<p>Background: Competence development has become more important since the pressure on effectiveness is increasing and organisations are expected to constantly improvement. The design of the competence development activities is governed by the strategy which in turn will affect the outcome of the same. A knowledge intense business in which changes recently have taken place is healthcare, a business in which competition also has increased as a result from globalization. Due to this, it is highly important to take care of and improve the competence of individuals. According to this, we have found that healthcare is an interesting business to study with regard to competence development. </p><p>Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding of how competence development is handled from an international perspective. </p><p>Method: The thesis has a qualitative approach where interviews have taken place, in Sweden as well as in England. The analysis is based upon theories in combination which empirical findings. </p><p>Result: We have found that the two organisations are good at developing individual competence. Although, there are difficulties in taking care of and spread the competence that is gained mainly through formal activities, this problem is also called the transfer problem. One way to increase the awareness of the problem is to develop an explicit strategy for competence development. It is important that this strategy reflects the needs of the organisation and that the activities are adjusted in accordance to this.</p>

<p>Syftet med denna studie var att undersöka uppfattningarna hos karaktärsämneslärarna på gymnasiet med inriktning mot El-programmet, elektronik/datorteknik vad gäller de arbetsuppgifter som de utför inom karaktärsämnet, hur förberedda de menar sig vara för dessa uppgifter, samt i vad mån de anser sig behöva utveckla sin kompetens. Vidare var syftet att ta reda på vilken kompetensutveckling som erbjuds för dessa arbetsuppgifter. Studien bygger, utifrån frågeställningen i syftet, på en kvalitativ undersökning med hjälp av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med sex karaktärsämneslärare inom avsedda program fördelat på fyra gymnasieskolor i fyra olika orter.</p><p>Resultatet visar att samtliga intervjuade känner sig kompetenta i sitt verksamma karaktärsområde i och med att de har både relevant utbildning och arbetslivserfarenhet. Men de flesta utför helst inte frivilligt det administrativa arbetet utan de vill ägna sin tid åt den tekniska delen som intresserar dem mest. Samtliga påstår att de även mer eller mindre saknar kompetens för administrativa arbetsuppgifter.</p><p>Alla respondenter anser att den snabba utvecklingen inom elektronik/datorteknik är huvudorsaken till att det krävs kompetensutveckling. Däremot anser de inte att de fått tillräckligt med erbjudande för en relevant kompetensutveckling. Detta på grund av olika saker, bland annat brist på pengar, tid, vikarier, etc.</p><p>Detta resultat indikerar även, enligt min uppfattning, vissa brister i skolväsendet i och med att samtliga respondenter har likadana åsikter om utförandet av vissa arbetsuppgifter.</p>

<p>Bakgrund: I dagens organisationer kan ökad fokus på kompetensutveckling utskiljas. Anledningen till det kan bland annat vara för att överleva i den ökade konkurrensen. Genom ökade satsningar på kompetensutveckling försäkrar sig organisationen om att de anställda har rätt kompetens och att organisationen kan följa med i utvecklingen. Förutom att medarbetarna är kompetenta krävs även att de arbetar för organisationens bästa. Detta uppnås enklast genom att medarbetarna är engagerade och motiverade för organisationen och sitt arbete. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att problematisera och analysera möjliga samband mellan organisationers kompetensutveckling och medarbetarnas engagemang samt motivation.</p><p>Avgränsningar: Uppsatsen behandlar endast individkompetens, varför frågan om organisationer kan vara kompetenta eller hur den kompetensen i så fall utvecklas inte kommer att behandlas. Vidare har studien avgränsats till att endast behandla individers engagemang för en organisation samt motivationsteorier kopplade till ett arbete.</p><p>Genomförande: Studien har genomförts på tre olika banker i Linköping. Djupintervjuer har skett med totalt 15 medarbetare, varav tre i ledande ställning. </p><p>Resultat: Kompetensutveckling har blivit viktigare för individen och denne förväntar sig att behovet av utveckling skall uppfyllas genom arbetet. Studien visar att det finns samband mellan kompetensutveckling och engagemang samt motivation. Engagemanget visar sig främst genom de positiva effekter som kompetensutvecklingen har på individens benägenhet att identifiera sig med organisationen och olika grupper inom den. Kompetensutveckling medför även förändringar i individens arbetssituation, det leder till ökat självförtroende samt ökad arbetsglädje, vilket påverkar motivationen positivt. Studien har också visat att tid i organisationen påverkar individens engagemang.</p>

