The thesis deals mainly with the following four points: - similarities and differences between repair in everyday talk-in-interaction and repair in the context of theater rehearsals - asymmetrical relationship between director, prompter, and actors - impact of the asymmetrical relationship between director and actors on their specific repair behavior - change of the relative amount of self-repair and other-repair over the time span of the rehearsal period. The analyses are undertaken according to the conversation analytic approach. Furthermore, there is an quantitative analysis of the repair development over time.

Personer med afasi får sin språkförmåga nedsatt på flera olika sätt vilket kan försvåra för dem att delta i samtal. De kan då använda sig av olika strategier för att hantera dessa problem. En sådan strategi är skratt. Denna uppsats syftar till att studera hur personer med afasi använder sig av skratt vid vardaglig interaktion. Föreliggande studie har utgått från videofilmer där en kvinna med afasi interagerar med olika personer i olika miljöer. Samtalen har transkriberats och analyserats enligt principer från Conversation Analysis. Studien har identifierat tre typer av situationer då kvinnan använder sig av skratt: skratt vid anomi, skratt vid genans samt skratt vid skämt. Det har visat sig att hon skrattar dels för att kompensera svårigheter med tal men även vid helt vanliga humoristiska situationer som vilken person som helst. Många av de tillfällen där Maja skrattar ignoreras eller får inte ett skratt som respons.

Syftet med studien var att undersöka interaktion vid logopedisk intervention för personer med afasi. Interaktionen utspelade sig i en institutionell kontext där undersökningen syftade till att påvisa om interaktionen skiljer sig åt beroende på interventionens form. Bakom studien finns antagandet att afasi påverkar förmågan att kommunicera. Språkliga svårigheter, såsom ordmobiliseringsproblem samt språkförståelseproblem, kan leda till pragmatiska svårigheter, och intervention syftar ofta till att öka förmågan att använda språket i olika vardagliga aktiviteter. Metoden för analysen i studien är inspirerad av Conversation Analysis (CA) då det är en metod för att systematiskt analysera interaktion. Sex interventionssamtal mellan logopeder och personer med afasi spelades in och analyserades med hjälp av CA. Fem logopeder och sex patienter med afasi medverkade i studien. Analysen resulterade i identifikation av fyra, för syftet, relevanta fenomen: riktning i samtalet, gemensamt mål, avslut av samtalsämne samt avdramatiserande uttryck. Efter analysen kunde följande tendenser konstateras: Logopeden tar ansvaret för samtalet, men det framkom en antydan till att patienten tar mer initiativ att påverka riktningen i samtalet vid friare delar, såsom icke-uppgiftsinriktade delar av interventionen. Oftast satte logopeden målet i samtalet och tog därmed ansvar för att ett gemensamt mål skapades. I interventionssamtalen var det logopeden som oftast stod för ämnesbyten och avslut. Det framkom i analysen att patienten oftare avslutade samtalsämnet i icke-uppgiftsinriktade än i uppgiftsinriktade delar av interventionen. Avdramatiserande uttryck i samtalet användes ofta för att undvika att hota patientens ansikte, oavsett vem som avdramatiserade situationen.

This dissertation is about learning as changing understanding in social and situated activities. It takes part in the development of a reconceptualization of learning initiated within participationist perspectives. Multiparty interaction in situated activities is a primordial site for the exploration of human action and cognition. Through the theoretical framework of Conversation Analysis (CA), a method for the analysis and description of trajectories of learning is proposed. Departing from a view of learning, interaction, and cognition as closely related, learning is argued as gradually changing understanding in situated activities. The empirical material consists of video recordings from an elementary school and pilot training. The recordings are analyzed using CA methods, including detailed attention to embodied features of interaction. The analyses focus the development of trajectories of learning through the participants’ orientations. The trajectories are based on topicalizations and co-constructions of contents of learning, where interactional organization and content are interrelated. Participants are shown to make relevant relations between past, present, and future actions and material settings, and their ways of aligning and resisting participation and change are explored. A framework for the analysis of learning as embodied interaction in change is developed. The dissertation shows the fruitfulness of CA work for the understanding of learning processes. The results underline the importance of including embodied action, as constitutive of the co-constructions of contents, into learning studies. The value of highlighting learning as co-construction and of anchoring the analyses in the participants’ orientations is underscored. The results further the understanding of how people learn, and of how they make relevant knowledge and experiences in activity. The understanding of learning and change as action, which can be initiated, aligned with and resisted, opens up for future developments within CA, where learning researchers might be able to describe more precisely how human learning is constituted.

