Det finns ett stort problem bakom den linjära ekonomin vi utövar idag, vilket är att avfallen bara fortsätter att växa samtidigt som vi fortsätter att förbruka på jordens naturresurser. Om vi skall uppnå mål 12 i Agenda 2030 och säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster till år 2030 så krävs det åtgärder och engagemang. En bra startpunkt mot detta mål är att göra ett skifte till en cirkulär ekonomi, genom att bland annat börja konsumera secondhand istället för nyproducerad inredning. Secondhandbutiker har populariserats allt mer under de senaste året, vilket beror på människans behov att följa trender. Samtidigt så är det endast ett urval människor som besöker dessa butiker. Syftet bakom denna uppsats var att undersöka hur cirkulär ekonomi kan bidra till en hållbar konsumtion genom återbruk av inredningsdekor. Frågeställningarna hur förhåller sig ett urval secondhandbutiker i Sundsvall med omnejd till återbruk av inredningsdekor och hur förhåller sig ett urval människor till att dekorera sina hem med inredning från secondhand formulerades för att besvara detta. En visuell research i form av en omvärldsbevakning av vad som fanns i secondhandbutikerna, kvalitativa samtalsintervjuer med personal i secondhandbutikerna och en kvantitativ enkätundersökning med ett urval människor utfördes för att besvara dessa frågeställningar.   Det visade sig att främst unga människor är tillmötesgående för öka återanvändningen av inredningsdekor, samt att secondhandbutiker inte anstränger sig tillräckligt mycket för att utöka försäljningen av återbruk. Både konsumenter och secondhandbutikerna följer fortfarande till viss del en linjär ekonomi, men trots att de förekommer tillfällen då människor och secondhandbutiker slänger produkter, så har majoriteten en positiv inställning till att förändra sina konsumtionsmönster och besöker secondhand frekvent i dagens läge. Sammanfattningsvis så visar undersökningen att det finns en stor potential för att försäljning av inredningsdekor skall öka i secondhandbutiker. Detta i och med att undersökningen visar att de flesta konsumenter idag är påtagliga för att återbruka inredningsdekor, vilket vidare leder till en mer ansvarsfull konsumtion och produktion och mängden avfall skulle minska markant.

In 2016 the total amount of construction and demolition waste (CDW) amounted to 9.4 million tonnes, of which 151,640 tonnes was plastic waste, the majority of which was incinirated. If the plastic waste can be circulated within a region, both monetary and environmental benefits can arise. Impossible Plastics manufactures products from plastic waste whose recycling technology places low demands on the fraction's cleanliness, however, a minimum inflow of 8,000 tonnes per year is required. The purpose of this study is to investigate the potential to establish a local recycling plant based on plastic waste generated in Gävleborg's construction and demolition industry. Furthermore, the purpose is to review emission differences and how the recycling plant can be located in a circular economy. A qualitative literature review was conducted in order to gain understanding of plastic use and plastic waste in the construction and demolition industry. A supplementary interview study was conducted in order to anchor the study within a practical framework. According to the results of this study, the plastic waste from Gävleborg's construction and demolition industry does not reach enough quantities to establish a facility from Impossible Plastics. With compound molding, products such as pallets, floors, shelves, pallet collars and packing boxes can be manufactured and proposed for use in the construction industry, Region Gävleborg, municipal organizations and the paper industry. Calculations show that there are differences in emissions when comparing energy recovery and material recycling of plastic waste. We can not conclude that Impossible Plastics contributes to a local circular economy. / Under år 2016 uppgick den totala mängden bygg- och rivningsavfall till 9,4 miljoner ton, av dessa var 151 640 ton plastavfall varav majoriteten förbrändes. Om plastavfall kan cirkuleras inom en region kan det uppstå både monetära och miljömässiga vinster. Impossible Plastics tillverkar produkter av plastavfall vars återvinningsteknik ställer låga krav på fraktionens renlighet, dock krävs ett minimuminflöde om 8 000 ton per år. Syftet med den här studien är att undersöka om det finns potential att etablera en lokal återvinningsanläggning baserat på plastavfall som genereras i Gävleborgs bygg- och rivningsindustri. Vidare är syftet att se över utsläppsskillnader samt hur återvinningsanläggningen kan platsa i en cirkulär ekonomi. En kvalitativ litteraturöversikt genomfördes i syfte att få förståelse för plastanvändande och plastavfall i bygg- och rivningsindustrin. En kompletterande intervjustudie genomfördes i syfte att förankra studien inom praktiska ramar. Enligt resultatet i den här studien uppnår inte plastavfallet från Gävleborgs bygg- och rivningsindustrin tillräckliga mängder för att etablera en anläggning från Impossible Plastics. Med formpressning kan produkter som lastpallar, golv, hyllplan, pallkragar och packlådor tillverkas och föreslås användas inom byggindustrin, Region Gävleborg, kommunala verksamheter och pappersindustrin. Beräkningar visar att det finns skillnader i utsläpp vid jämförelse mellan energiutvinning och materialåtervinning av plastavfall. Vi kan inte dra slutsatsen av att Impossible Plastics kan bidra i en lokal cirkulär ekonomi.

