Inom akutsjukvården idag råder ett högt tempo och en tung arbetsbelastning. Att som sjuksköterska arbeta inom denna verksamhet ställer krav på både kompetens, ork och empati. Att möta svårt sjuka eller skadade patienter och anhöriga i kris kräver ett känslomässigt engagemang. Flera faktorer påverkar dock individens förmåga att upprätthålla detta engagemang. När orken och empatin brister kan detta leda till den form av empatitrötthet som kallas compassion fatigue.   Syftet var att beskriva de faktorer och omständigheter som orsakar compassion fatigue hos sjuksköterskor inom akutsjukvård.   Metoden som valdes var en litteraturöversikt innehållande 17 vetenskapliga artiklar. Artikelsökningen gjordes i PubMed, CINAHL och PsycINFO och sökorden valdes utifrån att kunna besvara syftet.   Resultatet visade att flera faktorer och omständigheter bidrar till utvecklandet av compassion fatigue hos akutsjuksköterskor. Fyra huvudkategorier framträdde; psykosociala faktorer så som att i sin yrkesroll ställas inför etiska dilemman och psykiskt krävande arbetsuppgifter, traumatisering genom att ofta möta lidande och död, arbetsplatsrelaterade faktorer orsakade av hög arbetsbelastning, brist på stöd från chefer och ledare och en utebliven teamkänsla samt demografiska faktorer så som ung ålder och kort arbetslivserfarenhet.   Slutsatsen är att ett flertal faktorer och omständigheter påverkar den bristande ork och förlust av empati som sjuksköterskor inom akutsjukvård kan uppleva på sin arbetsplats. Problemet behöver uppmärksammas, både av anställda och av arbetsgivare inom akutsjukvården, för att kunna erbjuda det stöd som behövs.

Bakgrund: Att förmedla medkänsla ses som en etisk grund i sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Tidigare forskning tyder dock på att den personliga relationen mellan sjuksköterska och patient inte alltid upplevs hinnas med eller prioriteras. Att arbeta som sjuksköterska inom hjärtsjukvård innebär möten med patienter där en ökad oro och ångest kan förekomma och höga krav på prioritering ställs på sjuksköterskan. Dessutom kan medkänsla i sig vara krävande för sjuksköterskan, en profession som innehar ökad risk att drabbas av compassion fatigue. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att arbeta med medkänsla inom hjärtsjukvård. Metod: Kvalitativ metod tillämpades och utgjordes av semistrukturerade intervjuer med sju allmänsjuksköterskor, verksamma inom hjärtsjukvård. Materialet analyserades induktivt med stöd av Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier växte fram: Sjuksköterskors syn på medkänsla, sjuksköterskors erfarenhet av att arbeta med medkänsla och sjuksköterskors erfarenhet av compassion fatigue. Helhetssyn, information, närvaro och fysisk beröring var viktiga aspekter av att förmedla medkänsla. Arbetsmiljön i form av tid, arbetsbelastning samt samarbete i arbetsteamet framhölls som viktiga faktorer. Symtom av compassion fatigue beskrevs kunna förekomma där strategier som att ta en paus, ta stöd av kollegor och ha gemensamma reflektioner på arbetsplatsen beskrevs kunna minska risken att drabbas av utmattning. Slutsats: Sjuksköterskor beskriver medkänsla som att se helheten samt visa förståelse för patient, likväl anhörig. Sjuksköterskan använder medkänsla som en del av omvårdnaden i sitt yrke. Arbetsmiljön påverkar och kan både begränsa och gynna sjuksköterskans möjlighet att förmedla medkänsla. Vidare kan symtom av compassion fatigue förekomma hos sjuksköterskor som arbetar inom hjärtsjukvård.

