Circular economy (CE) is today gaining a lot of attention, which means to improve resource efficiency through reusing, recycling, and reducing (3R). Increased CE is one step towards improved sustainable development. The aim in this study is to explain how circular economy can pursue sustainable development, by business model innovation. A qualitative study including a market analysis has been performed with 28 semi structured interviews. The context studied was the Swedish stone material industry (SSMI) through NCC and its division Industry, as case company. The participants were employees selected from the case company, competitors, customers, ordering parties, and independent actors.    The study highlights both barriers and opportunities for improving 3R’s on the SSMI. Strict regulations are seen as a strong obstacle whereas reduced climate impact is a great possibility. To contribute successfully to circular economy, a shift towards circular business models (CBM) is needed. Such strategical transformation can be accomplished through business model innovation, which this study shows difficult. A CBM is presented to the case company with for instance customer co-creation and developing new partnerships included. Shaping take-back services are also recommended to be implemented in the CBM. A conclusion is that business models and strategy interrelate, and both concepts are affected by regulations. This imply both positive and negative consequences of the market development, concerning circular economy. Lastly, a conclusion is that the triple bottom line mindset must be improved in the industry to pursue sustainable development. / Cirkulär ekonomi (CE) får idag mycket uppmärksamhet, och det innefattar ökande resurseffektivitet genom återanvändning, återvinning och reducering (3R). Ökning av CE är ett steg i ökad hållbar utveckling. Syftet med denna studie är att förklara hur cirkulär ekonomi kan främja hållbar utveckling, genom affärsmodellsinnovation. En kvalitativ studie har utförts genom en marknadsanalys med 28 semistrukturerade intervjuer. Det studerade sammanhanget var den svenska stenmaterialindustrin (SSMI) och fallföretaget har varit NCC och deras avdelning Industry. Deltagarna var utvalda anställda från fallföretaget, konkurrenter, kunder, beställare och oberoende aktörer.  Studien belyser både hinder och möjligheter för att öka de 3R’n på SSMI. Strikta regler visar sig vara ett starkt hinder medan reducerad klimatpåverkan är en stor möjlighet. För att framgångsrikt bidra till cirkulär ekonomi behövs ett skifte mot en cirkulär affärsmodell (CBM). Sådan strategisk förändring kan åstadkommas genom affärsmodellsinnovation vilket i denna studie har visats sig vara svårt. En CBM presenters till fallföretaget innehållande bland annat samskapande med kund och utveckling av nya partnerskap. Utformande av återtagstjänster är också rekommenderat för implementation i CBM. En slutsats är att affärsmodeller och strategi interagerar och båda koncepten påverkas av regleringar. Det kan medföra både positiva och negativa konsekvenser på marknadsutveckling beträffande cirkulär ekonomi. Slutligen så är en slutsats också att triple bottom line mindset måste förbättras i branschen för att främja hållbar utveckling.

Det finns förbättringspotential för att öka den cirkulära ekonomin i Sverige, som idag är 3,4 procent. Återbruk av byggmaterial i byggbranschen är en åtgärd, som genererar till en cirkulär förbättring. I uppsatsen belyses utmaningar och möjligheter associerade med återbruk av byggmaterial, som förekommer hos aktörer längs försörjningskedjan. En generell tanke som ofta förekommer är att återbrukat byggmaterial genererar till ökade kostnader, vilket det i uppsatsen påvisas åtskilda åsikter kring. Vidare studeras det som krävs för att lyckas implementera en cirkulär ekonomi i byggbranschen genom affärsmodeller och strategier. Genom att lyckas implementera en cirkulär ekonomi och utveckla expertis inom området, påvisar teori att även konkurrensfördelar kan frambringas. / There is potential for improvement to increase the circular economy in Sweden, which today is 3.4 percent. Reuse of building materials in the construction industry is one action, which generates a circular improvement. The study highlights challenges and opportunities associated with the reuse of building materials faced by different actors along the supply chain. A common understanding is that reused building materials generate increased costs, which the study demonstrates separate opinions about. Furthermore, the requirements to succeed in implementing a circular economy in the construction industry are studied together with business models and strategies for implementation. By succeeding in implementing a circular economy and developing expertise in the field, theory shows that competitive advantages can be generated.

