The curriculum for civics studies presents the three disciplines political science, political economy and sociology as the three pillar-stones for civics studies. Previous research shows that political science and political economy are the most prominent disciplines and therefore the sociology are at risk to be neglected in civics studies education. In a world where we struggle with many social issues and where the globalisation and digitizing gives us new challenges which we are unfamiliar with, it may be more important than ever that we are provided with tools that can help us understand ourselves and other people around us. The sociological discipline may work as a tool in civics studies to help promote this understanding. The purpose with this study is to investigate what perception of the sociological discipline teachers in civics studies has and how they say that they implement the sociology in their own civics studies education. To reach this purpose five interviews were made with civics studies teachers in upper secondary school. The material from these interviews were then analysed in relation to classical sociological theories in an attempt to compare these to the teacher’s perception of the sociological discipline. Some conclusions that can be drawn from this study is that there’s a rather big variety between the teachers when it comes to their perception of the sociological discipline. Furthermore the teacher’s answers regarding sociology were rather diffuse which can be interpreted as the result of a lack of knowledge regarding the sociological discipline. The answers that involved sociology with concrete examples of the relation and influence between individuals and social structures shows most resemblance to the classical sociological theories. These perspectives are only present in three of the five teacher’s perceptions and only in limited parts of the interviews. The vagueness in curriculum for civics studies along with the tradition to favour political science and political economy is pointed out as explanations to why there’s such a variety and vagueness in the perceptions of the sociological discipline in civics studies. / I styrdokumenten för samhällskunskapsämnet presenteras de tre disciplinerna statsvetenskap, nationalekonomi och sociologi som ämnets främsta utgångspunkter. Tidigare forskning visar på att statsvetenskap och nationalekonomi är de discipliner som prioriteras högst och den sociologiska disciplinen riskerar därför att hamna i skymundan i samhällskunskapsundervisningen. I en värld där vi brottas med många samhällsproblem och där globaliseringen och digitaliseringen ger oss nya utmaningar som vi inte varit med om tidigare kan det vara viktigare än någonsin att vi får redskap för att lära oss förstå oss själva och våra medmänniskor. Den sociologiska disciplinen kan fungera som ett verktyg i samhällskunskapsundervisningen för att främja denna förståelse hos våra elever. Syftet med denna studie är att undersöka vilken uppfattning samhällskunskapslärare på gymnasiet har om den sociologiska disciplinen i samhällskunskapsundervisningen samt hur de beskriver att de arbetar med den sociologiska disciplinen i sin egen undervisning. För att nå detta syfte genomfördes fem kvalitativa intervjuer med samhällskunskapslärare på gymnasiet. Empirin från dessa intervjuer relaterades sedan till klassiska sociologiska teorier för att undersöka om lärarnas uppfattning om och beskrivning av arbetet med den sociologiska disciplinen överensstämmer med de klassiska sociologiska teorierna samt om, och på vilka sätt, lärarnas svar skiljer sig från dessa. Några slutsatser som kan dras är att det finns en relativt stor variation i lärarnas uppfattningar om och beskrivning av arbetet med den sociologiska disciplinen. Ytterligare en slutsats som kan dras är att lärarnas svar över lag är relativt diffusa vilket skulle kunna tolkas som att det saknas kunskaper kring vad den sociologiska disciplinen faktiskt innebär. De uttalanden som handlar om sociologi utifrån konkreta exempel på samspelet och påverkansfaktorerna mellan individ och samhälle ligger närmast de klassiska sociologiska teorierna. Dessa resonemang finns dock endast hos tre av de fem respondenterna och endast i vissa uttalanden. Styrdokumentens öppna formuleringar kring den sociologiska disciplinen i kombination med en ämnestradition som premierat disciplinerna statsvetenskap och nationalekonomi framför den sociologiska disciplinen pekas ut som förklaringar till de diffusa och varierande uppfattningar som finns gällande den sociologiska disciplinen i samhällskunskapsundervisningen.

