Background: The increase in development and welfare that has been achieved in recent decades has led to a deterioration of the planet. Increased awareness on this matter has led to a concern to become more sustainable, both on an individual level and firm level. The concept of sustainable development integrates consideration to economic growth, protection of the environment, and social justice. Firms have sustainability regulations they must follow to be allowed to operate, but when they go beyond their economic interests it is referred to as corporate social responsibility (CSR). Certain indexes select which firms to include based on their CSR performance. In this way, firms can use CSR to build a reputation. Objectives: The purpose of this study is to investigate if inclusion in or exclusion from Dow Jones Sustainability Europe (DJSEUR) index has a significant effect on a firm’s stock price. The sub-purpose of this study is to investigate if different sector characteristics significantly impact the investors’ response to inclusion and exclusion. The study is conducted on firms in the European region. Methods: The event study methodology was used to examine abnormal returns associated with inclusion in and exclusion from a sustainability stock index. Further, a linear regression was developed to distinguish if sector affiliation affects the reactions of investors when firms are included or excluded from the index. This study uses stock data for firms over a period of time from 2014-2019. Results: The results suggest no significant increase in CAAR from being included in the index. However, exclusion from the index significantly affected CAAR negatively on the day of the announcement. Five sectors experienced a significantly different CAAR from the event of exclusion from the index. Only the result from one sector indicated to be significantly affected by the event of inclusion in the index. Conclusions: Our results provide evidence that being removed from the DJSEUR results in a decrease in a firm’s share price, suggesting that the European stock market penalizes firms for not obtaining a sufficiently high level of CSR. But investors do not financially reward firms for inclusion in the DJSEUR index. Implying that investors in the European stock market expect firms to implement CSR but do not reward them financially. Therefore, managers need to satisfy the pressure from various stakeholders, including shareholders, while trying to maximize stock value. / Bakgrund: Ökningen av utveckling och välfärd som uppnåtts under det senaste decenniet har lett till nedbrytning av planeten. Medvetenhet om problemet har lett till ökad angelägenhet för att agera mer hållbart, både på individnivå och företagsnivå. Konceptet av hållbar utveckling integrerar ekonomisk tillväxt, skydd av planeten och sociala rättigheter. Företag måste uppfylla vissa krav inom hållbarhet för att vara verksamma. Om de gör mer än vad som krävs benämns det som företags sociala ansvar, eller corporate social responsibility (CSR) i engelska termer. Det finns speciella index som selekterar företag baserat på deras prestationer inom CSR. På det sättet kan företag använda sig av CSR för att påverka sitt rykte.  Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka huruvida inkludering i eller exkludering från Dow Jones Sustainability Europe (DJSEUR) index har en significant påverkan på företags aktiepriser. Det sekundära syftet är att undersöka om olika sektorer, samt karaktärsdrag, har en signifikant påverkan på investerares respons till inkludering och exkludering. Studien inkluderar företag inom Europaregionen. Metod: Metodiken för en eventstudie användes för att beräkna abnormala avkastningar associerade med inkludering i eller exkludering från ett hållbarhetsindex. En linjär regression tillämpades för att skilja på om sektortillhörighet påverkade investerarnas reaktioner på när företag inkluderades i eller exkluderades från indexet. Studien använder aktiedata för företag från tidsperioden 2014-2019.  Resultat: Resultaten tyder på att inkluderingar från indexet inte signifikant ökar CAAR. Exkluderingar från indexet påverkade dock CAAR negativt på dagen för tillkännagivandet. För exkluderingar redovisade resultatet att fem sektorer har en signifikant skillnad i CAAR, men enbart en sektor för inkluderingar.  Slutsatser: Våra resultat visar att exkludering från DJSEUR minskar företagets aktiekurs, vilket tyder på att den europeiska aktiemarknaden straffar företag för att de inte bibehåller en tillräckligt hög nivå av CSR. Men investerare belönar inte företag för att inkluderas i DJSEUR indexet. Vilket innebär att investerare på den europeiska aktiemarknaden förväntar sig att företag implementerar CSR men belönar dem inte finansiellt. Därför tvingas managers tillfredsställa trycket från olika intressenter, inklusive aktieägare, samtidigt som de försöker maximera aktiens värde.