One of the main polluting industries in the world with high environmental impact is the construction industry which also generates a huge amount of waste. To overcome the seburdens, we need to reduce the impacts through new solutions, technologies and by injecting circular economy concept into the industry. Construction and building material industry are responsible for nearly 11% of all GHG emissions and the usage of residential/commercial buildings is contributing to 28% of all GHG emissions globally. the construction industry is also responsible for 35% of the total wastes in the European Union. Both linear economy and emissions of the construction sector are becoming more important in recent years that led to the development of many standards, frameworks and innovations. Reporting environmental burdens of the construction elements, products and construction works or construction projects is one of the ways for emissions accounting. Therefore, a report on environmental impacts of goods or services is called environmental product claims which can be based on a single criterion (like CO2 emission or % of recycled content) or based on a complete LCA study with multiple impacts. These reports have been classified by ISO 14020 series in three types, Type I (third-party certified label), Type II (self-declared claims) and Type III (the third party verified declaration based on LCA study). The third type is known as Environmental Product Declaration (EPD). To make the LCA results in EPD:s comparable, Product Category Rules (PCR) are developed. The regulations for the construction materials are defined in EN 15804 so the declarations of the building materials and construction works according to these regulations are compliant with EN 15804. Another framework for environmental declarations called, Product Environmental Footprint (PEF) is developed in Europe. Besides Business to Business declarations that are the target group for EN 15804, PEF also includes environmental labelling (type I) with consumers as the target group. The PCR:s from the updated version of EN15804:2012+A2:2019 can be regarded as the parallel methodology specification for the construction materials in the PEF system. Other product groups' rules and specifications are based on the PEF guidance document. The overall aims of this study are to compare the EN 15804 and PEF formulas concentrating on credits at the end of life and after the end of life stage and to reduce the subjectivity of two variables, energy margin, and recycling rate in the assessment of recycling alternatives after the end-of-life stage. Calculated credits can be included differently in the environmental declarations depending on the methodological approach. PEF includes the End-of-Life (EoL) credits into the Life Cycle Assessment (LCA) study and adds them to the product's performance results, while EN 15804 mandates to report the credits from recycling/recovery separately as supplementary information to the products environmental performance. To compare the credits that are calculated according to PEF and EN 15804, a separate indicator is virtually defined for PEF in order to calculate all the credits separately and compare the results with EN 15804 Module Dresults to give the reader an overview of the most beneficial uses of the construction waste according to PEF and EN 15804. Reducing subjectivity of choosing recycling rate has been addressed by developing more transparent and less subjective tool by integrating and using DGNB (German Sustainable Building Council) and BRE (center for building research in the UK) methods. For energy margin, this has been done by integrating energy margin calculation tool by CDM (Clean Development Mechanism, United Nations) and find the contribution of different materials to the environmental benefits in and after the end of life stage of the building lifecycle. However, the DGNB and BRE methods require further development, since they are not originally developed for LCA studies and just used as the only current options available in order to make recyclability assessment methods compatible with LCA studies. Other methods, specifically for LCA, can also be developed in the future. Based on an inventory of the components and materials used in a real building, the most environmental benefits (credits) from downstream recycling/recovery considering all materials are generated for the wooden products when using the EN 15804 formula, while aluminium is in the second place. On the other hand, aluminium is in the first place and wood is second using the PEF formula. Aluminium has by far the most benefits (credits) considering the credits per kg of each material, due to the huge recycling potential that aluminium has and will replace primary aluminium in the future. Unlike PEF, EN 15804 reports all credits separately outside of the LCA system boundary. This is very beneficial since the correct