<p>During the past decade, research on competence development and cross-cultural organisation has been acknowledged both in academic circles and by industrial organisations. Cross-cultural organisations that have emerged through globalisation are a manifestation of the growing economic interdependence among countries. In cross-cultural organisations, competence development has become an essential strategic tool for taking advantage of the synergy effects of globalisation. The objective of this thesis is to examine how competence development programs are conducted and to identify barriers and enablers for the success of such programs, especially in a cross-cultural organisation.</p><p>To identify the processes involved in managing competence development programs in a cross-cultural organisation, a case study method was chosen. A total of 43 interviews and 33 surveys were held with participants, facilitators and managers in competence development programs at four units of IKEA Trading Southeast Asia located in Thailand, Vietnam, Malaysia and Indonesia, respectively. In addition to the observations made on these four competence development programs, a study of the literature in related research areas was conducted. The interviews were held and the survey data collected in 2003 and 2004.</p><p>In the findings, the barriers identified were cultural differences, assumptions, language, and mistrust; the enablers were cultural diversity, motivation, management commitment, and communication. The conclusions are that competence development is a strategic tool for cross-cultural organisations and that it is extremely important to identify barriers to, and enablers of, successful competence development, and to eliminate the barriers and support the enablers right from the early stages of competence development programs.</p> / Report Code: LIU-TEK-LIC-2006:44

During the past decade, research on competence development and cross-cultural organisation has been acknowledged both in academic circles and by industrial organisations. Cross-cultural organisations that have emerged through globalisation are a manifestation of the growing economic interdependence among countries. In cross-cultural organisations, competence development has become an essential strategic tool for taking advantage of the synergy effects of globalisation. The objective of this thesis is to examine how competence development programs are conducted and to identify barriers and enablers for the success of such programs, especially in a cross-cultural organisation. To identify the processes involved in managing competence development programs in a cross-cultural organisation, a case study method was chosen. A total of 43 interviews and 33 surveys were held with participants, facilitators and managers in competence development programs at four units of IKEA Trading Southeast Asia located in Thailand, Vietnam, Malaysia and Indonesia, respectively. In addition to the observations made on these four competence development programs, a study of the literature in related research areas was conducted. The interviews were held and the survey data collected in 2003 and 2004. In the findings, the barriers identified were cultural differences, assumptions, language, and mistrust; the enablers were cultural diversity, motivation, management commitment, and communication. The conclusions are that competence development is a strategic tool for cross-cultural organisations and that it is extremely important to identify barriers to, and enablers of, successful competence development, and to eliminate the barriers and support the enablers right from the early stages of competence development programs. / <p>Report Code: LIU-TEK-LIC-2006:44</p>

Studiens syfte handlar om huruvida kompetensutveckling kan fungera som konkurrensmedel när en kommun har för avsikt att attrahera och behålla förskollärare. Bakgrunden inleds med vilka kompetenshöjande insatser kommunen arbetat med för att bli en attraktiv arbetsgivare. Det efterföljs av en teoretisk beskrivning om hur kompetensutveckling kan fungera som konkurrensmedel samt skolan som attraktiv arbetsgivare. Metoden som användes vid insamlandet av data var semistrukturerade intervjuer. Forskningsansatsen inspirerades av fenomenologin och styrde sedan arbetet med insamlandet av data samt val av analysmetod. Då urvalet innefattade två grupper; förskollärare och förskollärarstudenter skapades en intervjuguide för respektive grupp som utformades efter studiens syfte och frågeställningar. I studiens resultat framkommer samtliga intervjupersoners upplevelse av att kompetensutveckling är något positivt. Förskollärarna såg det som en avgörande faktor vid val av arbetsgivare medan förskollärarstudenterna värderade exempelvis lön som en faktor av större betydelse. I resultatet lyfts andra övergripande faktorer som exempelvis arbetsklimat, stöd från chef och storlek på barngrupper vilka även styr intervjupersonernas val av arbetsgivare. Det lyfts också möjliga kommunspecifika utvecklingsområden samt generellt för förskolor. / The purpose of the study is to explore whether competence development can serve as a competitive advantage when a municipality intends to attract and retain preschool teachers. The theoretical background begins with which competence enhancements the municipality has worked with to become an attractive employer. Then follows a theoretical description of how competence development can serve as a means of competition and schools as attractive employers. The method used in the collection of data were semi-structured interviews. The research approach was inspired by phenomenology and functioned as a guideline during the work with the collection of data and choice of method of analysis. Since the selection of participants for the study consisted of two groups; preschool teachers and preschool teacher students, an interview guide for each group was created that was shaped by the study's purpose and questions. The result presents the interviewees' experiences of competence development as a positive thing. The preschool teachers expressed it to be a deciding factor in their choice of employer while the preschool teacher students stated that salary is a factor of major importance. The result also presents other general factors that are of great importance; work environment, support from managers and size of child groups which all also affect the interviewees' choice of employer. Other potential areas to further develop for the municipality and its kindergartens are also brought up.