Titel: Institutionella investerares preferenser för ES-kriterier Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Melisa Tatarevic och Alexandra Berg Nordström Handledare: Jan Svanberg Datum: 2022 - Januari Syfte: Intressenternas ökade behov av insyn i miljö-, sociala- och styrningsfrågor har givit stor vikttill hållbarhetsrapportering världen över. Denna studie syftar till att undersöka huruvidainstitutionellt ägande beror av ES-kriterier och ger nytt ljus åt forskningen med fokus på bådepositiva och negativa aspekter av ES-kriterier. Ökar/minskar det institutionella ägandet beroende pånärvaron av policyer hos företag? Existerar det ett samband mellan ESG-betyget och policyer? Metod: Med sekundärdata från databasen Refinitiv Eikon har denna kvantitativa studie medtvärsnittsdesign analyserat 2653 publika företag i IBM: s statistikprogram SPSS. Studien presenterarbeskrivande statistik, en korrelationsmatris, kontroll av felkällor samt multipla regressionsanalyser. Resultat & slutsats: Studien ger bevis för att det institutionella ägandet huvudsakligen ökar vidnärvaron av specifika policyer. Emellertid minskar institutionellt ägande vid närvaron av en specifikpolicy. Studien finner även stöd för ett existerande samband mellan ESG-betyget och policyer. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar med ny information till forskningen inom ESG-betygetoch för institutionella investerare genom ett unikt tillvägagångssätt att studera institutionellainvesterares preferenser för olika ES-kriterier med fokus på både styrkor och svagheter. Förslag till fortsatt forskning: Kvantitativ forskning kan svara på huruvida liknande resultat hadeuppnåtts vid val av andra indikatorer. Kvalitativ forskning kan från institutionella investeraresperspektiv, förklara hur de faktiskt beaktar ES-kriterier och dess indikatorer vid investeringsbeslut. Nyckelord: Hållbarhetsprestanda; ESG-betyg; Företagens sociala ansvar (CSR); Socialt ansvarsfullainvesteringar (SRI); Institutionella investerare; Miljö- och social prestanda / Title: Institutional investors preferences on ES-criteria Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Melisa Tatarevic and Alexandra Berg Nordström Supervisor: Jan Svanberg Date: 2022 - January Aim: Stakeholders' increased need for transparency in environmental, social and governance issueshas given great importance to sustainability reporting worldwide. This study aims to investigatewheather institutional ownership depends on ES criteria and sheds new light on research by focusingon both positive and negative aspects of ES criteria. Does institutional ownership increase/decreasedue to the presence of policies in companies? Is there a link between the ESG rating and policies? Method: With secondary data from the Refinitiv Eikon database, this quantitative study with crosssectional design analyzed 2653 public companies in the IBM: s statistics program SPSS. The studypresents descriptive statistics, a correlation matrix, control of error sources and regression analyzes. Result & Conclusions: The study provides evidence that institutional ownership mainly increases inthe presence of specific policies. However, institutional ownership decreases in the presence of aspecific policy. The study also finds support for an existing link between ESG ratings and policies. Contribution of the thesis: The study contributes new information to the research within the ESGrating and for institutional investors through a unique approach to studying institutional investors'preferences for different ES criteria with a focus on both strengths and weaknesses. Suggestions for future research: Quantitative research can answer whether similar results had beenachieved by choosing other indicators. Qualitative research can explain how they actually considerES criteria and its indicators when making investment decisions. Key words: Sustainability performance; ESG Score; Corporate Social Responsibility (CSR); SocialResponsibility Investments (SRI); Institutional investors; Environmental and social performance