verified LCA will not beaffected by the credits that are given based on current technologies when the end of life of the building components are between 40 to 120 years away from today. / En av de industrier i världen med högst miljöpåverkan är byggbranschen som också genererar en enorm mängd avfall. För att hantera detta måste vi minska effekterna genom nya lösningar, teknologier och genom att använda konceptet cirkulär ekonomi i byggbranschen. Bygg- och byggnadsmaterialindustrin är ansvarig för nästan 11% av alla växthusgasutsläpp och användningen av bostäder / kommersiella byggnader bidrar till 28% av allaväxthusgasutsläpp globalt. Byggbranschen ansvarar också för 35% av det totala avfallet i EU. Både linjär ekonomi och utsläpp från byggsektorn har blivit viktigare under de senaste åren vilket har lett till utveckling av många standarder, ramverk och innovationer. Att rapportera miljöbelastningar för byggelement, produkter och bygg- och anläggningsarbeten är ett av sätten för utsläppsredovisning. Därför kallas en rapport om miljöpåverkan av varor eller tjänster Miljömärkning som kan baseras på ett enda kriterium (som CO2-utsläpp eller procent av återvunnet innehåll) eller baserat på en fullständig LCAstudie med flera effekter. Dessa rapporter har klassificerats enligt ISO 14020-serien i tre typer, typ I (tredjepartscertifierad märkning), typ II (självdeklarerade påståenden) och typ III (tredjepart verifierad deklaration baserad på LCA-studie). Den tredje typen är känd som Miljövarudeklaration/Environmental Product Declaration (EPD). För att göra LCA-resultat i EPD:er jämförbara, utvecklas Product Category Rules (PCR) (Produktkategoriregler). Regler för byggnadsmaterialen definieras i EN 15804, så deklarationerna om byggnadsmaterial och byggnadsarbeten enligt dessa regler överensstämmer med EN 15804. Ett annat ramverk för miljödeklaration är ProductEnvironmental Footprint (PEF) som är utvecklad inom EU. Förutom Business to Businessdeklarationer som är målgruppen för EN 15804 inkluderar PEF också miljömärkning (typ I) med konsumenter som målgrupp. PCR:erna från den uppdaterade versionen av EN 15804:2012 + A2: 2019 kan betraktas som den parallella metodspecifikationen för byggmaterialen i PEF-systemet. Andra produktgruppers regler och specifikationer är baserade på PEFs vägledningsdokument. De övergripande syftena med denna studie är att jämföra formlerna EN 15804 och PEF som koncentrerar sig på krediter i slutet av livscykeln och att minska subjektiviteten för två variabler, energimarginal och återvinningsgrad vid bedömningen av återvinningsalternativ i slutet av livscykeln. Beräknade krediter kan inkluderas olika i miljödeklarationerna beroende på den valda metoden. PEF inkluderar slutet av livscykeln (EoL)-krediter i livscykelanalys (LCA) -studien och lägger dem till produktens resultat, medan EN 15804 kräver att krediterna från återvinning rapporteras separat som kompletterande information till produkternas miljöprestanda. För att jämföra krediter som beräknas enligt PEF och EN 15804, definieras en virtuell separat indikator för PEF för att beräkna alla krediter separat och jämföra resultaten med EN 15804 Modul D-resultat för att ge läsaren en översikt över de mest fördelaktiga användning av byggavfall enligt PEF och EN 15804. Olika sätt att minska subjektiviteten i valet av återvinningsgrad behandlas genom att utveckla mer transparenta och mindre subjektiva verktyg med hjälp av metoder från DGNB (German Sustainable Building Council) och BRE (Center for building research, UK). Energimarginal behandlas genom att integrera ett verktyg för energimarginaler från CDM (Clean Development Mechanism, FN) och hitta bidraget från olika material till miljöfördelarna i och efter livscykeln för byggnaden. DGNB och BRE metoderna kräver emellertid ytterligare utveckling, eftersom de inte ursprungligen är utvecklade för LCA-studier och bara används som de enda tillgängliga alternativen för att göra utvärderingsmetoder för återvinningsbarhet kompatibla med LCA-studier. Andra metoder, speciellt för LCA, kan också utvecklas i framtiden. Baserat på en inventering av komponenter och material som används i en riktig byggnad, genereras de största miljömässiga fördelarna (krediter) av nedströms återvinning av träprodukter när man använder EN 15804-formeln, medan aluminium ligger på andra plats. Å andra sidan är kommer aluminium i första hand och trä kommer på andra plats med PEFformeln. Aluminium har överlägset flest fördelar (krediter) per kg av varje material, på grundav den enorma återvinningspotentialen som aluminium har och kommer att ersätta primärt aluminium i framtiden. Till skillnad från PEF rapporterar EN 15804 alla krediter separat utanför LCA-systemgränsen. Detta är mycket fördelaktigt eftersom den korrekta verifierade LCAn inte kommer att påverkas av de krediter som ges baserat på nuvarande teknik när byggnadskomponenternas livslängd är mellan 40 och 120 år från idag.

