flera olika miljöer. Detta examensprojekt presenterar ett förslag på hur företag och kommuner kan ställa om till ett mer cirkulärt sätt att bruka möbler. Designförslaget som presenteras är ett alternativ till en stoppad fåtölj. Bind är designad för att kunna produceras och brukas på ett hållbart sätt, så att den kan få ett långt och värdigt liv och bidra till en cirkulär ekonomi. / In my thesis I have investigated how to design a comfortable seating furniture for public spaces, so that it can be produced and used in a sustainable way. This is particularly important in environments where furniture is worn at a high rate, and where repair is currently not prioritized and furniture is left to decay. In the project, I have worked site-specifically with Stockholm City Library, but designed with the idea that it can fit in several different environments. This degree project presents a proposal on how companies and municipalities can switch to a more circular way of using furniture. The design proposal presented is an alternative to an upholstered armchair. Bind is designed to be produced and used in a sustainable way, so that it can have a long and dignified life and contribute to a circular economy.