Med intentioner att utveckla mer hållbara städer har man på många ställen världen över satsat på mer miljövänliga transportsystem och tjänster. Denna rapport kommer att ta upp ett förslag på system för en cykeluthyrningstjänst i Växjö, med fokus på studenters beteenden och rörelsemönster. Syftet med detta system är att gynna en miljömässig, ekonomisk och socialt hållbar tillväxt för Växjö stad. / With the intention to develop more sustainable cities, many places across the world have invested in more environmentally friendly transport systems and services. This report will showcase a proposal for a system, a bicycle rental service in Sweden, with focus on students behavior and movement patterns. The purpose of this system is to promote an environmental, economic and socially sustainable growth for the City of Växjö.

Ämnet kring hållbarhet växer sig allt större i vårt samhälle och det finns en ökad medvetenhet om samhällsansvar från företag såväl som konsumenter. Trots detta växer konsumtionen av jordens naturresurser och det finns en antydan till svårigheter med att frångå vårt linjära konsumtionsmönster. För att möjliggöra ett mer hållbart samhälle har forskningen presenterat cirkulär ekonomi, som kan bli avgörande för tillvaratagandet av naturresurser. Sverige har visat på initiativ från politiskt håll för att accelerera omställningen mot cirkulär ekonomi, men begreppet har fortfarande svårt att få genomslagskraft. Cirkulär ekonomi baseras på att se samhället som ett slutet kretslopp, där material och resurser tas tillvara på i större utsträckning genom förlängda livscykler. Fokusområden i denna samhällstyp är att hitta nya användningsområden, minimera avfall och extern miljöpåverkan. Om cirkulär ekonomi ska implementeras krävs anpassningar av samhället och företag för att möjliggöra dessa aktiviteter. I och med att företag förväntas ta ett större hållbarhetsansvar har tidigare forskning presenterat att affärsmodeller är företagens främsta utvecklingsområde för en omställning. Därför blev syftet med denna studie att med en kvalitativ metod undersöka möjligheter och utmaningar som kan härledas till företagens affärsmodeller i cirkulär ekonomi för en träbyggnadsfastighet. Den teoretiska referensramen inleds med en beskrivning av cirkulär ekonomi, samt hur det kan appliceras på en träbyggnadsfastighet. Det görs med hjälp av standarden EN 15 804, som redogör för livscykeln av ett byggnadsverk. Därefter följer en redogörelse av affärsmodeller och hur dessa kan anpassas mot cirkulär ekonomi. Avsnittet presenterar slutligen den cirkulära affärsmodellskanvasen, vilken kommer användas av författarna i undersökningen. Studiens empiriska data har samlats in via semistrukturerade intervjuer och genom analysen konstaterar författarna hur företagens affärsmodeller kan utvecklas mot en implementering av cirkulär ekonomi för en träbyggnadsfastighet. Det fastställs vidare att viktiga utvecklingsområden i affärsmodellerna berör samarbeten, externa anpassningsfaktorer, returneringssystem och kommunikationen med kunderna. Utöver de områdena belyses även certifikat och kundernas efterfrågan som viktiga faktorer. Genom studien genererades praktiska rekommendationer för att underlätta företagens implementering av cirkulär ekonomi, vilket visar på ett tydligt praktiskt bidrag. Studiens syfte och problemformulering uppfylls då resultatet visar på möjligheter för en övergång mot cirkulär ekonomi, men även utmaningar för implementering har identifierats.