Detta examensarbete är tillägnad att undersöka hur affärsmodellsinnovation kan skapa förutsättningar för att underlätta återanvändandet av elbilsbatterier samt analysering av möjliga värdeskapande utfall. Arbetet fokuserar på att samla data från större aktörer som hanterar begagnade elbilsbatterier. Kartläggning av deras affärsmodeller genom kvalitativa intervjuer ger läsaren och författarna en större inblick kring hur cirkulära affärsmodeller fungerar och vart de behöver innovation.  Elbilar har det senaste decenniet en större andel av nybilsförsäljningen och med direktiv från både EU och den svenska staten, kommer det ebdast vara möjligt att köpa eldrivna samt vissa gasdrivna fordon från 2035. Detta medför en större batteriproduktion vilket även leder till en större grad av exploatering av nuvarande litium- och molybden reserver. Dessa reserver kommer att räcka i ca 70 år om inte nya tillgångar upptäcks och större fokus på att kunna återanvända blir aktuellt.  Denna omfattande gröna omställning av bilindustrin sätter även press på batteri producenter till en mer hållbar tillverkning som tar hänsyn till behovet av att kunna återvinna/återanvända. Denna eftertraktade designförslag är däremot något nytt hos många producenter och resterande verkar inte kunna nå en optimal grad av återvinningsberhet. Kvar blir alternativet att kunna återanvända batterierna från den befintliga elbilsmarknaden. Denna studie inspireras av cirkulär ekonomi och cirkulära affärsmodeller som kan effektivt handskas med problemen dem begagnade elbilsbatterierna för med sig. Studiens forskningsfrågor grundar sig först och främst hur befintliga affärsmodeller ser ut, vad för innovation det krävs samt hur denna innovation kan skapa förutsättningar för återanvändning.  Kartlägning av affärsmodeller från större återanvändning/återvinnings aktörer såsom Northvolts dotterföretag Revolt samt Stena Recycling, BatteryLoop, visar på ett behov av en mer intergrerad spårning och distrubering av själva elbilsbatterierna. Studien visar att affärsmodellsinnovation behövs inom uppsamling av begagande elbilsbatterier där en digital plattform möjliggör interaktion mellan köpare och säljare. Dessutom kontrolleras varje begagnat batteri innan den når marknaden vilket skapar fler förutsättningar för cirkularitet och främjar återvinning. / This thesis is dedicated to investigating how business model innovation can create the conditions to facilitate the reuse of electric car batteries as well as analyzing possible value-creating outcomes. The work focuses on gathering data from major players who handle used electric car batteries. Mapping their business models through qualitative interviews gives the reader and the authors a greater insight into how circular business models work.  In the last decade, electric cars have taken larger share of the new car sale och with directives from both the EU and the Swedish state, it will only be possible to buy electric-powered abd sin gas-powered vehicles from 2035. This entails a greater battery production, which also leads to a greater degree of exploitation of current lithium and molybdenum reserves. These reserves will last for about 70 years unless new assets are discovered and a greater focus on being able to reuse and recycle becomes relevant.  This comprehensive green transformation of the car industry also puts pressure on battery producers to a more sustainable production that considers the need to be able to be recycled/reused.However, this sought-after design proposal is something new for many producers and the rest do not seem to be able to reach an optimal degree of recyclability. What remains is the option of being able to reuse the batteriers from the existing electric car market. This study is inspired by circular economy and circular business models that can effectively deal with the problems that used electric car batteries bring with them. The study's resarch questions are first and foremost based on what existing business models look like, what kind of innovation is required and how this innovation can create conditions for reuse. Mapping of business models from major reuse/recycling actors such as North Volts's subsidiary Revolt and Stena Recycling, Battery Loop, shows a need for more intergrated tracking and distribution of the electric car batteriers themselves.  This study shows that business model innovation is needed in the collection of used electric car batteries where a digital plattform enables interaction between buyers and sellers. In addition, every used battery is checked before it reaches the market, which creates more conditions for circularity and promotes recycling.