Bakgrund: I dagens organisationer kan ökad fokus på kompetensutveckling utskiljas. Anledningen till det kan bland annat vara för att överleva i den ökade konkurrensen. Genom ökade satsningar på kompetensutveckling försäkrar sig organisationen om att de anställda har rätt kompetens och att organisationen kan följa med i utvecklingen. Förutom att medarbetarna är kompetenta krävs även att de arbetar för organisationens bästa. Detta uppnås enklast genom att medarbetarna är engagerade och motiverade för organisationen och sitt arbete. Syfte: Syftet med denna uppsats är att problematisera och analysera möjliga samband mellan organisationers kompetensutveckling och medarbetarnas engagemang samt motivation. Avgränsningar: Uppsatsen behandlar endast individkompetens, varför frågan om organisationer kan vara kompetenta eller hur den kompetensen i så fall utvecklas inte kommer att behandlas. Vidare har studien avgränsats till att endast behandla individers engagemang för en organisation samt motivationsteorier kopplade till ett arbete. Genomförande: Studien har genomförts på tre olika banker i Linköping. Djupintervjuer har skett med totalt 15 medarbetare, varav tre i ledande ställning. Resultat: Kompetensutveckling har blivit viktigare för individen och denne förväntar sig att behovet av utveckling skall uppfyllas genom arbetet. Studien visar att det finns samband mellan kompetensutveckling och engagemang samt motivation. Engagemanget visar sig främst genom de positiva effekter som kompetensutvecklingen har på individens benägenhet att identifiera sig med organisationen och olika grupper inom den. Kompetensutveckling medför även förändringar i individens arbetssituation, det leder till ökat självförtroende samt ökad arbetsglädje, vilket påverkar motivationen positivt. Studien har också visat att tid i organisationen påverkar individens engagemang.

Background: Competence development has become more important since the pressure on effectiveness is increasing and organisations are expected to constantly improvement. The design of the competence development activities is governed by the strategy which in turn will affect the outcome of the same. A knowledge intense business in which changes recently have taken place is healthcare, a business in which competition also has increased as a result from globalization. Due to this, it is highly important to take care of and improve the competence of individuals. According to this, we have found that healthcare is an interesting business to study with regard to competence development. Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding of how competence development is handled from an international perspective. Method: The thesis has a qualitative approach where interviews have taken place, in Sweden as well as in England. The analysis is based upon theories in combination which empirical findings. Result: We have found that the two organisations are good at developing individual competence. Although, there are difficulties in taking care of and spread the competence that is gained mainly through formal activities, this problem is also called the transfer problem. One way to increase the awareness of the problem is to develop an explicit strategy for competence development. It is important that this strategy reflects the needs of the organisation and that the activities are adjusted in accordance to this.

Denna studies övergripande syfte var att förstå de drivkrafter som leder till att vissa sjuksköterskor söker sig till akademisk kompetensutveckling medan andra ser det som helt otänkbart. Studiens mer preciserade syfte var att undersöka hur sjuksköterskor med kompletterande studier i vårdvetenskap ser på akademisk kompetensutveckling. Följande frågeställningar fokuserades för att få en mer nyanserad bild av detta fenomen: Vad har kompetensutvecklingen inneburit för sjuksköterskorna? Vad är det för kunskap de vill utveckla och varför? Vilka drivkrafter har motiverat sjuksköterskorna till kompetensutveckling? Vilka faktorer uppfattar sjuksköterskorna har möjliggjort/försvårat deras kompetensutveckling? Den teoretiska anknytningen gjordes till följande begrepp: kompetens, kunskap och motivation. Definitioner och teorier inom respektive begrepp användes för att försöka förstå, förklara eller värdera undersökningens resultat. Studien genomfördes som en halvstrukturerad intervjuundersökning med ett allmänkvalitativt perspektiv. Respondenterna utgjordes av tio sjuksköterskor med pågående eller avslutade studier inom vårdvetenskap på grund- eller avancerad nivå. Alla var kvinnor och arbetade inom vitt skilda delar av sluten- och öppenvård inom såväl landsting som kommun. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades ord för ord och detta material analyserades efter inspiration från Granheim och Lundmans modell för innehållsanalys. Resultatet utmynnade i de fyra kategorierna drivkrafter, förutsättningar, kompetenser och konsekvenser. Under respektive kategori kom ett flertal underkategorier att ytterligare förstärka bilden av den akademiska kompetensutvecklingens villkor. Bland de avgjort viktigaste resultaten fanns den kulturkrock mellan klinik och akademi som respondenterna upplevt i mötet med studenter och nyutbildade sjuksköterskor. I detta möte fann de en stark drivkraft till egna akademiska studier vars syfte bestod av främst två delar, att skaffa sig kunskaper inom det egna kunskapsområdet omvårdnad, samt att skaffa sig redskap för såväl forskningskonsumtion som – produktion. Att den kliniska verksamheten ännu inte var redo för akademin var en annan tydlig bild som uppstod ur sjuksköterskornas berättelser. De kunskaper som värderades högst fanns inom den praktiska produktiva delen av vården och beskrevs av sjuksköterskorna oftast som förmågor. Den personliga utvecklingen var såväl en drivkraft till som en konsekvens av studierna och denna uppfattades som central för den vidare studiemotivationen. Sjuksköterskorna beskrev sina studier som en process som närmast kunde liknas vid att göra en resa, i detta fall den akademiska resan. / This study investigated the main motives for why some registered nurses choose to continue on the path of higher educational studies. More specific, this study aimed to explore how registered nurses with additional academic marks in nursing science viewed academic competence development. Following questions were used to capture the complexity of the phenomenon of academic competence development; i) What did competence development involve for the registered nurses? ii) What kind of knowledge did they strive to develop and why? iii) What were the main motives for their competence development? and finally iv) What factors did they perceive as facilitators and/or barriers for competence development? Qualitative semi-structured interviews were conducted with ten female registered nurses, who were either still enrolled or had completed basic or advanced academic studies in Nursing Science. The informants worked in different kind of specialties either in secondary or in primary care. All the interviews were taped and transcribed before being analyzed inspired by the model of content analysis as described by Graneheim and Lundman. Established theories and definitions for the concepts of competence, knowledge and motivation were used to understand, explain and/or to evaluate the findings. The content analysis revealed four categories,‘motivations’, ‘conditions’, ‘competences’ and finally ‘consequences’. Each category was also interpreted to include several sub categories. One of the main findings coming out from this study was the obvious culture clash experienced to occur in meetings between the informants and newly graduated registered nurses or nursing students. Experiencing this culture clash meant that the informants became strongly motivated to pursue further degrees in nursing science. Their studies mainly aimed at increasing their knowledge within their own speciality but also to increase their skills in appraising and performing nursing research. Their own individual and personal developments were interpreted to be both a motive and a consequence of taking on further academic competence development. In the analysis of the nurses stories it became obvious that clinical practice were not yet ready for nurses who departures from a theoretical and academy knowledge base in their everyday practice. Hence, practical and productive nursing knowledge, mainly described by the nurses as abilities, were more highly valued than theoretical academic knowledge. The nurses experienced that the process of continuing to develop their academic competences could be compared by a journey and in this case more specific an academic journey.