Apart from the mining sector, the construction and demolition sector is the mainsource of waste and nationally the construction industry accounts for a third of thecountry's total waste generation. Every year, around 10 million tonnes of waste aregenerated as a result of construction and demolition measures in Sweden, of whichonly about ten tonnes are reused. Efforts should be made to move from today's linear material handling to circular systems where waste generation is prevented andproduced products are reused. This in order reduce the significant environmentalimpact the construction sector gives rise to in today's "take-make-dispose society". With the help of twenty construction and demolition companies, three recyclingcenters and Dala Återbyggdepå, this study aims to investigate the obstacles and opportunities that exist to achieve an increased degree of reuse of building materialsand products on a local scale in Dalarna. Through interviews, study visits and questionnaires, it was investigated why the degree of reuse today is so low and what thevarious actors require for increased work with reuse. The study shows that there is a great environmental benefit in reusing buildingmaterials and products compared to buying new. Despite this, 80% of the construction companies answer that only 0–10% of the waste that is generated will bereused. The main obstacles to increased reuse turn out to be of an economic nature,as reuse work is costly from a business economic point of view. Furthermore, theresults show a lack of competence regarding the environmental benefits of reuse,something the recycling centers suggest would increase the construction companies'incentives for intensified work with reuse. An additional reason for the low commitment that exists regarding the reuse issue is that the construction and demolitioncompanies feel uncertain about the customers' attitude towards reuse. The main opportunities for increased reuse of building materials turn out to be financial contributions to construction and demolition companies, improved marketing of Dala återbyggdepå, reuse adapted logistics at the recycling centers and information about the benefits of reuse. In order to obtain an increased degree ofreuse for building materials, measures are therefore required at several levels, notjust changes in the construction and demolition companies' material handling. Society should create conditions for the reuse of building materials so that it becomeseconomically profitable for construction and demolition companies to work onwaste prevention and in a circular manner. Furthermore, construction and demolition companies as well as its customers should be informed about the environmentalsavings that reuse gives rise to in order to motivate reuse work. / Bygg- och rivningssektorn är bortsett från gruvsektorn den främsta källan till avfalloch nationellt står byggbranschen för en tredjedel av landets totala avfallsuppkomst.Varje år uppstår omkring 10 miljoner ton avfall till följd av bygg- och rivningsåtgärder i Sverige, av vilket endast ett tiotal ton går till återbruk. Krafttag bör tas i syfteatt övergå från dagens linjära materialhantering till cirkulära system där avfallsuppkomster förebyggs och producerade produkter återanvänds. Detta för att minskaden betydande miljöpåverkan byggsektorn ger upphov till i dagens ”take-makedispose-samhälle”. Med hjälp av tjugo bygg- och rivningsföretag, tre återvinningscentraler och Dalaåterbyggdepå syftar denna studie till att undersöka vilka hinder och möjligheter somfinns för att uppnå en ökad återanvändningsgrad av byggmaterial och produkter pålokal skala i Dalarna. Genom intervjuer, studiebesök och enkätundersökningar undersöktes hur det kommer sig att återanvändningsgraden idag är så låg och vad deolika aktörerna kräver för ett ökat återbruksarbete. Studien visar att det finns en stor miljönytta i att återanvända byggmaterial och produkter jämfört med att köpa nytt. Trots detta svarar 80 % av byggföretagen att endast 0–10 % av det avfall som uppkommer går till återanvändning. De främsta hindren för ökat återbruk visar sig vara av ekonomisk karaktär, eftersom återbruksarbeteär kostsamt rent företagsekonomiskt. Vidare påvisar resultatet avsaknad av kompetens vad gäller miljönyttan med återanvändning, något återvinningscentralerna ponerar skulle öka byggföretagens incitament till intensifierat arbete med återbruk. Enytterligare orsak till det låga engagemang som finns vad gäller återbruksfrågan är attbygg- och rivningsföretagen känner osäkerhet kring beställarnas inställning till återanvändning. De främsta möjligheterna till ökat återbruk av byggmaterial visar sig vara ekonomiska bidrag till bygg- och rivningsföretagen, förbättrad marknadsföring av Dalaåterbyggdepå, återbruksanpassad logistik på återvinningscentralerna samt information kring nyttan med återbruk. För att få en ökad återanvändningsgrad för byggmaterial krävs alltså åtgärder på flera nivåer, inte enbart förändringar i bygg- ochrivningsföretagens materialhantering. Samhället bör skapa förutsättningar för återbruk av byggmaterial så att det blir ekonomiskt lönsamt för bygg- och rivningsföretag att arbeta avfallsförebyggande och cirkulärt. Vidare bör likväl bygg- och rivningsföretag som dess beställare informeras kring miljöbesparingen återbruk ger upphovtill för att motivera till återanvändning.