Detta examensarbete utforskar konceptet cirkulär ekonomi i relation till samhällsbyggnadssektorn i form av cirkulärt byggande. Motivationen bakom uppsatsen grundar sig på övertygelsen om att cirkulärt byggande kan vara ett viktigt verktyg för att driva framtidens stadsplanering mot ökad ekologisk hållbarhet. Arbetet ämnar att undersöka rådande ramverk och definitioner, samt vilka förutsättningar som finns för cirkulärt byggande nationellt och i Malmö. Likaså ges förslag på hur cirkulärt byggande kan appliceras på en stad som Malmö, som strävar efter att bli “en ledande miljöstad” och uppnå klimatneutralitet 2030 genom cirkulär ekonomi och cirkulärt byggande. Genom en kvalitativ studie belyser arbetet ambitioner och utmaningar kring cirkulärt byggande. Uppsatsen granskar bland annat rådande lagstiftning, riktlinjer, styrdokument, policys och kunskap från ett nationellt och kommunalt perspektiv. Likaså används även internationella exempel på cirkulärt byggande för att exemplifiera olika cirkulära principer som potentiellt kan tillämpas i Malmö. Trots varierande definitioner av cirkulär ekonomi och cirkulärt byggande slår uppsatsen fast i att det finns ett gemensamt mål: minskat avfall och en övergång från linjärt till cirkulärt ekonomiskt system. På både nationell och kommunal nivå finns en strävan mot cirkulärt byggande. Dock måste politiska hinder och bristande enhetliga definitioner övervinnas, varav flera olika strategier har föreslagits för att främja cirkularitet. Genom olika åtgärdsförslag och inspiration av befintliga cirkulära projekt, samtidigt som den lokala kontexten beaktas, kan Malmö utveckla effektiva strategier för att uppnå cirkulärt byggande. Det finns en gemensam strävan att skapa en mer hållbar stadsutveckling, vilket genom samarbete och innovativa lösningar kan göra Sverige och Malmö till föregångare inom cirkulärt byggande för en mer hållbar framtid. / This thesis explores the concepts of circular economy in relation to the construction sector through circular construction. The motivation behind the thesis is based on the conviction that circular construction can be an important tool for instigating future urban planning toward increased ecological sustainability. The thesis intends to examine the current framework and definitions, as well as which conditions that exist for circular construction nationally and in Malmö. Likewise, the thesis gives suggestions on how circular construction can be applied in a city like Malmö, which aims to become "a leading environmental city“ and achieve climate neutrality by 2030 through circular economy and circular construction. Through a qualitative study, the thesis highlights the ambitions and challenges of circular construction. The thesis reviews current legislation, guidelines, policy documents, and knowledge from a national and municipal perspective. It also uses international examples of circular construction to exemplify various circular principles that can potentially be applied in Malmö. Despite varying definitions of circular economy and circular construction, the essay concludes that there is a common goal: reduced waste and a transition from a linear to circular economic system. At both national and municipal levels, there is a striving towards circular construction. However, political obstacles and lack of uniform definitions must be overcome, of which several different strategies have been suggested for promoting circularity. With different measure proposals and inspiration from existing circular projects, while considering the local context, Malmö can develop effective strategies to achieve circular construction. There is a common desire to create a more sustainable urban development, which through collaboration and innovative solutions can make Sweden and Malmö pioneers in circular construction for a more sustainable future.

Sustainable development has for a long time been a much spoken topic worldwide and so in Sweden. Sustainable development is about creating a social economic and cultural development and to ensure human well-being in balance with the earth´s ecological system. Nowadays sustainable consumption is also a much spoken topic. Sustainable consumption is about how humans consume, what humans consume and in what way. This means that we carefully need to choose what products to buy and use them as long as they are still alive. Because of human’s unsustainable way of using the resources from earth, we now need to stop using the linear economy and start using the circular economy. This will lower the environmental effect. This study aimed to investigate how AB Småland, a company in Malmö, can get customers to hand in furniture to the store for reusing. The company wants to expand their business by collecting second-hand furniture from costumers. In turn, they will sell these furniture at the company’s own auctions. The students' work was to help AB Småland to see what is required of them to get this process working, to get a flow with recycled furniture. The study included an investigation of the Miljönär-Vänlig labels’ options to facilitate consumers to make better choices for a more sustainable consumption in the future. To do research on how consumers think and act was relevant to understand why these behaviors occur in order to understand the value of marketing sustainability. The study also included previous research in the area. The study’s two issues: [1] How can AB Småland get customers to hand in furniture to the store for recycling? [2] Can a label like Miljönär-Vänlig help consumers to understand the concept for stores that work with sustainability? To answer the first issue of the study the students gathered data through interviews with companies that work with the durability to take note of how they solved it. To be able to answer the second issue of the study the students carried out a web survey in which the purpose was to gather information about consumers' attitudes to sustainability and their consequences of consuming. In order to underpin both issues, literatures were used and were carefully chosen to answer the purpose of the study. The report presents the results for the study’s two issues that both have all three data collection methods