The aim of this study is to examine in what ways civics teachers perceive digitalization as a means of efficiency in perspectives mainly revolving the teachers’ organization. By conducting interviews with five teachers educating within civic studies, the aim is to collect data about a perceived reality, rather than a factual state. Hence the following essay focuses on a qualitative approach, rather than a quantitative. The interviews were conducted over the internet as a result of the raging pandemic, Covid-19. By including the neoliberal marketing model of New Public Management as the theoretical framework in the analysis, the purpose is to illuminate the difficulties of steering a dynamic organization with quantitative values. The result showed that teachers were generally pessimistic about the inclusion of digital tools within both the administration and the classroom. All of the interviewed teachers worked with digital tools, but in different extent and with varied competence. The work with digital tools was well established in both administration and classroom. Teachers believed the digital tools could be used as means of efficiency, but that would require a more pragmatic approach, from developing the tools, to implementing them. Teachers mainly believed digitalization to increase the workload. The conclusion is that the downside of including digital tools overweighed the upside. The main issues teachers mentioned included indirect threats to teacher autonomy and student equality. These threats sprung out of the economic efficiency teachers believed digitalization to muster. Digitalization could be used as means to create efficiency in teaching and administration, however, not when schools are steered by a neoliberal market fundamentalism. Questions rose on how the teachers’ education prepare its students for working within this reality, and how the style of teaching could adapt to the increased opportunities digital tools provide. Furthermore, considering the current state of the world with an on-going pandemic, how will the attitudes towards digital tools and digitalization be in a near future?

Denna studie undersöker samhällskunskapslärares professionella och didaktiska förhållningssätt till artificiell intelligens (AI) som verktyg i samhällskunskapsundervisningen. Fokus ligger på verktyget ChatGPT och hur detta kan användas i undervisningskontext. Syftet med studien är att öka kunskapen kring AI-verktyg i undervisningssammanhang och samla data om lärares åsikter kring dess användbarhet i utvecklingen av elevers förmågor och i relation till måluppfyllelse enligt läroplanen. En systematisk litteraturgenomgång genomfördes för att identifiera relevant tidigare forskning och utveckla inklusions- och exklusionskriterier. Gruppintervjuer genom ett informerande och utforskande seminarium genomfördes för att förstå lärares problemområden i relation till AI i undervisning. Detta ledde till teman av begrepp och problemområden som utgjorde grunden för en analys. Slutsatsen presenterar att ChatGPT har potential att användas som ett verktyg i undervisningen i samhällskunskap i svenska gymnasieskolor. Lärare kan använda verktyget för att effektivisera sitt arbete med att konstruera lektionsinnehåll, planera undervisning, anpassa kunskapsinnehåll till enskilda elever och på så vis stödja elevers måluppfyllelse i samhällskunskap. Verktygets funktionalitet förstås vara flexibelt och samtidigt visa förmåga att förstå innehållet i användarens budskap, generera text som är språkligt korrekt i sin struktur, erbjuda relevant information och besitta ett pedagogiskt värde baserat på användarens syfte. / This study examines social science teachers' pedagogical and didactic approaches to artificial intelligence (AI) as a tool in teaching civics. The focus is on ChatGPT and how it can be used in educational contexts. The purpose of the study is to increase knowledge about AI tools in teaching and to gather data on teachers' opinions on their usefulness in developing students' abilities and meeting curriculum goals. A systematic literature review was conducted to identify relevant the researchbase. Group interviews through an informative and exploratory seminar were conducted to understand teachers' problem areas in relation to AI in education. This led to themes of concepts and problem areas that formed the basis for an analysis. The conclusion presents that ChatGPT has the potential to be used as a tool in the teaching of social studies in Swedish high schools. Teachers can utilize the tool to streamline their work in constructing lesson content, planning instruction, adapting knowledge to individual students, and thus support students' achievement of goals in social studies. The tool's functionality is understood to be flexible while also demonstrating the ability to comprehend the content of the user's message, generate text that is linguistically correct in structure, provide relevant information, and possess educational value based on the user's purpose.