The “statement” from senior decision-maker is a section in the sustainability           report, where the most “senior decision-maker” of the institution (such as CEO,            chairman, or equivalent senior position) gives the personal view about the           relevance of sustainability to the ​institution and its strategy for addressing           sustainability. Such a statement is one medium used by company leaders to            communicate their attitudes and values to stakeholders in sustainability reports.          Under commercial circumstances, sustainability is also referred to as Corporate          Social Responsibility (CSR). This paper analyzes Chinese and Nordics senior decision-makers’ perception of CSR within the banking sector. The research sample consists of statements of senior decision-makers from sustainability reports of four Chinese banks, respective four Nordic banks. Previous studies show that CSR conception is influenced by cultural and social backgrounds. By analyzing respective Chinese/Nordic senior decision-maker’s statement, this study isaimingtofindout how Chinese/Nordic culture and social concepts are promoted in their respective bank institutions, and therefore lead to different CSR focus and strategies. The results from the study show that Chinese senior decision-makers’ statements are strongly influenced by t​raditional Chinese philosophy and social background, especially Confucian and Taoism, as well as​Xi Jinping’s guidelines delivered at the 19th National Congress of the Communist and the 13th Five-Year Plan. In relation to the Nordic senior decision-makers the gender equality and racial equality were noted. Senior decision-makers of Chinese banks mainly focus on “social stability and progress”, “economic responsibility”, and “customers”,while         senior decision-makers of Nordic banks mainly focus on “economic responsibility”, “customers”, and “environmental protection”. / 公司资深决策者(首席执行官，董事长，或同等级别)会在可持续发展报告中 用一个章节来申明他们的观点。这个章节的内容涵盖可持续发展与该公司组 织架构的相关度，以及该公司可持续发展的战略和对策。公司领导通过这种 形式对股东传达公司的态度和价值观。在商业环境中，可持续发展也经常被 称为公司社会责任(CSR)。 本论文分析了中国和北欧银行业资深决策者们对于企业社会责任的认知。本 论文的研究对象是银行可持续发展报告中资深决策者的陈述观点，它们分别 取自4家中国银行和4家北欧银行。现存的研究指出公司社会责任这一概念以 及对其的认知受到文化和社会背景的影响。通过研究中国和北欧不同银行资 深决策者在可持续发展报告中的陈述及观点，本论文意在深入理解文化和社 会因素是如何在公司中得到，并最终影响公司社会责任的实践和战略。 研究结果显示中国传统哲学和社会背景深刻影响中国银行业资深决策者对于 可持续发展的陈述和观点，特别是儒家思想，道家思想，​和​习近平​在​19大​的 报告，​以及​中国​第​十三​个​五​年​规划。而在北欧，可持续发展报告主要受到性 别平等和种族平等方面​的​影响。在银行可持续报告中，中国的资深决策者主 要关注“社会平稳和发展”，“经济责任”，和“客户”，而北欧的资深决策者主 要关注“经济责任”，“客户”和“环境保护”。

Agenda 2030, corporate social responsibility (CSR), football, globalization, Malmö FF (MFF), sport, sustainable development

This diploma thesis gives a comprehensive survey of the CSR concept in corporate strategy in the limited partnership company THIMM Obaly. Theoretical bases are included. The existing communication level of CSR activities is analyzed and evaluated for the purposes of this thesis. The end result represents proposal of communication strategy that make CSR more efficient to the company benefit.

[ES] Las marcas han servido desde su origen para que los consumidores puedan distinguir los artículos de distintos productores y constituyen unos de los principales activos de las compañías. Sin embargo, las marcas han estado ausentes durante muchos años de los productos frescos como las frutas y las hortalizas. A lo largo de las últimas décadas varios autores como David Aaker y Kevin Lane Keller han elaborado diversas propuestas para establecer modelos que permitan medir el Valor de Marca desde la perspectiva del consumidor. En la presente tesis partimos de la hipótesis de que la aparición en el mercado de marcas a consumidor final en productos frescos como frutas y hortalizas ha alcanzado la suficiente presencia como para que los consumidores sean capaces de percibir diferencias con respecto a los productos de su misma categoría, en función de las distintas dimensiones que componen el Valor de Marca desde la perspectiva del consumidor, y pagar un precio mayor por ellas. Los objetivos de esta tesis son evaluar el Valor de Marca desde la perspectiva del consumidor en los productos frescos como frutas y hortalizas adaptando la metodología existente para aplicarlo a tres marcas concretas. Analizar la presencia de marcas y evaluar la percepción de los miembros de los canales de comercialización del mercado de frutas y hortalizas sobre las marcas a consumidor final. Proponer un modelo/escala de Valor de Marca desde la perspectiva del consumidor basado en la metodología existente que permita medir dicho valor en las marcas de frutas y hortalizas frescas. Aplicar el modelo/escala de Valor de Marca desde la perspectiva del consumidor a tres marcas comerciales y realizar una segmentación de consumidores La metodología ha consistido en un trabajo exploratorio que se concretó en un análisis cualitativo mediante entrevista en profundidad semiestructurada a expertos. Los resultados de este análisis cualitativo se utilizaron para diseñar el cuestionario que mide el Valor de Marca en el contexto de los productos frescos como frutas y hortalizas. Este cuestionario se utilizó para realizar una investigación descriptiva que se materializó en un análisis cuantitativo mediante encuesta online a consumidor final. Las entrevistas con los expertos de los canales de producción y comercialización han dado como resultado la selección de las marcas