proving them. The result from the study’s’ first issue shows that AB Småland should focus a lot on the preparatory work and strategies that will be required to get their new part of the business to be profitable. They have got help with some parts through the proposal of a business model, SWOT analysis, competitive analysis, how to design the "Re-Mill tab" on the website, which the students produced. The result from the study’s’ second issue shows that Miljönär-Vänlig is a label that is not suitable for AB Småland in the current situation because it is for those operations where the main part of the business is about "fix, borrow and reuse" in order to minimize waste. It can be a good tool for stores, which work with environmental issues, in order to help the consumer make better choices. But AB Småland can create an own label that shows customers how the company works with sustainable products. To get AB Smålands new part of the business profitable, they should consider that it requires thorough preparation. Time is of essence and other resources are needed and the work should not be rushed. Before they start this process, AB Småland should establish and clearly review policies and their business model so everyone in the company can be initiated. The students have come to the conclusion that AB Småland has to work with their marketing in order to reach consumers and help them understand the company’s values and concepts. / Hållbar utveckling har varit ett omtalat ämne, internationellt men så även i Sverige, under en längre tid. Hållbar utveckling handlar om att skapa en fungerande samhällelig ekonomisk och kulturell utveckling samt att säkerställa mänskligt välbefinnande- i balans med jordens ekologiska system. Nu är även hållbar konsumtion ett mycket omtalat ämne. Med detta menas hur och vad vi konsumerar men också på vilket sätt, vilket innebär att vi måste välja rätt vara, som ska användas på rätt sätt under tillräckligt lång tid. Vi behöver övergå från de linjära materialflöden vi har idag, där produkter tillverkas för att användas och sedan kasseras, till cirkulära flöden där vi förlänger produkter livscykel och på så sätt minskar miljöpåverkan eftersom vi använder jordens resurser på ett sätt som inte är hållbart. Den här undersökningen syftade till att undersöka hur AB Småland (hädan efter kallat ABS), ett företag med butik i Malmö, kan få kunder att lämna in möbler till butiken för återbruk. Företaget vill utöka sin verksamhet genom att ta in begagnade möbler från kunder, som de i sin tur ska sälja vidare på företagens auktionstillfällen. Det var här studenternas arbete blev relevant, att hjälpa ABS att se vad som krävs av dem för att få ett bra flöde med återvunna möbler. Att undersöka möjligheterna för hur en märkning som Miljönär-Vänlig påverkar konsumenters inställning till mer hållbara konsumtionsval, blev intressant för att se hur ett företag som ABS bör marknadsföra sig. Här blev det relevant att undersöka hur konsumenter tänker och agerar. Vad vet konsumenter om hållbarhet idag? Studiens två frågeställningar är: [1] Hur kan ABS få kunder att lämna in möbler till butiken för återbruk? [2] Kan en märkning som Miljönär-Vänlig hjälpa konsumenter att förstå konceptet hos butiker som arbetar med hållbarhet? För att besvara studiens första frågeställning samlade studenterna in data genom intervjuer, med företag som arbetar med återbruk, för att ta del av hur de arbetar med detta. Vidare genomfördes en webbenkätsundersökning där syftet var att samla information kring konsumenters inställning till hållbar konsumtion för att besvara frågeställning två. För att stärka båda frågeställningarna, användes även litteratur som var noga utvald för att besvara studiens syfte. I rapporten presenteras resultat under studiens två frågeställningar som båda har samtliga tre datainsamlingsmetoder, webbenkätundersökning, intervjuer och litteraturstudier som styrker dem. Resultat till frågeställning ett visar att ABS bör arbeta mycket med förarbete, så som SWOTanalys, konkurrensanalys, marknadsföring och strategier för att få deras nya del i verksamheten att bli lönsam. De har som hjälp fått ta del av förslag till en affärsmodell, där SWOT-analys och konkurrensanalys tagits fram som underlag till detta. Studenterna har även utformat ”Återbruks-fliken” som är tänkt att finnas på företagets hemsida. Detta för att visa på ett förslag hur ABS kan marknadsföra sitt arbete. Resultatet under frågeställning två visar att Miljönär-Vänlig är en märkning som inte lämpar sig för ABS i dagsläget då märkningen är till för de verksamheter där huvuddelen handlar om ”laga, fixa, låna och återanvända”. Dock kan märkningen vara ett bra verktyg för butiker i handeln som arbetar med miljöfrågor i syfte att hjälpa konsumenter. ABS bör beakta att det krävs gedigna förberedelser för att få arbetet med återbruk lönsamt. De bör även ta hänsyn till att arbetet kommer kräva olika resurser och tiden är inte att underskatta. De borde tydligt gå igenom strategier och de delar som studenterna arbetet fram för att sedan utveckla detta med sin kompletterade kunskap. Studenterna har även kommit fram till att ABS bör arbeta mycket med sin marknadsföring till konsument för att de ska få upp ögonen för företaget och förstå deras nya koncept. I nuläget blir det inte aktuellt för ABS att märka sig med Miljönär-Vänlig men de kan däremot skapa en egen ”märkning” som visar hur företaget arbetar med hållbarhetsfrågan.