Den globala klimatkrisen är mer aktuell än någonsin och internationella mål reglerar utsläpp av växthusgaser, avfallshantering och återvinning. I Sverige står byggbranschen för både mer än 20 procent av landets utsläpp av växthusgaser och ger upphov till 30 procent av allt avfall. Trots regleringar och lagkrav återvinns mindre än hälften av byggsektorns avfall och många av de miljömål som berör branschen har varit, och är, svåra att uppnå. En del i arbetet med att uppnå målen handlar om hushållning med resurser, utfasning av farligt avfall och utformning av byggnader som anpassas för förändring i användning. Dessutom bör byggnader uppföras med komponenter som möjliggör demontering för att enkelt kunna återvinnas eller återanvändas, samt en övergång från linjära till cirkulära materialflöden. Projektering för demontering (PfD) innebär att redan i projekteringsskedet planera för återanvändning av byggnadsdelar och syftar till att underlätta framtida förändringar och slutligen hel, eller delvis, demontering. Riktlinjer och råd har tagits fram för att främja Projektering för demontering och därigenom även minska resursförbrukningen och underlätta återanvändning eller återvinning. Dessutom kan PfD förlänga byggnaders livslängd, främja utveckling av tekniska lösningar och skapa nya arbetstillfällen. Utmaningarna ligger i brist på kunskap, osäkerhet kring framtida lönsamhet samt avsaknad av kompletterande tjänster och digitala verktyg. Med utgångspunkt i företaget Norconsults arbete vid Byggkonstruktion & arkitektur i Luleå och Piteå har möjligheter och utmaningar med PfD undersökts. Förutsättningar för implementering av teorin har kartlagts och ett metodförslag har tagits fram där resultatet baseras på en litteraturgenomgång efterföljt av en intervjustudie med fem projektörer. Utifrån intervjustudien med stöd i litteraturen är syftet med metodförslaget att det ska kunna användas av arkitekter och konstruktörer vid Norconsult i Luleå och Piteå för att påbörja implementeringen av PfD. Metodförslaget eftersträvar dock även att kunna nyttjas av projektörer vid andra företag. Intervjustudien visar att projektörerna ser stora miljömässiga fördelar med PfD, men även hälsofördelar och möjligheten att använda PfD i marknadsföringssyfte lyfts. De största utmaningarna ansåg respondenterna vara ekonomiska aspekter, förändrade arbetssätt och osäkerheter kring byggregler, ansvar och garantier. Vid intervjuerna framgick att ekonomiska incitament, ökad kunskap och förbättrad informationshantering krävs för att PfD ska gå att implementera. Respondenterna hade förslag på hur digitala verktyg kan utnyttjas för att främja demontering, och idéer kring marknadsplatser för andrahandsmaterial samt utveckling av branschgemensamma direktiv. Den framtagna metoden innehåller riktlinjer gällande utformning, konstruktion och administration med fokus på bland annat materialval, stomsystem och informationshantering. För att PfD ska få genomslag i den svenska byggbranschen krävs att konventionella metoder för upphandling, projektering och gestaltning måste anpassas för att öka efterfrågan på, och effektivt integrera, återanvända material och komponenter i tidiga skeden. Dessutom måste processer och informationshantering utvecklas så att materialförsörjning, digitalisering och kommunikation framtidssäkras. Implementeringen av PfD är även i högsta grad beroende av ekonomiska incitament, nya arbetssätt och utökade samarbeten mellan entreprenörer, beställare och projektörer. Dessutom bör kringliggande funktioner likt försäkringsbolag och banker involveras i processen för att stödja omställningen till en cirkulär byggbransch.