Plátano de Canarias, Zespri y Kumato y la adaptación de las dimensiones de la marca al contexto de las frutas y hortalizas. A partir de estos resultados se ha elaborado una escala de Valor de Marca desde la perspectiva del consumidor adaptada a las marcas de frutas y hortalizas que ha sido validada mediante encuesta a consumidor final. El consumidor aprecia como distintivas las dimensiones analizadas en la escala propuesta y señala las dos dimensiones de Singularidad y Responsabilidad Social Corporativa como las que más se relacionan con la disponibilidad a pagar un precio premium por una marca determinada. Se puede concluir que los miembros de los canales de producción y comercialización son conscientes del Valor de Marca desde la perspectiva del consumidor. Este Valor de Marca se puede medir adaptando las herramientas existentes mediante encuesta a consumidor final. Los consumidores reconocen las dimensiones de las distintas marcas de frutas y hortalizas que existen en el mercado español y valoran unas más que otras a la hora de pagar un precio mayor por ellas. / [CA] Les marques han servit des del seu origen perquè els consumidors puguen distingir els articles de diferents productors i constitueixen uns dels principals actius de les companyies. No obstant això, les marques han estat absents durant molts anys dels productes frescos com les fruites i les hortalisses. Al llarg de les últimes dècades diversos autors com David Aaker i Kevin Lane Keller han elaborat diverses propostes per a establir models que permeten mesurar el Valor de Marca des de la perspectiva del consumidor. En la present tesi partim de la hipòtesi que l'aparició en el mercat de marques a consumidor final en productes frescos com a fruites i hortalisses ha aconseguit la suficient presència com perquè els consumidors siguen capaços de percebre diferències respecte als productes de la seua mateixa categoria, en funció de les diferents dimensions que componen el Valor de Marca des de la perspectiva del consumidor, i pagar un preu major per elles. Els objectius d'aquesta tesi són adaptar la metodologia existent per a avaluar el Valor de Marca des de la perspectiva del consumidor en els productes frescos com a fruites i hortalisses i aplicar-lo a tres marques concretes. Analitzar la presència de marques i avaluar la percepció dels membres dels canals de comercialització del mercat de fruites i hortalisses sobre les marques a consumidor final. Dissenyar un model/escala de Valor de Marca des de la perspectiva del consumidor basat en la metodologia existent que permeta mesurar aquest valor en les marques de fruites i hortalisses fresques. Aplicar el model/escala de Valor de Marca des de la perspectiva del consumidor a tres productes i realitzar una segmentació de consumidors. La metodologia ha consistit en un treball exploratori que es va concretar en una anàlisi qualitativa mitjançant entrevista en profunditat semiestructurada a experts. Els resultats d'aquesta anàlisi qualitativa es van utilitzar per a dissenyar el qüestionari que mesura el Valor de Marca en el context dels productes frescos com a fruites i hortalisses. Aquest qüestionari es va utilitzar per a realitzar una investigació descriptiva que es va materialitzar en una anàlisi quantitativa mitjançant enquesta online a consumidor final. Les entrevistes amb els experts dels canals de producció i comercialització ha donat com a resultat la selecció de les marques Plàtan de Canàries, Zespri i Kumato i l'adaptació de les dimensions de la marca al context de les fruites i hortalisses. A partir d'aquests resultats s'ha elaborat una escala de Valor de Marca des de la perspectiva del consumidor adaptada a les marques de fruites i hortalisses que ha sigut validada mitjançant enquesta a consumidor final. El consumidor aprecia com a distintives les dimensions analitzades en l'escala proposada i assenyala les dues dimensions de Singularitat i Responsabilitat Social Corporativa com les que més es relacionen amb la disponibilitat a pagar un preu premium per una marca determinada. Es pot concloure que els membres dels canals de producció i comercialització són conscients del Valor de Marca des de la perspectiva del consumidor. Aquest Valor de Marca es pot mesurar adaptant les eines existents mitjançant enquesta a consumidor final. Els consumidors reconeixen les dimensions de les diferents marques de fruites i hortalisses que existeixen en el mercat espanyol i valoren unes més que unes altres a l'hora de pagar un preu major per elles. / [EN] Brands have been used since their origin to enable consumers to distinguish goods from different producers and are one of the main assets of companies. However, brands have been absent for many years