Compassion Fatigue är ett tillstånd där sjuksköterskan drabbas av brist på empati och uppkommer mycket akut. Sjuksköterskan blir påverkad i det dagliga arbetet likväl som i det privata livet. En sjuksköterska drabbad av Compassion Fatigue förlorar ofta förmågan att utföra ett arbete som syftar till att lindra lidande, vilket resulterar i att patientsäkerheten brister. Syftet med litteraturöversikten var att undersöka bakomliggande faktorer för utveckling av compassion fatigue hos sjuksköterskor som arbetar på sjukhus. Metoden som användes var en allmän litteraturöversikt som endast inkluderade kvantitativa artiklar. Resultatet identifierade fyra huvudkategorier demografiska faktorer, arbetsrelaterade faktorer, psykosociala faktorer och psykiska faktorer. Resultatet redogör därmed för vad som har betydelse för utveckling av Compassion Fatigue gällande ålder och hur länge sjuksköterskan arbetat. Även var sjuksköterskan arbetar, graden av ersättning, vilken utbildningsnivå sjuksköterskan befann sig på, vikten av goda relationer på arbetsplatsen och till närstående samt individuella förutsättningar och begränsningar. Denna litteraturöversikt ökar kunskapen kring riskfaktorer för utveckling av Compassion Fatigue. Ett förebyggande arbete ses därmed som en nödvändighet för att främja sjuksköterskans hälsa, upprätthålla god vård samt patientsäkerhet av god kvalitet.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Den globala sjuksköterskebristen och omsättningen av sjuksköterskor är idag ett stort problem som bland annat leder till ökade kostnader och svårigheter att behålla en hög kvalitet på vården. En av anledningarna till att sjuksköterskor sjukskriver sig är den emotionella påfrestning som yrket medför. Compassion fatigue är ett begrepp som belyser de negativa effekter som kan komma av en långvarig exponering för andras lidande. Förutom sjukskrivningar kan compassion fatigue leda till högre benägenhet att begå kliniska misstag, försämrad vård och social isolering. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa compassion fatigue inom sjuksköterskeyrket genom att utforska de resurser och strategier som sjuksköterskor använder sig av för att motverka compassion fatigue. Metod: En litteraturöversikt baserad på 13 vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet delades upp i två domäner: resurser och strategier. Att få stöd var den mest förkommande resursen, att ventilera genom samtal var den vanligaste strategin och denna resurs respektive strategi förekom i 12 av de 13 artiklarna. Övriga resurser som framkom var: att ges möjlighet till reflektion och att ha tid och plats för vila. Övriga strategier som framkom var att utöva religion och andlighet, att motionera, att ägna sig åt fritidsaktiviteter, att undvika svåra situationer, att förändra sin inställning samt att sätta gränser och hitta balans. Konklusion: Utifrån denna studie kan slutsatsen dras att sjuksköterskor verksamma inom olika verksamheter och i olika länder anser att socialt stöd samt att ventilera genom samtal på ett informellt sätt är betydelsefulla resurser och strategier för att motverka compassion fatigue. Vidare finns det en otydlighet kring begreppet. För fortsatt forskning är det viktigt att tydligt definiera och särskilja compassion fatigue från liknande begrepp. / Background: Shortage and turnover of nurses is currently a major problem, leading to increased costs and difficulties maintaining high quality care. Emotional stress caused by the nature of the profession is one reason for sick leave amongst nurses. Compassion fatigue as a concept sheds light upon the negative effects caused by long-term exposure to the suffering of others. Compassion fatigue is linked to an increased tendency for clinical mistakes, reduced quality of care and social isolation. Aim: The purpose of this review of literature was to shed light on compassion fatigue within the nursing profession while exploring the strategies and resources that nurses use to deal with this. Method: A literature review based on 13 articles. Findings: The findings of this study were divided into two domains: resources and strategies. The resource and strategy most frequently mentioned by nurses, was to get support and to ventilate their emotions. Both occurred in 12 of the 13 articles. Other resources that emerged were: to be given the opportunity to reflect and to have a time and place for rest. Other strategies that emerged were: to practice religion and spirituality, to exercise, engaging in hobbies, to avoid difficult situations, to change their attitude, to set limits and to find a work-life balance. Conclusion: Based on this study it can be concluded that nurses in several different settings and countries consider social support and to ventilate their feelings in an informal way valuable resources and strategies in managing compassion fatigue. The definition of compassion fatigue suffers from a great ambiguity and needs to be further defined and separated from similar terms.