One third of all waste in Sweden is produced by the construction sector, excluding the waste from the mining industry. Accordingly, there is an enormous potential for the building sectorto save resources more efficiently. At the end of 2015, the EU-commission adopted the Circular Economy Package, which proposes an improved waste management for the construction sector. Incineration and landfill must be excluded as alternatives for waste management in order to create more circular flows. Instead, we need to find a way to createa new life of consumed products to reduce the amount of waste. This master thesis is developed in cooperation the research project “Circular product flowsin the construction sector – reuse of building materials in industrial scale”, which started in 2017. The project is led by IVL Swedish Environmental Research Institute and focuses on creating conditions for increased reuse of interiors like ceiling and glass walls when performing local adaptions in office-, commerce- and service buildings. The aim of this thesisis to investigate how development of building components and their fasteners could favor anincreased reuse.In this thesis are qualitative methods used for research purposes. Semi-structured interviewshave been held with selected manufactures and suppliers of acoustic ceilings, carpet tiles,glass walls, and luminaires. Interviews have also been held with a deconstruction worker, architect and a building company with experience of reusing components. These interviews are the main method for data collection. A literature review and research on the web is done to give an overview of the current status of reuse in the construction sector. The result and analysis, conducted from the interviews, comprises descriptions of fastening methods of selected example products. The advantages and disadvantages of each product, when it comes to reuse, is described. In conclusion, all of the example products have good opportunities to be reused since their fixings can be considered flexible. The main challenge, when it comes to reuse of building components, is the question of quality and logistics. Thecompanies Moelven Modus, Ogeborg and Ecophon are already using their own strategies togive their products a longer lifecycle, but not all suppliers have the same ambitions today.Thus, to investigate and to implement a reuse of building components is far from a matter ofcourse. There are still challenges in finding solutions that make it possible for circular flows. Lastly, developers in the construction sector and the manufacturing of building components need stronger incitements to invest in an increased reuse of consumed products within the near future. / Byggsektorn står för en tredjedel av allt avfall i Sverige, borträknat gruvavfall. Det finns potential att bygga mer resurseffektivt. I slutet av år 2015 antog EU-kommissionen ett paketom cirkulär ekonomi i vilket förbättrad avfallshantering i byggsektorn föreslås. För att uppnå cirkulära flöden behöver förbränning och deponi uteslutas som alternativ föravfallshantering. Istället behöver förbrukade resurser få nytt liv för att reducera mängdenavfall.Det här examensarbetet har utvecklats i samarbete med forskningsprojektet ”Cirkuläraproduktflöden i byggsektorn – återbruk av byggmaterial i industriell skala”. Projektet leds avIVL Svenska Miljöinstitutet och fokuserar på att skapa förutsättningar för ökat återbruk avfast inredning vid lokalanpassningar för kontor, handel och service. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur utveckling av produkter och dess infästningar skulle kunna underlätta för ökat återbruk. Datainsamling har gjorts främst genom kvalitativa intervjuer med utvalda tillverkare/leverantörer av akustiktak, textila golvplattor, glasväggar ochbelysningsarmaturer. Intervjuer har även hållits med andra intressenter som demontör, försäljare av återbrukat material, byggentreprenör och arkitekt. Litteraturstudier och sökningar på webben har lett fram till en nulägesbeskrivning av återbruk inombyggbranschen, som utgör ramen för ämnet.Resultat och analys utifrån intervjuerna innefattar beskrivning av exempel produkternas infästningsmetoder samt fördelar och nackdelar med produkterna gällande återbruk. Samtliga produkter har goda möjligheter att återbrukas i och med flexibla infästningar, men de största utmaningarna ser ut att vara kopplade till kvalitet och logistik. Företagen Moelven Modus, Ogeborg och Ecophon har alla sina strategier för att ge sina produkter eller dess delkomponenter en längre livscykel. Det är dock inget som kan sägas finnas för samtliga materialleverantörer på marknaden i dagsläget. Att undersöka och implementera möjligheter till återbruk är ännu långt ifrån en självklarhet. Det finns fortfarande stora utmaningar i att hitta lösningar som möjliggör cirkulära flöden, och det krävs starkare incitament för att beställare och tillverkare ska satsa på detta.