from fresh produce such as fruit and vegetables. Over the last decades, several authors such as David Aaker and Kevin Lane Keller have developed several proposals to establish models to measure Brand Equity from the consumer's perspective. In this thesis, we start from the hypothesis that the appearance in the market of end-consumer brands in fresh products such as fruit and vegetables has achieved sufficient presence for consumers to be able to perceive differences with respect to products of the same category, according to the different dimensions that make up the Brand Equity from the consumer's perspective, and to pay a higher price for them. The objectives of this thesis are to adapt the existing methodology for assessing Brand Equity from the consumer's perspective in fresh produce such as fruit and vegetables and apply it to three specific brands; to analyse the presence of brands and to evaluate the perception of the members of the marketing channels of the fruit and vegetable market on the brands to the final consumer; to design a Brand Equity model/scale from the consumer's perspective based on the existing methodology to measure the Brand Equity of fresh fruit and vegetable brands; and to apply the Brand Equity model/scale from the consumer's perspective to three products and perform a consumer segmentation. The methodology consisted of exploratory work that took the form of a qualitative analysis by means of a semi-structured in-depth interview with experts. The results of this qualitative analysis were used to design the questionnaire that measures Brand Equity in the context of fresh produce such as fruit and vegetables. This questionnaire was used to carry out descriptive research that materialised in a quantitative analysis by means of an online survey of end consumers. The interviews with experts in production and marketing channels resulted in the selection of the brands Plátano de Canarias, Zespri and Kumato and the adaptation of the brand dimensions to the context of fruit and vegetables. Based on these results, a Brand Equity scale has been developed from the consumer's perspective, adapted to the fruit and vegetable brands and validated by means of a survey of end consumers. The consumer appreciates the dimensions analysed in the proposed scale as distinctive and identifies the two dimensions of Uniqueness and Corporate Social Responsibility as those most closely related to the willingness to pay a premium price for a given brand. It can be concluded that members of the production and marketing channels are aware of Brand Equity from a consumer perspective. This Brand Equity can be measured by adapting existing tools through end-consumer surveys. Consumers recognise the dimensions of the different fruit and vegetable brands on the Spanish market and value some more than others when it comes to paying a higher price for them. / Marín Armero, A. (2022). Valor de marca en productos frescos: frutas y hortalizas [Tesis doctoral]. Universitat Politècnica de València. https://doi.org/10.4995/Thesis/10251/184339 / TESIS

Klimatförändringar, globaliseringen och företagsskandaler har medfört att CSR fått en ökad uppmärksamhet på senare tid, något som ökat kraven på transparens i företagens rapportering. Samtidigt är CSR ett föränderligt koncept som skiljer sig mellan nationer, vilket gett upphov till varierande resultat i studier som undersökt begreppet i relation till informationsdelgivning. Den här studien har därmed undersökt hur CSR-delgivning påverkas av företagsspecifika variabler (ålder, storlek, lönsamhet och kvinnor i styrelsen) hos företag i Sverige. Utöver detta använde studien företagets verksamhetsområde som interaktionsvariabel för att undersöka hur branschens miljökänslighet påverkar företagens sociala och miljömässiga rapportering. Grundat på GRI-ramverk, tillämpades en innehållsanalys för att undersöka årsredovisningar hos 268 företag noterade på Stockholmsbörsen. Genom en multipel regressionsanalys fann studien att företag rapporterade i högre utsträckning om CSR när verksamheten ökade i storlek. Resultaten visade även att organisationerna ökade sin miljörelaterade CSR-delgivning med åldern. Däremot kunde studien inte påvisa ett samband mellan CSR-delgivning och lönsamhet eller andel kvinnor i styrelsen. Studien kunde inte heller påvisa att branschen hade en interaktionseffekt på CSR-rapporteringen i relation till de företagsspecifika variablerna. Slutligen, indikerar resultaten att börsnoterade företag i Sverige rapporterar om CSR-aktiviteter som ett svar på samhällets påtryckningar snarare än ett engagemang som har sin utgångspunkt i företagets kultur och värdegrund. / Climate change, globalization and corporate