Författare: Susanne Nilsson och Tova Swerlander Handledare: Christine Tidåsen och Charlotte Hahn Examinator: Christine Tidåsen Titel: Vägen mot hållbara val En studie om hållbar konsumtion och cirkulär ekonomi inom möbler och inredning Kurs: Kandidatuppsats, 15 hp. Företagsekonomi, Inrednings- och butikskommunikation, Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet, VT17. Problemdiskussion: Studien ämnar till att skapa förståelse kring möjligheter för en mer hållbar konsumtion inom möbler och inredning eftersom att denna kategori är en av de mest ökande. Hållbar konsumtion är en del av den cirkulära ekonomiska affärsmodellen. Syfte: Studien syftar till att skapa förståelse för vad som möjliggör en mer hållbar konsumtion av möbler och inredning. Metod: Studien har grundats på en kvalitativ forskningsmetod och forskningsansatsen har varit abduktiv. För att skapa förståelse för ämnet hållbar konsumtion och cirkulär ekonomi har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med konsumenter, experter och företag. Slutsats: Studien tyder på att hållbar konsumtion inom möbler och inredning kan möjliggöras på flera sätt och det är många faktorer som påverkar. En omställning till cirkulär ekonomi är nödvändig för att en hållbar konsumtion ska vara möjlig fullt ut. / Authors: Susanne Nilsson och Tova Swerlander Supervisor: Christine Tidåsen och Charlotte Hahn Examiner: Christine Tidåsen Title: The way to sustainable choices A study about sustainable consumption and circular economy in furniture and interior design Subject: Bachelor thesis, 15 credits. Business Administration, Interior Design and Visual Merchandising, School of Business and Economics, Linnaeus University, Spring 17 Research: The authors wish to create an understanding of the opportunities for more sustainable consumption of furniture and interior, as this category is one of the most growing. Sustainable consumption is part of the circular economic business model. Purpose: The purpose is to create an understanding of what can contribute to a more sustainable consumption of furniture and interior. Method: This study is based on a qualitative research method and the research process has been abductive. In order to create an understanding of the topic, semi-structured interviews have been made with consumers, experts and a person from the furniture business. Conclusion: This study indicates that sustainable consumption of furniture and interior can be made in several ways and many factors affects. A switch to circular economy is necessary for sustainable consumption to be fully possible.

Informationsteknologi, IT, och hållbarhetsarbete har blivit två strategiska frågor i nästintill alla företag. Företag måste implementera IT för att optimera nuvarande verksamheter och transformeras till IT-drivna affärsmodeller som kräver hög kompetens och strategiskt tänkande vilket många små- och medelstora företag, SMF, saknar. Att köpa rekonditionerad IT-hårdvara är ett alternativ till att agera hållbart. Däremot erbjuder de företag som levererar rekonditionerad IT sällan mycket mer än just hårdvara eftersom de också ofta saknar de resurser som krävs för att tillhandahålla ytterligare tjänster inom IT. IT-tjänster är ofta avgörande om SMF ska bli kunder eller inte eftersom att köpa all IT från en leverantör minimerar administrationskostnader samtidigt som det skapar djupare relationer mellan kunden och leverantören. De bristande interna resurserna bland SMF har lett till att de frigör delar eller hela verksamheter till externa leverantörer. Frigörandet är däremot inte riskfritt för SMF. Att överlämna delar av verksamheten till externa leverantörer kräver nära relationer med leverantörer vilket gör kommunikationen mellan dem avgörande. Ett sätt för leverantörer att skapa relationer med kunder är genom att utveckla tjänstefiering, det vill säga gå från varucentrerat till tjänstecentrerat erbjudande. För att utveckla tjänstefiering, trots avsaknaden av interna resurser, måste leverantörer samproducera erbjudanden. Genom att skapa ett interaktivt samarbete i nätverk där aktörer tillsammans tillhandahåller erbjudanden har lett till nya värdeskapande system kallat värdekonstellationer. Leverantörer och kunder är nu tillsammans med och skapar värde och kunden ses inte längre som konsument utan snarare medproducent då de är med och deltar i produktionen. Aktörernas roll har således blivit vidgade. De bristande resurserna är inte längre ett hinder för att utveckla nya erbjudanden eftersom de i konstellationen bidrar med resurser samtidigt som de bygger relationer med varandra. / Information technology, IT, and sustainability work have become strategic questions in almost any business. Not only do firms have to implement IT to optimize current operations, they must transform into new business models which requires high level of competence and strategic thinking which especially small and medium-sized enterprises, SME, tend to lack. Buying refurbished IT-hardware is an option for SME to act sustainable. However, suppliers of those goods seldom offer much more as they too tend to lack the resources needed to provide IT services. IT services are usually critical whether SME will become customers or not since buying IT from one supplier minimizes administration costs as well as it creates deeper relationships. Lack of internal resources has led to SMF outsource parts or whole operations more frequently to external suppliers. But the outsourcing does not come harmless. Leaving an operation to an external supplier requires close relationship with the supplier to maintain quality, making the communication vital. A way for a supplier to facilitate relationships is to develop servitization, i.e go from product- to service-centric offers. To develop servitization regardless the scarce resources suppliers have to co-produce offers. Creating an interactive strategy in networks consisting of actors that co-produce offers creates new value creating systems- value constellations. Suppliers and customers are now part of the value creation as they both participate in the production. Their roles have been broadened and the scarce resources as a barrier has now been eliminated as they now share competences while their relationships are being flourished.