Mängden resurser som förbrukas i dagens samhälle är ett problem. I Sverige förbrukas resurser som motsvarar två och ett halvt jordklot. Det är en ohållbar utveckling och FN har bland annat satt upp målet att halvera avfallet fram till år 2030. Matavfallet uppgår till 1,3 miljoner ton per år i Sverige och det sägs att en tredjedel av all mat som produceras slängs. Matsvinn uppstår i alla delar av livsmedelskedjan, det är därför viktigt att alla bidrar. Hållbart företagande är ett begrepp som blivit allt vanligare inom svenskan och har myntats för att visa vikten av långsiktigt hållbara företag där miljöpåverkan som kopplas till risker och affärsmöjligheter för företagen vägs in. Nya metoder för styrning har vuxit fram, däribland den cirkulära ekonomin. En cirkulär ekonomi har som syfte att efterlikna naturens egna kretslopp i så hög utsträckning som möjligt. Grundtankarna innebär bland annat att all energi som används kommer från förnybar energi, att nyttja resurser till dess fullo tills det inte går att använda mer och därefter ska naturen kunna bryta ner materialen. En cirkulär ekonomi syftar till effektiv resursanvändning som även inkluderar ekonomiska fördelar. Näringslivet har ett stort ansvar i att visa framfötterna för att få fler att våga följa efter och göra en förändring. Det krävs åtgärder inom livsmedelsbutiker för att minska på svinnet och studien fokuserar därför på hur livsmedelsbutiker kan minska på matsvinn genom tillämpning av cirkulär ekonomi och avfallshierarkin.

Klädbranschens normativa resursflöden är linjära, vilket innebär att naturresurser utvinns för att kunna tillverka produkter som sedan kastas när dess livslängd är förbrukad. Att ständigt behöva utvinna nya naturresurser är inte bara plågsamt för vår miljö utan dessutom väldigt kostsamt för företagen. Många ser en cirkulär ekonomi som lösningen på hur vi ska kunna behålla vårt konsumtionssamhälle utan att förstöra vår planet. Flera klädföretag tillämpar redan cirkulära processer i form av exempelvis klädinsamling där de tar emot gamla kläder för kunna återanvända materialet men upplever att det finns ett motstånd från kunderna till att bidra. Denna kandidatuppsats undersöker genom en kvantitativ studie vilka faktorer som kan leda till att deltagandet från kunderna ökar. Studien finner stöd för att hur pass informerade kunderna är samt kundens sociala omgivning har betydelse för kundens vilja att återlämna gamla kläder.

Att övergå till ett cirkulärt ekonomiskt system har flera påvisade fördelar och har ett starkt stöd från olika håll men den faktiska implementeringen har gått långsamt. Denna studie ämnar undersöka vilka barriärer och pådrivande faktorer som påverkar övergången till en mer cirkulär ekonomi samt när under förändringen de är som mest påtagliga. Tidigare forskning har undersökt vilka barriärer som oftast nämns i övergången och av vilken typ de är men har inget tidsperspektiv som visar när de är som svårast att hantera. Den svenska stål- och järnindustrin producerar stora mängder restprodukter och har en tradition av att hitta användning av restprodukter från sin huvudverksamhet. För att undersöka barriärer och pådrivande faktorer har en kvalitativ undersökning utförts där 6 respondenter på 4 företag inom den svenska stål- och järnindustrin intervjuats. Analysen kombinerar stegen i Kotters (1995) åttastegsmodell med institutionella, kulturella, tekniska och ekonomiska barriärer och pådrivande faktorer för att få in en tidsaspekt i undersökningen. Studien finner att ekonomiska faktorer varit den största pådrivande faktorn för att motivera en ökad cirkularitet hos de undersökta företagen. Ytterligare en slutsats är att de mest påtagliga barriärerna hos fallföretagen är av institutionell karaktär. I övrigt råder en kombination av olika sorters faktorer i de olika stegen där en barriär eller pådrivande faktor inte är den dominerande. Genom att illustrera kopplingarna mellan de olika sorts faktorerna och stegen i Kotters (1995) åttastegsmodell visas när vilka faktorer är som mest påtagliga i de undersökta förändringsprocesserna.