scandals have led to CSR receiving increased attention in recent times, which has increased the demand for transparency in companies' reporting. CSR is a changing concept that differs between nations. Studies previously examining social and environmental disclosure have therefore shown varying results. Thus, this study has examined how CSR disclosure is affected by firm-specific characteristics (age, size, profitability, and female directors) in Swedish companies. In addition, the study examined how the industry's environmental sensitivity affects companies' social and environmental reporting in relation to the determinants. The study was conducted and written in Swedish. Based on the GRI framework, a content analysis was applied to examine the annual reports of 268 companies listed on the Stockholm Stock Exchange. Through a regression analysis, this study found that the companies reported to a greater extent on CSR when the business increased in size. The results also showed that organizations increased their environmental CSR disclosure with age. On the other hand, the study could not show a relationship between CSR disclosure and profitability or female directors. Nor could the study show that the industry had an interaction effect on CSR reporting in relation to the firm-specific characteristics. Finally, the results indicate that listed companies in Sweden disclose information related to CSR activities as a response to society's pressures rather than a commitment that is based on the company's culture and values.

År 2010 infördes en lag om frivillig revision i Sverige. Lagen innebär att företag som uppfyller minst två av följande gränsvärden får besluta om att inte ha någon revisor; högst 3 anställda, högst 3 miljoner i nettoomsättning och högst 1,5 miljoner i balansomslutning. Revision blev därmed frivilligt för mindre företag vilket medförde att företag numera kan välja vilka revisionstjänster som behövs för verksamheten. Detta innebär att företag behöver överväga kostnaderna mot fördelarna med revision. Tidigare forskning har bland annat sett fördelar med revision såsom en tillgång till expertiskunskaper samtidigt som revisionen även underlättar att få tillgång till externt kapital. Däremot har tidigare forskning främst studerat förhållandet i andra länder än Sverige, där många länder dessutom har högre gränsvärden än Sverige. Således kommer denna studie undersöka om tidigare forskning är applicerbar på svenska aktiebolag. Syftet med denna studie är att undersöka vilka företagskaraktäristika som kännetecknar svenska företag som har valt att använda frivillig revision. Detta görs dels i syfte för att öka kunskapen bland revisionsbolag om vilka gemensamma drag som finns för företagen som revideras och vilka företag som tenderar att bli deras kunder. Dels görs detta i syfte att bolag som omfattas av reglerna om frivillig revision ska få bättre förutsättningar att ta beslut avseende revisionsvalet. För att besvara syftet har en kvantitativ tvärsnittsstudie under 2019 genomförts med en deduktiv forskningsansats. Genom ett slumpmässigt urval samlas bolagsinformation in om 2130 företag som omfattas av reglerna om frivillig revision genom Business Retriever, kompletterat med företagens årsredovisningar. Bolagsinformationen analyseras därefter genom en logistisk regression som visar att tillväxt har en negativ påverkan på huruvida företag använder revision, och att företag använder revision i takt med att de blir äldre. Studien ger däremot inte stöd för att skuldsättning, lönsamhet eller storlek har någon påverkan på huruvida företag använder revision. Tidigare forskning visar sig därmed inte vara applicerbar för Sverige som har så pass mycket lägre gränsvärden än många andra länder. / In 2010, a law of voluntary audit was introduced in Sweden. The law implies that companies that meet at least two of the following limit values may decide to not have an auditor; a maximum of 3 employees, a maximum of 3 million in net sales and a maximum of 1.5 million in total assets. Auditing thus became voluntary for smaller companies, which means that companies nowadays can choose which audit services are needed for the business. This means that companies need to weigh the costs against the benefits of auditing. Previous research has, among other things, seen advantages of auditing such as access to expertise, while auditing also facilitates access to external capital. In contrast, previous research has mainly studied the relationship in countries other than Sweden, where many countries also have higher limit values than Sweden. Thus, this study will examine whether previous research is applicable to Swedish limited companies. The purpose of this study is to