<p>How do you see on natural science within preschool? Does education and interest play a role for how the educationalist works with natural science? And is the children’s interest for natural science affected by the educationalist, what does the educationalist think himself? These questions have I under my teachers training and under deputyship in preschool asked myself and these questions lies to behalf for my investigation. I interviewed five educationalists on different preschools for my investigation.</p><p>My investigation resulted in that I have been able to see a certain conjunction between how you work with natural science in preschool and the educationalist education or interest. What also plays a role is that you often associate natural science with knowledge of nature. The educationalist seems overall positive to natural science, but depending of a lack of knowledge it feels strange and difficult. What I also received is that the educationalist thinks that their sight on natural science is infectious.</p> / <p>Hur ser man inom förskolan på naturvetenskap? Spelar pedagogens utbildning och intresse en roll för hur man arbetar med naturvetenskap? Och påverkar pedagogen barns intresse för naturvetenskap, vad tror pedagogen själv? Dessa frågor har jag ställt mig under min lärarutbildning och under vikariat i förskoleverksamhet och de ligger till grund för min undersökning. Jag har i undersökningen intervjuat fem pedagoger på olika förskolor.</p><p>Resultatet i min undersökning blev att jag kunnat se ett visst samband mellan hur man inom förskolan arbetar med naturvetenskap och den utbildning eller intresse som pedagogen har. Att man ofta förknippar naturvetenskap med naturkunskap spelar också roll. Överlag tycks pedagoger vara positiv till naturvetenskap, den känns främmande och svår beroende på avsaknad av kunskaper. Vad jag också fått fram är att pedagoger tror att deras syn på naturvetenskap smittar av sig.</p>

SammanfattningI kunskapssamhällets nuvarande form är kompetensutveckling ett dominerande begrepp i sammanhang för vuxnas lärande. Kompetensutvecklingsinsatser kan ses som ett av de sätt genom vilket lärande sker för organisation, verksamhet och individ. Dock finns ingen given relation mellan en kompetensutvecklingsinsats och lärande. Kompetensutveckling är ett sätt att utveckla verksamheten och medarbetarnas lärande. Detta sker både med formella och informella insatser utifrån varierande syften samt mål.Utvärderingar undersöker ofta resultaten och medarbetarnas utveckling genom lärande samt kunskap i relation till avsatt mål för kompetensutvecklingsinsatsen utifrån ett företagsperspektiv. Men vad kan egentligen kompetensutvecklingsinsatser innebära för medarbetarna i en verksamhet?Syftet med denna studie är att undersöka medarbetarnas uppfattningar av två kompetensutvecklingsinsatser samt metoderna för dessa inom verksamhetsområdet ”Aktivitet och Upplevelse” inom Uppsala Kommun. Studien syftar även till att undersöka medarbetarnas uppfattning av resultaten för kompetensutvecklingsinsatserna i relation till deras arbete på arbetsplatserna. Studien genomfördes med fokusgruppintervjuer. Resultatet av studien visar att informanterna uppfattade kompetensutvecklingsinsatserna som en introduktion och en grundutbildning för metoderna Sherborn och Taktipro, samt att metoderna innebar ett tankesätt som präglade medarbetarnas vardagliga arbete i verksamheten.