Syftet med denna studie var att undersöka uppfattningarna hos karaktärsämneslärarna på gymnasiet med inriktning mot El-programmet, elektronik/datorteknik vad gäller de arbetsuppgifter som de utför inom karaktärsämnet, hur förberedda de menar sig vara för dessa uppgifter, samt i vad mån de anser sig behöva utveckla sin kompetens. Vidare var syftet att ta reda på vilken kompetensutveckling som erbjuds för dessa arbetsuppgifter. Studien bygger, utifrån frågeställningen i syftet, på en kvalitativ undersökning med hjälp av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med sex karaktärsämneslärare inom avsedda program fördelat på fyra gymnasieskolor i fyra olika orter. Resultatet visar att samtliga intervjuade känner sig kompetenta i sitt verksamma karaktärsområde i och med att de har både relevant utbildning och arbetslivserfarenhet. Men de flesta utför helst inte frivilligt det administrativa arbetet utan de vill ägna sin tid åt den tekniska delen som intresserar dem mest. Samtliga påstår att de även mer eller mindre saknar kompetens för administrativa arbetsuppgifter. Alla respondenter anser att den snabba utvecklingen inom elektronik/datorteknik är huvudorsaken till att det krävs kompetensutveckling. Däremot anser de inte att de fått tillräckligt med erbjudande för en relevant kompetensutveckling. Detta på grund av olika saker, bland annat brist på pengar, tid, vikarier, etc. Detta resultat indikerar även, enligt min uppfattning, vissa brister i skolväsendet i och med att samtliga respondenter har likadana åsikter om utförandet av vissa arbetsuppgifter.

How do you see on natural science within preschool? Does education and interest play a role for how the educationalist works with natural science? And is the children’s interest for natural science affected by the educationalist, what does the educationalist think himself? These questions have I under my teachers training and under deputyship in preschool asked myself and these questions lies to behalf for my investigation. I interviewed five educationalists on different preschools for my investigation. My investigation resulted in that I have been able to see a certain conjunction between how you work with natural science in preschool and the educationalist education or interest. What also plays a role is that you often associate natural science with knowledge of nature. The educationalist seems overall positive to natural science, but depending of a lack of knowledge it feels strange and difficult. What I also received is that the educationalist thinks that their sight on natural science is infectious. / Hur ser man inom förskolan på naturvetenskap? Spelar pedagogens utbildning och intresse en roll för hur man arbetar med naturvetenskap? Och påverkar pedagogen barns intresse för naturvetenskap, vad tror pedagogen själv? Dessa frågor har jag ställt mig under min lärarutbildning och under vikariat i förskoleverksamhet och de ligger till grund för min undersökning. Jag har i undersökningen intervjuat fem pedagoger på olika förskolor. Resultatet i min undersökning blev att jag kunnat se ett visst samband mellan hur man inom förskolan arbetar med naturvetenskap och den utbildning eller intresse som pedagogen har. Att man ofta förknippar naturvetenskap med naturkunskap spelar också roll. Överlag tycks pedagoger vara positiv till naturvetenskap, den känns främmande och svår beroende på avsaknad av kunskaper. Vad jag också fått fram är att pedagoger tror att deras syn på naturvetenskap smittar av sig.