Bakgrund: Det råder idag ett högt tempo inom akutsjukvård och sjuksköterskan förväntas vara mångkunnig genom göra snabba bedömningar, möta patienters lidande samt prioritera akuta patienter i en stressig arbetsmiljö. Att ständigt arbeta i en påfrestande arbetsmiljö med lidande patienter och ett högt arbetstempo kan bidra till att sjuksköterskan utvecklar compassion fatigue vilket innebär att empatiförmågan avtar.  Syfte: Att belysa faktorer som orsakar compassion fatigue hos sjuksköterskor inom akutsjukvård. Metod: En litteraturöversikt bestående av 11 vetenskapliga artiklar med kvantitativ forskningsmetodik. Artikelsökning utfördes i databaserna CINAHL, MEDLINE, PubMed samt WorldCat Discovery. Resultat: Tre huvudteman kunde utläsas genom analys vilket var demografiska faktorer, arbetsrelaterade faktorer samt psykosociala faktorer. Demografiska faktorer som kunde orsaka compassion fatigue var ålder, kön och civilstånd. Arbetsrelaterade faktorer var arbetsmiljö som bestod av minskat socialt stöd från chefer och kollegor, hög arbetsbelastning, minskad teamkänsla samt yrkesrelaterade faktorer som bestod av utbildningsnivå, yrkeserfarenhet och arbetstider. De psykosociala faktorerna som uppdagades var stressorer, patienters lidande och trauman. Konklusion: Compassion fatigue behöver uppmärksammas och prioriteras både individuellt, kollegialt samt på chefsnivå inom hälso- och sjukvård. Det uppdagades även att fokus på att skapa compassion satisfaction förebygger uppkomsten av compassion fatigue vilket är relevant att anamma inom personalutveckling. / Background: There´s a high speed in the emergency care and the expectation of the nurse seems to be versatile with quick assessment, confront the patients suffering and to prioritize the most acute patient in a stressful work environment. Untenable work environment with suffering patients and a high work speed for the nurse can developed compassion fatigue which means a lost of the ability to feel empathy.  Purpose: To illustrate factors that causes compassion fatigue for nurses in emergency care.  Method: A literature review consisting of 11 scientific articles with quantitative research. The search of the articles was performed in the databases CINAHL, MEDLINE, PubMed and WorldCat Discovery.  Result: Three head themes was seen with analysis which was demographic factors, work relatable and psychosocial factors. Demographic factors which could cause compassion fatigue was age, gender and civil state. Work relatable factors was work environment which consisted less social support from managers and colleges, high workload, less team spirit and work relatable factors which consisted level of education, work experience and working hours. The psychosocial factors that was observed was stressors, patients suffering and trauma. Conclusion: Compassion fatigue needs to been seen and prioritize by individuals, colleges and managers in the healthcare. It was discovered that focus should be to create compassion satisfaction which prevent the appearance of compassion fatigue, which is relevant to embrace in staff development.

Compassion fatigue is viewed as a disconcerting issue facing healthcare professionals in the clinical care milieu, and nurses are identified as the most susceptible population among healthcare professionals. The purpose of this project was to create positive social change by helping oncology nurses find ways to enhance self-care and self-awareness, thereby reducing the risk of compassion fatigue and burnout among healthcare professionals. This project investigated an educational module on compassion fatigue that focused on (a) identifying the occurrence rates of compassion fatigue among oncology nurses, (b) evaluating the demographic features that were associated with the most frequent rates of compassion fatigue, and (c) educating nurses about ways to decrease or alleviate this problem. The 5 participants for this project included oncology nurses working at a healthcare facility in east Texas. The project was conducted using a quantitative methodology with a descriptive design. Data were collected using a structured questionnaire consisting of 5 Likert-type items. The analysis of the information received shows the high levels of compassion fatigue among nurses include (a) staff shortages that require working for long hours under unusual strenuous conditions, such as shifts lasting more than 12 hours without allotted breaks; (b) wearing heavy protective gear that results in a number of adverse reactions; and (c) the fear of contracting the potentially fatal diseases and/or bringing such illnesses back to the families of staff members. The outcome of the project consisted of an education module for oncology nurses that provide information about issues related to compassion fatigue, and compassion satisfaction. Positive social change may occur by improving the quality of patient care and self-transcendence for healthcare professionals.