Dagens arbetsmarknad kännetecknas av ständig rörlighet av arbetskraft och en generationsväxling som under de närmsta åren kommer att påverka efterfrågan på arbetskraft. Under sådana omständigheter är det viktigt att säkra att de kompetenser som organisationers medarbetare innehar stannar kvar även om enskilda medarbetare väljer att lämna organisationen. För att säkra dessa kompetenser var kompetensöverföring en central fråga att arbeta med. Svensk sjukvård är inget undantag från denna verklighet, utan är i stort behov av att attrahera nya och kompetenta medarbetare. För att säkra att nya medarbetare får den kompetens som behövs för organisationens verksamheter, är individuella och organisatoriska villkor för kompetensöverföring under inskolning varit viktiga faktorer. Vi har studerat medarbetares upplevelser av vad som villkorar kompetensöverföring under inskolningsprocessen på Norrlands universitetssjukhus. Utifrån tidigare forskning har vi definierat begreppet kompetens genom faktorerna motivation, kunskap, färdigheter, erfarenheter, nätverk och värderingar. Dessa har utgjort grunden för genomförandet av denna studie. Vidare har strukturer som HR-strategier, handledar- och mentorskap samt inskolning identifierats. Strukturerna har studerats ur perspektivet att dessa utgör villkor för hur kompetensöverföring genom inskolning kan ske. Resultaten av studien visade på att alla ovan beskrivna villkor påverkade hur kompetensöverföring sker. Samtliga deltagare upplevde även att kompetensöverföring genom inskolning är ett område som bör ges stort fokus i syfte att säkerställa god och hög kvalité så väl ur medarbetar- som medborgarperspektiv.

The concept of competence summarizes requirements for knowledge and skills that are required for individuals, companies, organisations and nations to function effectively and in a timely manner. The growth of the service society in parallel with today’s rapid knowledge and technology development and increased processional competition has resulted in competence becoming a central concept in education and management. The development has meant a greater focus on external efficiency (to do the right things), which means that human performance, competence, nowadays are a prerequisite for delivering value to the customer. The improvement has been carried out at Liseberg which is one of Sweden’s most visited tourist destinations. The work has been delimited to the housing department and the working group reception. The reception is one of three working groups that are active in the department and is responsible for the guest’s stay at Liseberg’s residential facilities, Lisebergsbyn and Askim Stand. Before the improvement, a preliminary study was carried out that identified improvement possibilities in the training process of new employees to the reception. The preliminary study showed a great variation in the result and the experience of the execution of the training, which was considered an urgent improvement as the department is driven by human performance. Therefore, the aim of the improvement has been to improve the training process within the workgroup reception by clarifying working techniques and ensuring competence. Investigations of the present education process, how the work techniques can be clarified and how the competence can be ensured have been used to achieve the aim of the study. The result indicates that the working group has a common understanding of what needs to be taught and why it is important, however when and how a work task should be taught. The training process is currently not process-focused or defined, among other things, lacking management processes completely, which explains the employees’ experience of lack of structure and focus. The process function in such a way, as allowing the responsible managers to plan the work process themselves. The results also show that the managers’ motivation and self-confidence to their own competence to carry out the work with the process are varied. The study concludes that the training process needs to be process-focused, have management processes and add a supervisor course to the existing support process to ensure the necessary competence needed, as well as unifying and clarifying the working techniques. The working group also needs to clarify roles and expectations linked to the process’s activities and apply situational based management to the operative part of the process. / Kompetensbegreppet sammanfattar krav på kunskaper och färdigheter som krävs för att individer, företag, organisationer och nationer ska fungera ändamåls- och tidsenligt. Tjänstesamhällets