ABSTRACT Titel: Påverkar revisionsbyråernas arbete med kompetensutveckling medarbetarnas resultat på revisorsexamen? Nivå: C-uppsats i företagsekonomi Författare: Gabriella Isaksson, Sofie Wallberg Handledare: Per-Arne Wikström Datum: 2013-03-21 Syfte: Syftet är att beskriva hur revisionsbyråerna kan arbeta med olika kompetensutvecklingsåtgärder för att få sina anställda att lyckas på revisorsexamen och därmed bli godkända revisorer. Metod: Vi studerade teorier om kompetensutveckling och undersökte hur revisionsbyråerna arbetade med olika kompetensutvecklingsåtgärder. Efter detta utvecklade vi en modell som var anpassad efter revisionsbyråernas arbete med kompetensutveckling. Vi genomförde sedan en enkätundersökning bestående av både öppna och slutna frågor med tentander från Big-4 byråer som skrivit revisorsexamen med godkänt resultat hösten 2011 eller våren 2012. Resultat &amp; slutsats: Det visade sig att ett flertal kompetensutvecklingsfaktorer, bland annat utbildning och uppföljning, varit betydelsefulla för tentandernas prestation på revisorsexamen. Andra åtgärder, såsom utvecklingssamtal och mentorskap, var inte betydelsefulla för själva prestationen, utan hade större betydelse i andra sammanhang. Förslag till fortsatt forskning: Undersöka vilken påverkan kompetensutvecklingsåtgärderna har på prestationen "högre revisorsexamen". Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till en ökad förståelse om vilken inverkan olika kompetensutvecklingsåtgärder har på prestationen på revisorsexamen och ger därmed revisionsbyråerna en möjlighet att genom planering hjälpa sina anställda till att nå ett godkänt resultat på revisorsexamen. Nyckelord: Kompetens, oberoende, kompetensutveckling, revisorsexamen, godkänd revisor. / ABSTRACT Title: Does the auditor firms work with competence development affecton the employees results on auditor exam? Level: Final assignment for Bachelor's Degree in Business Administration Author: Gabriella Isaksson, Sofie Wallberg Supervisor: Per-Arne Wikström Date: 2013-03-21 Aim: The purpose is to describe how accountancy firms can work with competence development activities to make their employees to succeed on auditor examination and become approved auditors. Method: We studied the theories of competence development and examined how accounting firms work with competence development. We also developed a model tailored to their work and carried out a survey consisting of both openand closed questions to examinees from the Big-4 firms who wrote an accountant exam with passing grade during the autumn of 2011 or spring of 2012.  Result &amp; Conclusions: It turned out that a number of competence development factors, including education and monitoring, were significant for examinees performance on auditor examination. Other factors, such as performance reviews and coaching, was not significant for the performance but was more significant in other contexts. Suggestions for future research: Examine the impact of competence development for "higher auditor examination". Contribution of the thesis: This study contributes to a better understanding of the impact that the different competence development has on the performance of the auditor examination and gives accounting firms an opportunity and tools to help their employees to achieve a passing grade through planning. Key words: Competence, independence, competence development, auditor examination, approved auditor.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera enhetschefers syn på sina medarbetares kompetensutveckling för att sedan kunna ställa detta i relation till hur det praktiska kompetensutvecklingsarbetet faktiskt går till. Detta gjordes genom en intervjustudie som inkluderade sju semistrukturerade intervjuer med enhetschefer inom en avdelning i Östergötlands Landsting.Studien redogör för såväl skillnader som likheter i uppfattningar dem emellan och även mellan vad som sägs, och vad som görs. Slutligen visar det sig att det inom ett antal frågor förekommer en diskrepans mellan vad som sägs, och vad som görs. Frågor som visade sig vara inkongruenta återfanns bland annat inom ledarskapsområdet, kartläggnings- och uppföljningsområdet samt personalpolicyområdet. Denna inkongruens problematiserades och härleddes sedan till möjliga orsaksfaktorer vilka i sin tur utgör potentiella förbättringsområden i en optimering av verksamhetens kompetensutvecklingsarbete.