Bakgrund: Kunskapen om compassion fatigue behöver belysas i den palliativa vårdens kliniska vardag. Att arbeta med palliativ vård innebär komplexa relationer med patienter och närstående samt dagliga möten med lidande, död och sorg. Vårdpersonal inom vårdgivande yrken har stor risk att drabbas av compassion fatigue. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen av compassion fatigue hos vårdpersonal som utför palliativ vård. Metod: En systematisk litteraturöversikt har genomförts av vetenskapliga forskningsresultat genom användandet av reflexiv tematisk analys. Fynden i resultatet har relaterats till det vårdvetenskapliga teoretiska ramverket Compassion Fatigue Model. Resultat: Fyra teman framkom: upplevelser av bristande resurser, upplevelser av svåra relationer i vårdandet, upplevelser av existentiell stress och bristande palliativt sammanhang samt upplevelser av otillräcklig coping och egenvård. Vårdpersonalens upplevelser av compassion fatigue grundades i de känslor som blev ohanterliga i samband med vårdandet av svårt sjuka patienter och närstående. Hög arbetsbelastning och bristen på återhämtning bidrog till att dränera vårdpersonalen på energi, vilket gav dem obalans mellan deras professionella och privata liv. För att minska risken att drabbas av compassion fatigue blev det palliativa sammanhanget, coping och egenvård betydelsefullt. Slutsats: Compassion fatigue kunde påverka vårdpersonalens hela livsvärld. Vårdpersonal är självmedvetna, men behöver bli bättre på att förstå hur betydelsefullt egenvård och positiv coping är för att bibehålla sin hälsa. Arbetsmiljöns betydelse för vårdpersonalens upplevelser av compassion fatigue är väsentlig. Arbetsgivare behöver uppmärksamma och prioritera resurser som förstärker vårdpersonalens hälsa. Palliativ vård är en vårdform som är resurskrävande och det behövs empatisk vårdpersonal som orkar vara närvarande i den vårdande relationen. / Background: Compassion fatigue is a concept that needs to be further established in the line of palliative care praxis. The concept compassion fatigue is well studied within scientific research. Compassion fatigue occurs as physical, mental, and emotional damage through work-related stress. Healthcare professionals are at high risk of suffering from compassion fatigue. Working in palliative care involves daily encounters with suffering, death, and grief through relationships with patients and relatives. Awareness of compassion fatigue needs to be highlighted and studied within the work field of palliative care. Aim: The purpose of this study was to describe experiences of compassion fatigue in healthcare professionals who work within palliative care settings. Method: A systematic literature review has been conducted on scientific research papers using reflexive thematic analysis. The findings in the results have been related to the theoretical framework Compassion Fatigue Model. Results: Four themes were identified: experience with lack of resources, experiences of difficult relationships in care, experience of existential stress and lack of palliative context, as well as the experience of insufficient self-care and coping. The care staff's experiences of compassion fatigue were based on the emotions that became unmanageable in connection with the care of seriously ill patients and relatives. High workload and lack of recovery contributed to draining healthcare staff of energy, giving them an imbalance between professional and private life. To reduce the risk of suffering from compassion fatigue, the palliative context, coping and self-care became important. Conclusion: Compassion fatigue could affect the entire lifeworld of healthcare professionals. Healthcare professionals do have self-awareness but need to improve their knowledge about the importance of self-care and positive coping strategies to maintain their health. A healthy work environment is essential for the healthcare professionals’ experiences of compassion fatigue. Employers need to pay attention and prioritize resources that strengthen the health of healthcare professionals. Palliative care requires resources and empathic healthcare professionals who can be present when caring for patients and their relatives.