framväxt parallellt med dagens snabba kunskaps- och teknikutveckling och ökad konkurrens har resulterat i att kompetens har blivit ett centralt begrepp inom utbildning och ledning. Utvecklingen har inneburit ett större fokus på yttre effektivitet (att göra rätt saker) vilket gör att mänsklig prestanda, kompetens, numera är en förutsättning för att leverera värde till slutkund. Förbättringsarbetet har utförts på Liseberg som är ett av Sveriges mest besökta turistmål. Arbetet har avgränsats till boendeavdelningen och arbetsgruppen reception. Receptionen är en av tre arbetsgrupper som är verksamma på avdelningen och ansvarar för gästernas vistelse på Lisebergs boendeanläggningar, Lisebergsbyn och Askim Strand. Innan förbättringsarbetet utfördes en förstudie som identifierade förbättringsmöjligheter i upplärningsprocessen av nyanställda till receptionen. Förstudien visade på en stor variation i resultatet och upplevelsen av upplärningens genomförande, vilket ansågs som en angelägen förbättring då avdelningen drivs av mänsklig prestanda. Syftet med förbättringsarbetet har därmed varit att förbättra upplärningsprocessen inom arbetsgruppen reception genom att tydliggöra arbetssätt och säkerställa kompetens. Undersökningar av hur upplärningsprocessen ser ut i dagsläget, hur arbetssätt kan tydliggöras samt hur kompetensen kan säkerställas har således använts för att uppnå syftet.Resultatet visar att arbetsgruppen har en gemensam bild av vad som ska läras ut och varför det är viktigt, däremot saknas en tydlighet kring när och hur ett moment ska läras upp. Upplärningsprocessen är i nuläget inte processfokuserad eller definierad, bland annat saknas ledningsprocesser helt vilket förklarar medarbetarnas upplevelse av bristande struktur och fokus. Processen har uttalade ansvariga, på det operativa planet, och som även själva bestämmer hur de ska lägga upp arbetet med processen. Resultatet visar även att motivationen och självförtroendet till den egna kompetensen att utföra arbetet med processen är varierande bland medarbetarna.Studiens slutsatser är att upplärningsprocessen behöver processfokuseras, införa ledningsprocesser och komplettera nuvarande stödprocesser med en handledarutbildning för att tydliggöra arbetssätt och säkerställa kompetens. Arbetsgruppen behöver även tydliggöra roller och förväntningar kopplade till processens aktiviteter samt tillämpa situationsbestämd ledning av den operativa delen av processen.

Due to the technical development, employers will face tough challenges in recruiting the right staff. It is important that employers succeed in employing employees who possess the skills that may be of relevance to the future transformation of working life. When it comes to technical knowledge, the younger generation is at the forefront, as these employees have grown up with the internet and other technical tools. In order to be an attractive employer for today's young people, employers must thus adopt new working methods regarding communication, technology, motivation and corporate culture. The purpose of this essay is therefore to examine what makes an employer attractive at the labor market for young people born 1989-1999. The method has been a qualitative method in which nine semi-structured interviews were conducted with people aged 20 to 30 years. In order to analyze the collected empirical data, coding has been carried out to then be linked to theory and previous research.  The result shows a number of different factors that are of relevance to being an attractive employer. The most important factor in attracting and retaining younger employees is the opportunity to develop their competence. By offering employees the opportunity to grow at work, they will not seek another employer. Furthermore, the result shows that good relations with colleagues, as well as fun and varied tasks, are of great importance for attracting and retaining younger employees. In jobs where the employer has the opportunity to offer flexibility, the result shows that the employer should allow the employees to choose when and where the work should be performed. It is something that matters for both the choice of employer but also for staying in the workplace. It is also important to invest time and resources on both the physical and psychosocial work environment, since the working environment is something that is highly valued both in the choice of workplace but also to stay with an employer. / På grund av den tekniska utvecklingen kommer arbetsgivare att ställas inför allt tuffare utmaningar med att lyckas rekrytera rätt personal. Det är av yttersta vikt att arbetsgivare lyckas anställa de medarbetare som besitter den kompetens som kan komma att vara av relevans för den framtida omställning som arbetslivet står inför. När det gäller tekniska kunskaper ligger den yngre generationen i framkant då dessa medarbetare vuxit upp med internet och andra tekniska verktyg. För att vara en attraktiv arbetsgivare för dagens unga måste arbetsgivare således anamma nya arbetssätt gällande kommunikation, teknik, motivation och företagskultur. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka vad som gör en arbetsgivare attraktiv på arbetsmarknaden för unga människor födda 1989-1999.Den metod som tillämpats har varit kvalitativ metod där nio semistrukturerade intervjuer genomförts med personer i åldrarna 20 till 30 år. För att sedan analysera den insamlade empirin har kodning utförts för att sedan kopplas samman med teori och tidigare forskning. Resultatet visar på en rad olika faktorer som är av relevans för att vara en attraktiv arbetsgivare. Den absolut viktigaste faktorn till att både attrahera och behålla yngre medarbetare är möjlighet till kompetensutveckling. Genom att erbjuda medarbetarna möjlighet till att växa i arbetet kommer de följaktligen inte söka sig till en annan arbetsgivare. Vidare visar resultatet att goda relationer till arbetskamrater samt roliga och varierande arbetsuppgifter ärav stor vikt för att både attrahera och behålla yngre medarbetare. I de arbeten där arbetsgivaren har möjlighet att erbjuda flexibilitet visar resultatet att arbetsgivaren bör låta medarbetarna välja när och var arbetet ska utföras. Detta är något som har betydelseför både val av arbetsgivare men ocksåför att stanna kvar på arbetsplatsen. Det är även viktigtatt satsa tid och resurser på både den fysiska och psykosociala arbetsmiljön eftersom arbetsmiljö är något som värderas högt både i val av arbetsplats men också för att stanna kvar hos en arbetsgivare.

The demands on engineering professional in the knowledge society do not correspond to those of the last century and to meet them, the engineering education practices must adapt. The accelerated technological evolution and fast change on social and economic contexts corroborate the importance of two key competences in the engineering professions, critical thinking and creativity. The objective of this work is to promote through the comprehension of individual assessment role, techniques and tools the development of both competences in the context of engineering. To promote individual assessment practices that allow such development, this work began with the bibliographic review of education theories, competence development, motivation, engineering demand and assessment theories. With a deeper understanding of these concepts, a discussion on the main practices that can add value to engineering education and the development of critical thinking and creativity in this context. As a research result strategies are proposed to incorporate these practices in engineering courses, taking into account both the objectives of education processes as well as constraints such as time limitations for preparations and activities execution, the size of classrooms, infrastructure and task availability. / As demandas da sociedade de conhecimento sobre os profissionais de engenharia são bastante diferentes daquelas presentes no século passado, para atende-las a educação em engenharia deve se adaptar. A acelerada evolução tecnológica e rápida mudança em contextos sociais e econômicos reforça a importância de duas competências que são chave nas profissões de engenharia, pensamento crítico e criatividade. O objetivo deste trabalho é promover através da compreensão do papel e da utilização de técnicas e ferramentas de avaliações individuais o desenvolvimento de ambas competências no contexto de engenharia. Para promover práticas de avaliação individual que permitam tal desenvolvimento, este trabalho se iniciou com revisões bibliográficas dos principais conceitos relacionados às teorias de educação, desenvolvimento de competências, motivação, demandas de engenharia e teorias de avaliação. Com uma compreensão mais profunda sobre estes conceitos inicia-se uma discussão das principais práticas que possam agregar valor à educação em engenharia e ao desenvolvimento de pensamento crítico e criatividade neste contexto. Como resultado de pesquisa são propostas estratégias para incorporar práticas em cursos de engenharia, considerando tanto os objetivos do processo educacional como limitações como tempo para preparação e aplicação de atividades, tamanhos de sala de aula, infraestrutura e disponibilidade de tarefas.