I takt med en växande befolkning förbrukas jordens resurser alltmer, vilket också bidrar till en ökning av avfall. Trots tillgången på materialåtervinning slängs stora mängder avfall i Sverige varje år. Cirka 2,5 miljoner ton hushållsavfall går till energiåtervinning där största delen av avfallet består av förpackningar. Avfallet är en effekt av dagens linjära ekonomi där produkter tillverkas, konsumeras och kasseras. En sådan process innebär en stor klimat och miljöutmaning därför har en övergång till en cirkulär ekonomi nu blivit aktuell. Utgångspunkten i projektet grundar sig i hur design kan användas för att bidra till en minskning av avfall i en cirkulär ekonomi, med fokus på förpackningar. Projektet tar utgångspunkt inom fältet Forskning genom design och Hållbar utveckling. Med hjälp utav användare utfördes två workshops med syfte att skapa ett framtidsscenario. Scenariot visualiserade sedan hur en framtid i en cirkulär ekonomi skulle kunna se ut med fokus på avfall. Utifrån scenariot valdes produktkategorin förpackningar ut för vidare utveckling. Studien resulterade i LO tvålpump utformad för användning av fasta tvålar. Syftet med tvålpumpen är att öka intresset för fasta tvålar genom dess utformning. På så sätt skulle LO tvålpump kunna minska användningen av flytande tvål, och på så vis också minska andelen förpackningsavfall samt redogöra för ett enkelt sätt att göra ett miljömedvetet val. Att skapa nya sätt att konsumera främjar på så vis omställningen till en hållbar cirkulär framtid.

As waste quantities increased in the Swedish society households were encouraged to sort their household waste in the 1980s. This was due to the fact that it had been shown that physical processing of unsorted waste risk spreading hazardous substances. Today, only 29% of all plastic packaging is recycled and as a result of poor waste management, we have had to accept the consequences such as the global warming. The purpose of this study was to investigate how sorting of waste differs depending on whether a person is located in their permanent residence or in their holiday accommodation, and the reason behind potential differences. For this investigation, a survey was conducted, where owners of summer cottages and mountain cottages were asked to answer the questionnaire in order to study whether the sorting of household waste in people’s permanent residence differs from their sorting of household waste in their holiday accommodation’s. The results showed that there is a significant difference between the sorting in the permanent home and in the holiday home. More people sorted their waste when they were located at their permanent residence in comparison to their holiday accomodations. However, there was no significant difference between the sorting of waste in summer cottages in comparison to mountain cottages. The reasons why more people sort in their permanent residence were, among other things, the shorter distance to recycling stations, the larger space, and the fact that there is currently no collection system for food waste for holiday homes in some municipalities.

Det finns ett stort problem bakom den linjära ekonomin vi utövar idag, vilket är att avfallen bara fortsätter att växa samtidigt som vi fortsätter att förbruka på jordens naturresurser. Om vi skall uppnå mål 12 i Agenda 2030 och säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster till år 2030 så krävs det åtgärder och engagemang. En bra startpunkt mot detta mål är att göra ett skifte till en cirkulär ekonomi, genom att bland annat börja konsumera secondhand istället för nyproducerad inredning. Secondhandbutiker har populariserats allt mer under de senaste året, vilket beror på människans behov att följa trender. Samtidigt så är det endast ett urval människor som besöker dessa butiker. Syftet bakom denna uppsats var att undersöka hur cirkulär ekonomi kan bidra till en hållbar konsumtion genom återbruk av inredningsdekor. Frågeställningarna hur förhåller sig ett urval secondhandbutiker i Sundsvall med omnejd till återbruk av inredningsdekor och hur förhåller sig ett urval människor till att dekorera sina hem med inredning från secondhand formulerades för att besvara detta. En visuell research i form av en omvärldsbevakning av vad som fanns i secondhandbutikerna, kvalitativa samtalsintervjuer med personal i secondhandbutikerna och en kvantitativ enkätundersökning med ett urval människor utfördes för att besvara dessa frågeställningar.   Det visade sig att främst unga människor är tillmötesgående för öka återanvändningen av inredningsdekor, samt att secondhandbutiker inte anstränger sig tillräckligt mycket för att utöka försäljningen av återbruk. Både konsumenter och secondhandbutikerna följer fortfarande till viss del en linjär ekonomi, men trots att de förekommer tillfällen då människor och secondhandbutiker slänger produkter, så har majoriteten en positiv inställning till att förändra sina konsumtionsmönster och besöker secondhand frekvent i dagens läge. Sammanfattningsvis så visar undersökningen att det finns en stor potential för att försäljning av inredningsdekor skall öka i secondhandbutiker. Detta i och med att undersökningen visar att de flesta konsumenter idag är påtagliga för att återbruka inredningsdekor, vilket vidare leder till en mer ansvarsfull konsumtion och produktion och mängden avfall skulle minska markant.