Sveriges akutmottagningar har ett årligt genomflöde av cirka 2,5 miljoner patienter. Personalomsättningen är hög för de sjuksköterskor vilka arbetar där och arbetssituationen är ofta ansträngd, både vad gäller tider, arbetsbörda och kritiskt sjuka patienter. För att på ett kvalitativt sätt ta hand om dessa patienter och uppnå tillit krävs, förutom de sex kärnkompetenserna, även empati, medkänsla och engagemang. Compassion fatigue är det tillstånd av negativism hos sjuksköterskan med minskad medkänsla för patienterna samt engagemangslöshet, som orsakats av kumulativ sekundär utsatthet vid omhändertagande av patienter utsatta för trauma och svåra händelser. Syftet var att beskriva symtom och åtgärder för att förebygga och minska den utmattning kallad compassion fatigue hos sjuksköterskor inom akutsjukvård. Som metod valdes litteraturöversikt. Sammanlagt 17 stycken vetenskapliga artiklar med publikationsdatum 2009–2016 ingick. Databaserna de valdes från var CINAHL, Medline, PsykINFO, PubMed och Web of Science. I resultatet framkom symtom upplevda som psykologiska och fysiologiska. Akutsjuksköterskorna upplevde återupplevande, undvikande och överspändhet som en konsekvens av compassion fatigue. Åtgärder för att förebygga problematiken var, från sjuksköterskans håll, att själv först skaffa kunskap och att börja sträva mot balans i tillvaron. Relationer på och utanför akutmottagningen var skyddande mekanismer och den rekommenderade strategin var problemfokuserad hanteringen. Arbetsgivarens ansvar låg på att delge medarbetare kunskap, organisera regelbundet stöd samt tillse att arbetsmiljön gynnade akutsjuksköterskorna både i form av ledarskap samt möjlighet till återhämtning och stabilitet i arbetsgruppen. Sammanfattningsvis kan sägas att tecknen för pågående eller begynnande compassion fatigue är mångskiftande även om de inte alltid knutits ihop med själva fenomenet. Genom förbättringskunskap kan kvalitetsutveckling på ett framgångsrikt sätt bedrivas. För att på ett långsiktigt sätt få sjuksköterskor arbetande inom akutsjukvård att både orka stanna kvar på akutmottagningen och att där göra ett bra arbete med patienterna, krävs åtskilliga åtgärder från flera håll. Resultatet visar på att med kunskap kan symtom på compassion fatigue och utmattning upptäckas och även åtgärdas. Flera aktörer krävs för att få sjuksköterskor arbetande på en akutmottagning, att genom strategier och förmågor skapa en resiliens, där de långsiktigt orkar ta hand om sina patienter på ett övertygande och tillförlitligt sätt. Det verkar centralt att hitta en rimlig nivå, där tillräckligt mycket närhet och engagemang ges ut, för att god vård ska kunna uppnås, utan att för den skull bränna ut akutsjuksköterskan. / Sweden's emergency departments have an annual throughput of 2,5 million patients. Staff turnover is high for the nurses who work there and the work situation is often strained due to long shifts, time constraints, workload and critically ill patients. In order to maintain a high level of care and earn the trust of patients with acute needs, in addition to the six core skills, empathy, compassion and commitment are required. Compassion fatigue is the condition of negativism in the nurse with reduced patient compassion as well as decreased commitment, caused by cumulative secondary vulnerability in the treatment of patients exposed to trauma and severe events. The aim of this study was to describe the symptoms of compassion fatigue, and measures to prevent and reduce this condition among emergency care nurses. The method chosen was a literature review. A total of 17 scientific articles with publication dates from 2009 to 2016 were included. The databases that were selected were CINAHL, Medline, Psych Info, PubMed and Web of Science. The results indicated that symptoms are experienced psychologically and physiologically. Emergency nurses felt re-experiencing, avoidance, and arousal as consequences of compassion fatigue. Measures to prevent the problem were (from the nurse’s perspective) to first acquire knowledge and then begin to strive for balance in your existence. Relationships inside and outside the emergency department were protective mechanisms, and the recommended strategy was problem-focused management. The employer's responsibilities were to educate their employees appropriately, organize regular support and ensure that the working environment favored emergency nurses both in terms of leadership and the opportunity for recovery and stability in the working group. In conclusion, the signs of ongoing or incipient compassion fatigue are diverse, although they are not always linked with the phenomenon. By improving knowledge and awareness of this condition among emergency-care providers, the work of quality improvement can be conducted successfully. The literature suggests that convincing nurses to work long-term in emergency care and ensuring that they are able to continue providing quality care to their patients requires several strategies from several sources. Results show that emergency nurses equipped with the proper knowledge of this condition, symptoms of compassion fatigue and exhaustion can be detected and the condition corrected. It takes several parties to create resilience through strategies and abilities at nurses working in an emergency care department, in order to take care of their patients in a convincing and reliable manner in the long-term. It seems crucial to find a reasonable level, with enough intimacy and commitment, for good health to be achieved, without burning out the emergency nurse.Keywords: Compassion fatigue, burnout, turnover, emergency nurse