<p>Denna studies övergripande syfte var att förstå de drivkrafter som leder till att vissa sjuksköterskor söker sig till akademisk kompetensutveckling medan andra ser det som helt otänkbart. Studiens mer preciserade syfte var att undersöka hur sjuksköterskor med kompletterande studier i vårdvetenskap ser på akademisk kompetensutveckling. Följande frågeställningar fokuserades för att få en mer nyanserad bild av detta fenomen: Vad har kompetensutvecklingen inneburit för sjuksköterskorna? Vad är det för kunskap de vill utveckla och varför? Vilka drivkrafter har motiverat sjuksköterskorna till kompetensutveckling? Vilka faktorer uppfattar sjuksköterskorna har möjliggjort/försvårat deras kompetensutveckling? Den teoretiska anknytningen gjordes till följande begrepp: kompetens, kunskap och motivation. Definitioner och teorier inom respektive begrepp användes för att försöka förstå, förklara eller värdera undersökningens resultat. Studien genomfördes som en halvstrukturerad intervjuundersökning med ett allmänkvalitativt perspektiv. Respondenterna utgjordes av tio sjuksköterskor med pågående eller avslutade studier inom vårdvetenskap på grund- eller avancerad nivå. Alla var kvinnor och arbetade inom vitt skilda delar av sluten- och öppenvård inom såväl landsting som kommun. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades ord för ord och detta material analyserades efter inspiration från Granheim och Lundmans modell för innehållsanalys. Resultatet utmynnade i de fyra kategorierna <em>drivkrafter, förutsättningar, kompetenser</em> och<em> konsekvenser. </em>Under respektive kategori kom ett flertal underkategorier att ytterligare förstärka bilden av den akademiska kompetensutvecklingens villkor. Bland de avgjort viktigaste resultaten fanns den kulturkrock mellan klinik och akademi som respondenterna upplevt i mötet med studenter och nyutbildade sjuksköterskor. I detta möte fann de en stark drivkraft till egna akademiska studier vars syfte bestod av främst två delar, att skaffa sig kunskaper inom det egna kunskapsområdet omvårdnad, samt att skaffa sig redskap för såväl forskningskonsumtion som – produktion. Att den kliniska verksamheten ännu inte var redo för akademin var en annan tydlig bild som uppstod ur sjuksköterskornas berättelser. De kunskaper som värderades högst fanns inom den praktiska produktiva delen av vården och beskrevs av sjuksköterskorna oftast som förmågor. Den personliga utvecklingen var såväl en drivkraft till som en konsekvens av studierna och denna uppfattades som central för den vidare studiemotivationen. Sjuksköterskorna beskrev sina studier som en process som närmast kunde liknas vid att göra en resa, i detta fall <em>den akademiska resan. </em></p> / <p>This study investigated the main motives for why some registered nurses choose to continue on the path of higher educational studies. More specific, this study aimed to explore how registered nurses with additional academic marks in nursing science viewed academic competence development. Following questions were used to capture the complexity of the phenomenon of academic competence development; i) What did competence development involve for the registered nurses? ii) What kind of knowledge did they strive to develop and why? iii) What were the main motives for their competence development? and finally iv) What factors did they perceive as facilitators and/or barriers for competence development? Qualitative semi-structured interviews were conducted with ten female registered nurses, who were either still enrolled or had completed basic or advanced academic studies in Nursing Science. The informants worked in different kind of specialties either in secondary or in primary care. All the interviews were taped and transcribed before being analyzed inspired by the model of content analysis as described by Graneheim and Lundman. Established theories and definitions for the concepts of competence, knowledge and motivation were used to understand, explain and/or to evaluate the findings. The content analysis revealed four categories,<em>‘motivations’, ‘conditions’, ‘competences’ and finally ‘consequences’. </em>Each category was also interpreted to include several sub categories. One of the main findings coming out from this study was the obvious culture clash experienced to occur in meetings between the informants and newly graduated registered nurses or nursing students. Experiencing this culture clash meant that the informants became strongly motivated to pursue further degrees in nursing science. Their studies mainly aimed at increasing their knowledge within their own speciality but also to increase their skills in appraising and performing nursing research. Their own individual and personal developments were interpreted to be both a motive and a consequence of taking on further academic competence development. In the analysis of the nurses stories it became obvious that clinical practice were not yet ready for nurses who departures from a theoretical and academy knowledge base in their everyday practice. Hence, practical and productive nursing knowledge, mainly described by the nurses as abilities, were more highly valued than theoretical academic knowledge. The nurses experienced that the process of continuing to develop their academic competences could be compared by a journey and in this case more specific<em> an academic journey. </em></p>