I dag tillverkas produkter baserad på en linjär struktur. Detta medför att det globala avfallet ökar samtidigt som människan fortsätter att förbruka jordens naturresurser på att ohållbart sätt. Sverige är ett av länderna som har antagit FN:s globala mål för hållbar utveckling och ska mål 12 uppnås, som handlar om att säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster till år 2030, måste en omställning till ett cirkulärt samhälle ske. Syftet med min studie var att undersöka hur cirkulär design kan främja hållbar konsumtion genom produkter tillverkade av matavfall eller restprodukter från livsmedelsindustrin. Resultatet visade att det finns ett intresse av att konsumera inredningsprodukter tillverkade av matavfall och att det finns en positiv inställning till att förändra invanda konsumtionsmönster.

Dagens linjära produktionssätt lämnar varje år miljarder ton giftigt avfall i marker, luft och vattendrag samt hotar både människors hälsa och den biologiska mångfalden. I Sverige förekommer tiotusentals förorenade områden som ett resultat av 1900-talets industrialisering och Västernorrland sägs vara landets giftigaste län. Saneringsarbetet är avgörande för att skydda både människor och natur men höga kostnader och ansvarsutredningar bromsar arbetet. Syftet med studien var att undersöka ostronskivlingens funktion att bryta ner och oskadliggöra miljögifter och därmed artens potential i en cirkulär designprocess utifrån ett system­teoretiskt perspektiv. För att ta reda på detta gjordes en litteraturstudie som utifrån ett biomimikryperspektiv granskade resultatet från 16 studier som undersökt den specifika funktionen hos svamparten. Resultatet visade att ostron­skivlingens funktion att oskadliggöra miljögifter var mycket god och att svampen har stor potential inom biosanering vid flera typer av föroreningar. Studien bidrar till att fylla glappet mellan kunskap och praktisk implementering av sanering i ett cirkulärt system. På grund av metodens låga kostnader och energianvändning kan den utifrån ett systemteoretiskt perspektiv bidra till att öka människors aktiva deltagande och därmed förutsättningen att skapa hållbara lösningar i solidaritet med allt liv på jorden.

FN:s globala mål nummer 12 handlar om hållbar konsumtion och produktion av varor för att minska vår påverkan på miljön, klimatet och människorna. Denna studie syftar till att undersöka hur en cirkulär design kan bidra till en hållbar konsumtion inom Försvarsmakten. Metoderna som användes för att besvara frågeställningarna i studien var visuell research, kvantitativ innehållsanalys och samtalsintervjuer. Fokus­området har varit dygnsportioner och återvinning och märkningar av dessa. ­Resultatet visade att samtliga artiklar i dygnsportionen bestod av plast och alla utom tre ­saknade ­återvinningshänvisningar. Resultatet visade också att det till viss del finns en förbättrings­potential gällande återvinning inom Försvarsmakten.