investigate which company characteristics that characterize Swedish companies that have chosen to use voluntary auditing. This is partly done with the aim of increasing knowledge among auditing companies about what common features exist for the companies being audited and which companies tend to become their clients. Partly, this is done with the aim that companies covered by the rules on voluntary audit will have better conditions to make decisions regarding the audit choice. To answer the purpose, a quantitative cross-sectional study will be conducted in 2019 with a deductive research approach. Through a random selection, company information is collected for 2130 companies covered by the rules on voluntary audit through Business Retriever, supplemented by the companies' annual reports. Afterwards, the company information is analysed through a logistic regression, which shows that growth has a negative impact on whether companies use auditing, and that companies use auditing, as they get older. However, the study does not support that leverage, profitability or size has any influence on whether companies use auditing. Thus, previous research turns out not to be applicable to Sweden, which has lower limit values than many other countries. (This paper is written in Swedish).

No description available.

Hållbarhetsarbete har blivit allt mer viktigt för företag i dagens samhälle. Denna typ av arbete kan vara väldigt krävande för små och medelstora företag, eftersom de inte har samma resurser som stora företag. För att lyckas med hållbarhetsarbetet behöver denna omställning till hållbarhet mötas upp med ett lärande för att underlätta processen. Tidigare forskning om hur rådgivare i projekt lär sig och andra kring hållbarhet är bristfällig. Därmed blir det intressant att skapa en förståelse för hur rådgivares lärandeprocesser i ett hållbarhetsprojekt kan stärka en omställning till hållbarhet i små och medelstora företag.  När syftet uppnås skapar detta en bild över hur de kan bidra till en omställning till hållbarhet inom företagen de arbetar med. För att uppnå syftet genomfördes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Respondenterna bestod av rådgivare och andra inblandade inom projektet Konkurrenskraft 2030 (K2030) som leds av Energikontor Norr. Metodvalet möjliggjorde att skapa en djupare förståelse för hur rådgivarnas lärandeprocesser kan påverka omställningen i små och medelstora företag.   Studiens resultat visar att rådgivarna i projektet har flera olika typer av lärande och detta är centralt för denna typ av projekt. Studien visar att rådgivarna kan underlätta omställningsprocessen för små och medelstora företag (SME), men att individerna i projektet behöver vara öppen för lärande för att projektet ska vara effektiv. Studien visar att ju mer rådgivarna lärt sig under projektets gång har de enklare kunnat hantera de olika typerna av företag och därmed har utbudet till företagen blivit bättre. / Sustainability work has become increasingly more important for companies in today’s society. This type of work can be very demanding for small and medium-sized enterprises (SME), as they do not have the same resources as large companies. To succeed with sustainability work, the transition towards sustainability needs to be met up with learning to facilitate the process. Previous research is inadequate on how advisors in projects learn and teach others about sustainability. Therefore it becomes interesting to create an understanding of how advisors’ learning processes in a sustainability project can strengthen a transition towards sustainability in SME. When the purpose of this study is achieved it creates an understanding of how advisors can contribute to a transition toward sustainability within the companies. To achieve the purpose a qualitative method was conducted with semi-structured interviews. The respondents consisted of advisers and others involved in the project Konkurrenskraft 2030 (K2030), which is led by Energikontor Norr. The method choice made it possible to create a deeper understanding of how the advisers’ learning processes can affect the transition process towards sustainability in SMEs.  The result of the study shows that the project involves several different types of learning and that this is central to this type of project. The study shows that the advisors can facilitate the transition process in small and medium sized enterprises, but it requires that the individuals in the project need to be open towards learning in order to be effective. The study also showed that the more advisors learned during the project, the easier they could handle the different types of companies. Thus making the offer better for the companies.