Like adult obesity, childhood obesity prevalence is rising, especially in the Western World. As many as 20 – 25 percent of the ten years old children are overweight in Sweden. It is important to early identify overweight, since overweight could lead into diabetes, mental suffering, hypertension and cardiovascular disease. The aim of this study was to describe how nurses experience and perceive the conversation with parents of overweight children. A qualitative method with a content analysis has been used. Six nurses working in child health centre have been interviewed. The result shows that the conversation between the nurse and the parents of an overweight child can be very difficult. The nurse has to bring up the subject very carefully. It might happen that the parent will react with anger. The nurses expressed a need for more time allocated for taking care of this issue more satisfying. She also is looking for more education according to conversation methods. Finally, parents carry most of the responsibility for their children. They are the best placed to change the situation. The nurse´s important work is to support parents and help them identify the problems and thus find the solutions that suit the individual family. / Övervikt och fetma är ett växande problem hos vuxna och barn, speciellt i västvärlden. I Sverige är 20 - 25 % av alla tioåringar överviktiga. Det är av största vikt att tidigt identifiera övervikt. Detta eftersom övervikt kan leda till diabetes, psykiska problem, hypertoni och hjärt- kärl sjukdomar. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att samtala med föräldrar till överviktiga barn. En kvalitativ metod med innehållsanalys har använts. Sex stycken barnsjuksköterskor/ distriktssköterskor verksamma inom barnhälsovården har intervjuats. Resultatet visar att barnsjuksköterskans/ distriktssköterskans samtal med föräldrar till överviktiga barn inte alltid är helt problemfria. Hon måste vara försiktig då hon för ämnet på tal. Det händer att föräldrar reagerar med ilska. Barnsjuksköterskan/ distriktssköterskan behöver mer tid för att samtala med föräldern på ett mer tillfredsställande sätt. Barnsjuksköterskan/ distriktssköterskan efterfrågar också utbildning i samtalsteknik. Föräldrar är ansvariga för sina barns hälsa. Det är de som bäst lämpar sig till att förändra situationen för sina barn. Barnsjuksköterskan/ distriktssköterskans viktiga arbete består i att stötta föräldern och hjälpa denne att identifiera problemet och därmed hitta de lösningar som passar den enskilda familjen.

Le Générateur de conversations scolaires est le résultat d'un projet qui a commencé par quatre mois d'enregistrements vocaux dans une classe de quatrième année du primaire sur le plateau Mont-Royal. De ces enregistrements, j'ai isolé et classifié 2000 phrases d'élèves et de leur enseignante. À l'aide du logiciel Max/MSP, que j'ai appris spécialement pour concrétiser personnellement l'œuvre, j'ai programmé la recombinaison dynamique des 2000 phrases conservées dans le but de donner émergence à de nouvelles conversations. Autant pour la programmation que pour l'électronique, je tenais à tout faire moi-même. Je devais prendre connaissance de toutes les techniques requises, car, dès le début de ma recherche-création, je savais que j'aborderais le constructivisme chez Jean Piaget, théorie sur la connaissance. Par ailleurs, je croyais que l'expertise ainsi acquise me donnerait une crédibilité qui m'aiderait à m'ancrer dans le milieu de l'art interactif. La programmation, une fois fonctionnelle, permet aux participants du public d'influencer en temps réel le cours des conversations scolaires en manipulant de massifs panneaux de pupitres d'écoliers reliés à un ordinateur par un microcontrôleur Arduino. En tout, l'installation diffuse sur six canaux audio, quatre pour les voix d'enfants par le biais des pupitres et deux disposés face à la classe virtuelle. Ce dispositif participatif peut également se reconfigurer en instrument de musique. Il est effectivement possible pour les participants de boucler une conversation dans sa progression pour en manipuler les paramètres formels, c'est-à-dire la hauteur et le débit des voix, et la position et la longueur de la boucle conversationnelle ainsi créée. Le Générateur de conversations scolaires offre aux participants une expérience immersive qui implique le corps dans une combinaison d'actions, tout en incitant ultimement la coopération entre les participants. Motivé par des considérations constructivistes, le développement de cette œuvre m'a permis de combiner mon expérience d'éducateur, ma formation en enseignement et ma passion de musicien électronique autodidacte. Après avoir analysé, à l'aide de la méthode clinique décrite par Jean Piaget, les gestes et les réflexions de deux volontaires entrant en contact avec l'installation, je considère avoir réussi à créer un dispositif qui permet de partager une ambiance. Le public et moi partageons une ambiance, les gens du public en partagent une entre eux. ______________________________________________________________________________ MOTS-CLÉS DE L’AUTEUR : interactivité, constructivisme, installation sonore, enfance, Max/MSP