Dagens trend av industriell tillverkning och konsumtion är av linjär karaktär. Material utvinns, blir produkter och hamnar sedan på deponi. Detta examensarbete har tillsammans med Industrial Development Center AB syftat till att skapa en mer hållbar industriell tillverkning inom Skaraborgsregionen, genom att forma en produktutvecklingsprocess i enlighet med cirkulär ekonomi. Cirkulär ekonomi förespråkar att avfall inte får förekomma och att produkter och material ska cirkulera i kretslopp. Projektet bestod därför av en bred förstudie för att samla och utvärdera ett stort område med teorier, processer och företagens ansvarsroller. Vidare analyserades en generell produkts livscykel och en processkarta skapades tillsammans med cirkulär ekonomi och produktutvecklingsprocesser. Arbetet knöts an med en omfattande kravspecifikation som sedan användes som utvärderingsunderlag för vad som skulle bli en ny produktutvecklingsprocess med cirkulär ekonomi implementerat. Slutligen utvärderades resultatet med en erfaren användare för att få en initial bedömning av resultatets användbarhet för målgrupperna. Resultatet blev en miljöanpassad produktutvecklingsprocess och en folder beskrivande hur och varför cirkulär ekonomi kan gynna företag och samhälle. / Today’s trend of production and consumption has a linear type. Material is extracted, become products and then end up as landfill. This thesis has together with Industrial Development Center AB aimed to create a more sustainable industrial production within the region of Skaraborg, by forming a product development process according to circular economy. Circular economy advocates that there should be no waste and products and material should circulate throughout different cycles. Hence this thesis consist of a broad pre-study to collect and evaluate a big range of theories, processes and enterprise responsibilities. Later on a general product lifecycle was studied and a map of a process was made with circular economy and product development processes in mind. The work was tied together by a performance specification table. This document was also used as a basis for the evaluation of the final product development process with circular economy implemented. Finally, the result was also evaluated by an experienced user to get an initial assessment of the result’s usability for the target groups. The result was an environmentally adapted product development process and a folder explaining how and why circular economy is to support enterprises and the community.

The production and consumption of today generates huge amounts of waste, and due to the increasing living standards the amount will continue to increase. The waste leads to large environmental impacts due to pollution and emissions of greenhouse gases, as well as the depletion of raw materials. This study aimed to investigate how sustainability through circular economy can drive the development towards reducing the packaging waste in a company. The ambition was to identify possible actions that could be implemented in order to decrease the amount of combustible waste and the entailed environmental impact. A case study was performed at Volvo Group Trucks Operations assembly plant in Tuve in Gothenburg. The initial part of the study consisted of a literature review and was followed by the empirical study where interviews and observations were conducted in order to investigate what actions that could reduce the packaging waste. The data was analysed and one action was selected to be further investigated, and calculations of its environmental and economic aspects are performed. Three different types of inner packaging of LDPE (Low Density Polyethelen) plastics were selected, and the calculations showed that the reduction of CO2-emissions amounts to as much as 6.3 tonnes per year and cost savings of 11 000 SEK per year when reusing the inner packaging. These savings indicate that it is profitable to return the packaging to the supplier if it is located closer than 10 200 - 16 600 km to the site. The managerial implications of implementing a returnable packaging system are the cost savings and the reduction of environmental impacts. / Produktioner och konsumtion genererar idag stora mängder avfall och på grund av den ökande levnadsstandarden fortsätter mängden avfall att öka. Avfallet leder till stor miljöpåverkan på grund av föroreningar och växthusgasutsläpp, liksom uttömning av råmaterial. Denna studien syftade till att undersöka hur hållbarhet genom cirkulär ekonomi kan driva utvecklingen mot att minska förpackningsavfallet i ett företag. Ambitionen var att identifiera möjliga förslag som skulle kunna implementeras för att minska mängden av brännbart avfall och därmed den miljöpåverkan som följer. En fallstudie utfördes på Volvo Group Trucks Operations monteringsanläggning i Tuve i Göteborg. Den inledande delen i arbetet bestod av en litteraturstudie som följdes av en empirisk studie, där intervjuer och observationer utfördes för att undersöka vilka förslag som skulle kunna minska förpackningsavfall. Datan analyserades och ett förslag valdes ut för att undersökas vidare genom beräkningar för dess miljömässiga och ekonomiska aspekter. Tre olika typer av inneremballage av LDPE-plast valdes ut och beräkningarna visade att reduceringen av CO2-utsläpp uppgick till 6,3 ton per år och kostnadsbesparingarna till 11 000 SEK per år då inneremballage återanvänds. Dessa besparingar indikerar att det är lönsamt att returnera förpackningar till leverantören om den är belägen närmare än 10 200- 16 600 km från fabriken. Incitament för företag att implementera ett retursystem är de minskade kostnaderna samt den minskade miljöpåverkan.