No description available.

The introductory part deals with the fundamental characteristics of communication, currently used communication models, analyze the communication process and describe social nature of communication using managers communication networks inside and outside the organization. After that, the work refers to specific forms of communication and their use with ICT technology. The practical part firstly examines the managers communication needs and then analyzes the claims and demands for communication strategy. The gained knowledge is then used to design specific management communications system.

In speech and language intervention, the ability to interact is seldom evaluated; rather intervention is evaluated in terms of improved testresults.  If goal-setting in intervention also is based on everyday communicative needs, the relevance of the treatment may be increased and intervention outcome may be implemented in the patient’s natural environment. The present study, as part of a research-project, is based on analyses of interaction and interviews to examine everyday conversations and speech and language intervention. The aim was to explore if there is a relation between everyday communication needs and goal-setting in speech and language intervention for people with aphasia. A further aim was to investigate if there are everyday communicative needs that may form goals for speech and language intervention. Two individuals with aphasia and one individual with both dysarhtria and aphasia participated in the study. Three speech and language pathologists and two relatives also participated in the study. Everyday interaction and intervention sessions were recorded and transcribed according to Conversation Analysis principles and analysed from an interactional perspective. Interviews regarding intervention and everyday communication were carried out with all participants. Recordings were presented and discussed with all participants, in so called retrospections. Four phenomena that illustrate communication needs of the participating patients were identified: repair, alternative and augmentative communication, co-construction and feedback. Analysis, interviews and retrospections have revealed that communication needs can form the basis of goal-setting in speech and language intervention. It is also demonstrated that intervention mainly is based on the everyday communication needs of the patient. Retrospections were also shown to be useful in order to observe communication needs in everyday life and in order to evaluate speech and language intervention. The retrospections were found to be beneficial to an open dialogue between speech and language pathologist, patient and relatives regarding the content and aim of the intervention.

The main purpose of this study was to compare how the Step-by-Step™ (S-b-S) and the newly developed How Was School Today (HWST) prototype can support participation in narrative activities for a 10-year-old boy with complex communication needs (CCN) when he interacts with two typically developed peers. The researchers wanted to find out how the use of the different communication aids affected interaction. The S-b-S is a low technology communication device with a voice recording function. The HWST prototype is a simulation of the HWST system, which is a high technology system that automatically collects information and creates stories about what the user has done in school. The researchers focused on different aspects of gaze and questions as vital communicative practices for the boy‟s involvement in the interaction, and hence, thestory telling activity. The data was analysed mainly qualitatively with conversation analysis (CA). A descriptive quantitative analysis was also developed. The results indicate that the HWST prototype provides a framework for establishment of joint orientation towards the prototype and questions about it. The S-b-S on the other hand creates a context in which it is easier to establish eye contact. There is an uneven distribution of questions with a much higher frequency in the session where the HWST prototype was used. There are not many studies on narrative ability in children with CCN together with peers. Future research on shared stories in natural environments is suggested. / Denna studies huvudsyfte var att jämföra hur kommunikationshjälpmedlen Step-by-Step™ (S-b-S) och den nyligen utvecklade How Was School Today-prototypen (HWST) kan stödja deltagandet i berättandeaktiviteter för en 10-årig pojke med komplexa kommunikativa behov när han interagerar med två typiskt utvecklade kamrater. Forskarna ville ta reda på hur användandet av de olika kommunikationshjälpmedlen påverkade interaktionen. S-b-S är ett lågteknologiskt kommunikationshjälpmedel med röstinspelningsfunktion. HWST-prototypen är en simulering av HWST-systemet, som är ett högteknologiskt system som automatisk samlar in information och skapar berättelser om vad användaren har gjort i skolan. Forskarnas fokuserade på olika aspekter av blickriktning och frågor, som centrala kommunikativa praktiker för pojkens involvering i interaktionen, och därmed i berättandet. Data analyserades främst kvalitativt med metoden samtalsanalys. Det utvecklades även en deskriptiv kvantitativ analys. Resultaten visar att HWSTprototypen förser samtalet med ett ramverk som underlättar etablerandet av gemensam orientering till prototypen och frågor som rör den. S-b-S skapar å andra sidan en kontext i vilken det är lättare att utveckla ögonkontakt. Det är en ojämn fördelning av frågor, med en mycket högre frekvens i sessionen där HWST-prototypen användes. Det finns inte många studier om narrativ förmåga hos barn med CCN i samtal med kamrater. Framtida studier av berättande i naturliga miljöer föreslås. / "How was School today…?" in the Wild

Språklig sårbarhet uppstår i situationer där omgivningens krav och förväntningar inte överensstämmer med de språkliga förutsättningar som finns hos en individ. Flerspråkiga barn med bristande exponering på sina språk riskerar att hamna i språklig sårbarhet och saknar ofta basordförråd på svenska, vilket påverkar senare läs- och skrivinlärning. För att hjälpa dessa barn att utveckla ordförrådet krävs direkta interventionsmetoder. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om en ordförrådsintervention som utgår från metoderna Interaktiv bokläsning och Ordskattsamling har en effekt på utvecklingen av basordförrådet på svenska hos flerspråkiga barn i språklig sårbarhet. Studien syftade även till att utvärdera om barnen har tillägnat sig ordinlärningsstrategier efter interventionen. Studien inkluderade 26 deltagare, varav 18 slutförde studien. Deltagarna fördelades till en interventionsgrupp och en kontrollgrupp. Samtliga barns ordförråd undersöktes före och efter interventionsperioden genom tre olika test: Semantiskt ordflöde med kategorin djur, deltestet Likheter 1 ur CELF-4 samt ett ordskattningstest. Resultatet visade att barnen som tog del av interventionen tillägnade sig fler nya ord och strategier för ordinlärning jämfört med kontrollgruppen. Resultaten visade ingen förbättring gällande ordmobilisering eller förmåga att kunna se samband mellan ord inom samma semantiska kategori, mätt med standardiserade test. Sammanfattningsvis visar resultaten i föreliggande studie att Interaktiv bokläsning och Ordskattsamling i kombination med fördel kan användas för att stötta ordförrådsutvecklingen hos elever i språklig sårbarhet.