A plethora of studies has worked on family communication and leadership separately. Little research has combined these two components although they both relate to personality characteristics and communication styles. Therefore, this thesis investigated correlations between leadership styles and family communication patterns during childhood. Two hypotheses were proposed representing the relationship between conformity orientation and task leadership, and between conversation orientation and relation leadership. Faculty, non-academic staff, and students in leadership positions from Western Kentucky University were samples of this study. They completed a questionnaire voluntarily. Family communication pattern scale and Leadership Behavior Descriptive Questionnaire were used in the survey. Pearson Product-Moment correlation (one-tail) was used to examine the two hypotheses. The first hypothesis was significantly supported. The results indicated a positive relationship between conversation orientation and relation leadership. Moreover, data showed that most respondents came from conversation-oriented families and used relation leadership styles.

<p> </p><p>Like adult obesity, childhood obesity prevalence is rising, especially in the Western World.</p><p>As many as 20 – 25 percent of the ten years old children are overweight in Sweden. It is</p><p>important to early identify overweight, since overweight could lead into diabetes, mental</p><p>suffering, hypertension and cardiovascular disease.</p><p>The aim of this study was to describe how nurses experience and perceive the conversation</p><p>with parents of overweight children. A qualitative method with a content analysis has been</p><p>used. Six nurses working in child health centre have been interviewed.</p><p>The result shows that the conversation between the nurse and the parents of an overweight</p><p>child can be very difficult. The nurse has to bring up the subject very carefully. It might</p><p>happen that the parent will react with anger. The nurses expressed a need for more time</p><p>allocated for taking care of this issue more satisfying. She also is looking for more education</p><p>according to conversation methods. Finally, parents carry most of the responsibility for their</p><p>children. They are the best placed to change the situation. The nurse´s important work is to</p><p>support parents and help them identify the problems and thus find the solutions that suit the</p><p>individual family.</p><p> </p> / <p>Övervikt och fetma är ett växande problem hos vuxna och barn, speciellt i västvärlden. I</p><p>Sverige är 20 - 25 % av alla tioåringar överviktiga. Det är av största vikt att tidigt identifiera</p><p>övervikt. Detta eftersom övervikt kan leda till diabetes, psykiska problem, hypertoni och</p><p>hjärt- kärl sjukdomar.</p><p>Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att samtala med föräldrar</p><p>till överviktiga barn. En kvalitativ metod med innehållsanalys har använts. Sex stycken</p><p>barnsjuksköterskor/ distriktssköterskor verksamma inom barnhälsovården har intervjuats.</p><p>Resultatet visar att barnsjuksköterskans/ distriktssköterskans samtal med föräldrar till</p><p>överviktiga barn inte alltid är helt problemfria. Hon måste vara försiktig då hon för ämnet på</p><p>tal. Det händer att föräldrar reagerar med ilska. Barnsjuksköterskan/ distriktssköterskan</p><p>behöver mer tid för att samtala med föräldern på ett mer tillfredsställande sätt.</p><p>Barnsjuksköterskan/ distriktssköterskan efterfrågar också utbildning i samtalsteknik. Föräldrar</p><p>är ansvariga för sina barns hälsa. Det är de som bäst lämpar sig till att förändra situationen för</p><p>sina barn. Barnsjuksköterskan/ distriktssköterskans viktiga arbete består i att stötta föräldern</p><p>och hjälpa denne att identifiera problemet och därmed hitta de lösningar som passar den</p><p>enskilda familjen.</p>

Reproduction de : Thèse de doctorat : Sciences du langage : Lyon 2 : 2004. / Titre provenant de l'écran-titre. Bibliogr.

Reproduction de : Thèse de doctorat : Sciences du langage : Lyon 2 : 2004. / Titre provenant de l'écran-titre. Bibliogr.