Det finns 300 000 ätliga växter i världen, trots det används endast 200 av dessa i livsmedel. Inte nog med att de råvaror som finns inte tas tillvara på, dessutom slängs en tredjedel av alla livsmedel som produceras. För att leva hållbart krävs det att livsmedelsproduktionen och människans attityd till livsmedel förändras. Syftet bakom undersökningen var att, ur ett cirkulärt design perspektiv, undersöka hur icke önskvärda svenska växter som livsmedel kan bidra till en mer hållbar produktion och konsumtion. För att ta reda på syftet utfördes en visuell research för att se vilka produkter som finns på marknaden idag. En enkätintervju utfördes för att ta reda på vilken inställning svenska konsumenter har till växterna i form av livsmedel. De växter som främst undersöktes var maskros, lomme, våtarv, brännässla och kvickrot. Resultatet visar att det finns en brist på produkter innehållande icke önskvärda växter på marknaden idag jämfört med den efterfrågan som finns. Svenska konsumenter är positivt inställda till en konsumtion av växterna. Det finns en hög efterfrågan på samtliga växter vilket möjliggör en ökad produktion innehållande icke önskvärda växter.

Livsmedel från animalier, inklusive i djurfoder, utgör nästan 60 procent av växthusgaserna från livsmedelsproduktionen. Enligt en amerikansk studie står hundar och katter för ca 25-30 procent av den totala köttkonsumtionen i Amerika, vilket beror på deras köttrika kost. Under corona-pandemin har allt fler svenska hem haft möjlighet att införskaffa sig en hund. Samtidigt väljer hundägare att mata sin hund med allt mer köttrika foder. Det bidrar till att fodermarknaden i större utsträckning belastar den redan ogynnsamma köttindustrin. Därför krävs forskning kring tillvägagångssätt och metoder som kan bidra till att förändra denna ohållbara utveckling mot det bättre. Denna studie syftar till att undersöka hur visuell kommunikation och cirkulär design kan bidra till hållbar konsumtion av hundfoder på den svenska marknaden. Det görs genom en visuell research som svarar på frågeställningen; Vad finns det för insektsbaserade hundfoder att köpa på den svenska marknaden idag? Som främst kopplas till teorin om foodtech och insekter som alternativ proteinkälla. Samt genom en visuell innehållsanalys som svarar på; Vilken information kommuniceras ut visuellt på förpackningar av insektsbaserade hundfoder som finns att köpa på den svenska marknaden idag? Som kopplar till teorin om visuell kommunikation. Vidare genom en enkätundersökning som svara på frågeställningen; Hur medvetna är ett urval svenska hundägare om hundfoders klimatpåverkan? Där teorierna cirkulär design och foodtech berörs mest. Resultatet visade att både visuell kommunikation och cirkulär design har potential att underlätta för hundägare att göra klimatsmarta val av hund-foder, därmed också bidra till hållbar konsumtion av hundfoder.

Dagens kläd- och textilindustri har enorma hållbarhetsproblem. Den genererar väldiga mängder avfall, är mycket resurs- och energikrävande och släpper ut stora mängder giftiga ämnen som förorenar miljön. Den här studien syftar till att undersöka hur svensk ull, som är en mer hållbar fiber, kan användas inom design för att bidra till en cirkulär ekonomi, hållbar utveckning och hållbar konsumtion. För att undersöka detta genomfördes en intervju med projektledaren för Axfoundations projekt The Swedish Wool Initiative Johan Sidenmark samt en enkätundersökning hos ett urval konsumenter. Resultatet visade på att det finns en efterfrågan på produkter i svensk ull både från konsumenter och företag. Den här efterfrågan möjliggör en uppskalning av en svensk ullindustri. Det visade också på att det finns en svårighet i att förändra konsumenters köpbeteende samt normer och värderingar, vilket försvårar möjligheterna att skapa textilier som bidrar till hållbar utveckling och konsumtion. Tova skapades för att ta vara på svensk ull som annars till stor del slängs. Det är idag svårt att ta vara på den. Några av anledningarna till det är bland annat att många svenska fårbesättningar är små och att raser och kvalitet på ullen varierar, vilket gör det svårt att producera garn till textilier i den skala som spinnerier kräver. Tova har i stället dragit nytta av de hindren och producerar och säljer därför tovade väskor av svensk ull där varken raser, färger eller kvalitet blir ett hinder utan i stället det som skapar väskornas unika utseende. De naturliga färgerna som finns på ullen blandas med växtfärgad ull, vilket gör varje väska unik. De förblir också naturligt nedbrytbara och kan komposteras när de har använts klart.