In 2016 the total amount of construction and demolition waste (CDW) amounted to 9.4 million tonnes, of which 151,640 tonnes was plastic waste, the majority of which was incinirated. If the plastic waste can be circulated within a region, both monetary and environmental benefits can arise. Impossible Plastics manufactures products from plastic waste whose recycling technology places low demands on the fraction's cleanliness, however, a minimum inflow of 8,000 tonnes per year is required. The purpose of this study is to investigate the potential to establish a local recycling plant based on plastic waste generated in Gävleborg's construction and demolition industry. Furthermore, the purpose is to review emission differences and how the recycling plant can be located in a circular economy. A qualitative literature review was conducted in order to gain understanding of plastic use and plastic waste in the construction and demolition industry. A supplementary interview study was conducted in order to anchor the study within a practical framework. According to the results of this study, the plastic waste from Gävleborg's construction and demolition industry does not reach enough quantities to establish a facility from Impossible Plastics. With compound molding, products such as pallets, floors, shelves, pallet collars and packing boxes can be manufactured and proposed for use in the construction industry, Region Gävleborg, municipal organizations and the paper industry. Calculations show that there are differences in emissions when comparing energy recovery and material recycling of plastic waste. We can not conclude that Impossible Plastics contributes to a local circular economy. / Under år 2016 uppgick den totala mängden bygg- och rivningsavfall till 9,4 miljoner ton, av dessa var 151 640 ton plastavfall varav majoriteten förbrändes. Om plastavfall kan cirkuleras inom en region kan det uppstå både monetära och miljömässiga vinster. Impossible Plastics tillverkar produkter av plastavfall vars återvinningsteknik ställer låga krav på fraktionens renlighet, dock krävs ett minimuminflöde om 8 000 ton per år. Syftet med den här studien är att undersöka om det finns potential att etablera en lokal återvinningsanläggning baserat på plastavfall som genereras i Gävleborgs bygg- och rivningsindustri. Vidare är syftet att se över utsläppsskillnader samt hur återvinningsanläggningen kan platsa i en cirkulär ekonomi. En kvalitativ litteraturöversikt genomfördes i syfte att få förståelse för plastanvändande och plastavfall i bygg- och rivningsindustrin. En kompletterande intervjustudie genomfördes i syfte att förankra studien inom praktiska ramar. Enligt resultatet i den här studien uppnår inte plastavfallet från Gävleborgs bygg- och rivningsindustrin tillräckliga mängder för att etablera en anläggning från Impossible Plastics. Med formpressning kan produkter som lastpallar, golv, hyllplan, pallkragar och packlådor tillverkas och föreslås användas inom byggindustrin, Region Gävleborg, kommunala verksamheter och pappersindustrin. Beräkningar visar att det finns skillnader i utsläpp vid jämförelse mellan energiutvinning och materialåtervinning av plastavfall. Vi kan inte dra slutsatsen av att Impossible Plastics kan bidra i en lokal cirkulär ekonomi.