No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Sweden has the ambition to be the world leading country leveraging the opportunities of digitalization in the healthcare sector. In parallel, the Swedish Research Council highlights that conducting more clinical studies is essential to improve the healthcare. Henceforth, considering the need for increased operational efficiency as an enabler for increased clinical activity, a digital transformation of the industry was identified as a potential catalyst. The study thus utilizes a cognitive work analysis framework to investigate the potential benefits and risks of digitizing the functional operations at a contract management department for clinical studies at a Swedish university hospital. The aim is thereafter to determine the appropriate properties necessary to consider managing a digital transformation. The analysis identified three key benefits from a digitization. 1) transparent data sharing, 2) standardized contract management and 3) efficient operations. These three aspects are currently insufficient at the department hindering the objective of increasing the clinical activity. The study found that a digital transformation would be suitable in order to mitigate these insufficiencies and consequently facilitating the achievement of the objectives. Thereafter, the study found the key properties to consider managing a digital transformation to be interoperability, quality, adaptability and usability. In addition, safety was found critical to be considered in the transformation as the contract management department acts under rigid laws and regulations on ethics and patient security with which digitized processes must comply. The results contribute to the field of cognitive systems engineering. However, the study has limitations regarding the reliability and generalizability of the results. The findings are based on a single case study, which may not be representative for the industry in general nor for university hospitals in particular. In addition, since no actual digitalization effort was performed at the organization during the study, appropriate properties key to consider in the digital transformation are speculative by design. Consequently, it is necessary to study an actual implementation process in future research and whether the proposed considerations are sufficient in order to realize the suggested benefits of such a digitalization. / Sverige har ett övergripande mål att vara det ledande landet när det gäller att dra nytta av digitaliseringens möjligheter inom sjukvården. Dessutom understryker Vetenskapsrådet att det är centralt för förbättrad sjukvård att öka antalet kliniska studier i landet. Följaktligen, med tanke på behovet av en ökad operativ effektivitet, identifierade författarna det av intresse att studera digitalisering av branschen. Studien tillämpar således ett kognitivt ramverk för arbetsanalys i syfte att undersöka de potentiella fördelarna eller riskerna med att digitalisera den funktionella verksamheten hos en kontrakthanteringsavdelning för kliniska studier vid ett stort svenskt universitetssjukhus. Målsättningen är därefter att ta fram lämpliga egenskaper som är nödvändiga att beakta vid hanteringen av den digitala transformationen. Kontrakthanteringsavdelningen fanns att inneha brister i sina arbetsprocesser gällande transparens, effektivitet och standardisering vilket hindrar målet avseende ökad klinisk aktivitet. Studien visade att en digital transformation skulle vara nödvändig för att motverka dessa brister, samt för att möjliggöra en uppskalning av organisationen. Ett annat specifikt förbättringsområde som skulle underlättas av en digital transformation visade sig vara förbättrad synkronisering mellan arbetsprocesser. Vidare fann studien att de mest kritiska egenskaperna nödvändiga att beakta, vid hantering av en digital transformation, skulle vara interoperabilitet, kvalitet, anpassningsförmåga och användbarhet. Dessutom är säkerhet en egenskap som visat sig vara kritisk att beakta vid digitalisering då kontrakthanteringsavdelningen lyder under stränga lagar och föreskrifter beträffande etik och patientsäkerhet. Resultaten bidrar till forskningsområdet cognitive systems engineering. Studien har dock vissa begränsningar gällande tillförlitlighet och generaliserbarhet. Resultaten är baserade på en enfallstudie, som eventuellt inte är representativ för branschen i allmänhet eller för universitetssjukhus i synnerhet. Dessutom, då ingen digitaliseringsinsats utfördes under studien är de viktiga egenskaperna att beakta i den digitala transformationen enbart spekulativa. Således är det i framtida forskning viktigt att studera en faktisk implementation och då studera om föreslagna beaktanden är tillräckliga för att utnyttja digitaliseringens möjligheter.

In recent years, the research approach known as Resilience Engineering (RE) has offered a promising new way of understanding safety-critical organizations, but less in the way of empirical methods for analysis. In this master’s thesis, an extensive comparison was made between RE and two different research approaches on cognitive systems: Distributed Cognition (DC) and Cognitive Systems Engineering (CSE) with the aim of exploring whether these approaches can contribute to the analysis and understanding of resilience. In addition to a theoretical comparison, an ethnographic healthcare case study was conducted, analyzing the patient safety at a pediatric emergency department using the Three-Level Analytical Framework from DC and the Extended Control Model from CSE, then conducting an RE analysis based on the former two analyses. It was found that while the DC and CSE approaches can explain how an organization adapts to current demands, neither approach fully addresses the issue of future demands anticipation, central to the RE perspective. However, the CSE framework lends itself well as an empirical ground providing the entry points for a more thoroughgoing RE analysis, while the inclusion of physical context in a DC analysis offers valuable insights to safety-related issues that would otherwise be left out in the study of resilience.

This thesis presents a study in which an attempt to verify a new protocol for evaluating team performance in terms of control was made, and this on teams performing navigation in high speed in real life, natural contexts. A second objective was to identify key factors for achieving control during high-speed navigation. The study was built upon the theories of Cognitive Systems Engineering and Naturalistic Decision Making (NDM). The study also made a first attempt to expand the protocol with the theories of NDM. A pilot test in the form of a field study was conducted upon military crews driving and navigating the Combat Boat 90H off the coast of Gothenburg, Sweden. The results of the study indicated both teams being in, at lowest, the tactical control mode, and one team occasionally making the transition to the strategic control mode. There were some methodological issues with using the protocol in real life, natural contexts and these were examined. In general, the protocol was found to be applicable in this field. Key factors for achieving control during high-speed navigation could not be properly identified because of contextual problems, but one possible factor was that the use of Hollnagel’s TETO principle appeared to increase control. / I denna rapport presenteras en studie vari ett försök har gjorts att verifiera ett nytt protokoll som utvärderar gruppers prestationsförmåga i termer av kontroll. Protokollet testades på grupper som utförde navigation i hög fart under verkliga och naturliga kontexter med ett andra syfte att identifiera nyckelfaktorer för att uppnå kontroll under navigering i hög fart. Studien byggde på teorier om Cognitive Systems Engineering och Naturalistic Decision Making (NDM). Denna studie var också ett första försök i att expandera protokollet med teorier om NDM. En pilotstudie med protokollet i formen av en fältstudie utfördes på militärbesättningar som körde och navigerade Stridsbåt 90H utanför Göteborgs kust. Studiens resultat indikerade att båda grupperna befann sig som lägst i den taktiska kontrollnivån varav en grupp vid enstaka några tillfällen uppnådde den strategiska kontrollnivån. Det uppstod en del metodologiska problem med att använda protokollet i en verklig och naturlig miljö vilket utvärderades i rapporten. Generellt så gick protokollet att använda på grupper som utförde navigering i hög fart. Nyckelfaktorer för att uppnå kontroll i under navigering i hög fart kunde inte väl identifieras på grund av kontextuella problem, men en möjlig nyckelfaktor ar användandet av Hollnagels TETO-princip, vilket verkade leda till en ökad kontrollnivå.

No description available.

No description available.

No description available.