Bakgrund: Det finns mycket forskning som beskriver följsamhet till hygienrutiner på operation. Florence Nightingale har med sin omvårdnadsteori bidragit till att skapa grunden för hygienrutiner som praktiseras i samtidens omvårdnad. Följsamhet till hygienrutinerna på operationsavdelningen är en viktig aspekt för att undvika postoperativa komplikationer, samt smitta mellan personal och patient. Covid-19 pandemin har påverkat hela sjukvården, mycket fokus har lagts på ändrade hygienrutiner. Syfte: Att undersöka operationspersonalens upplevelser av hygienrutiner under covid-19 pandemin. Metod: Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med operationspersonal och dessa analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom fyra teman, ökad medvetenhet om användandet av hygienrutiner, påverkad arbetsmiljö, osäkerhet kring riktlinjer och otrygghet. Konklusion: Operationspersonalen har under covid-19 pandemin fått en ökad medvetenhet om hygienrutiner och varit positiva till att använda skyddsutrustning. Dock har skyddsutrustningen av sämre kvalité bidragit till upplevelser som påverkad arbetsmiljö, osäkerhet och otrygghet. / Background: There are several studies that describe compliance with hygiene routines on surgery. Florence Nightingale has with her nursing theory contributed to creating the basis for hygiene routines that are practiced in contemporary nursing. Adherence to the hygiene routines in the operating room is an important aspect in order to avoid postoperative complications, as well as infection between staff and patient. The Covid19 pandemic has affected healthcare in several ways and hygiene routines have changed.  Aim: To investigate the operating staff's experiences of hygiene routines during the covid-19 pandemic. Method: Five semi-structured interviews were conducted on surgical staff and analyzed according to a qualitative content analysis. Results: The results revealed four themes, increased awareness of hygiene routines, affected work environment, uncertainty about guidelines and false security. Conclusion: During the covid-19 pandemic, the operating personnel have gained an increased awareness of hygiene routines and have been positive about using protective equipment. However, protective equipment of inferior quality has contributed to an affected work environment, insecurity and false security.

Bakgrund: Corona-pandemin är högaktuell i dagens samhälle och sjuksköterskor har erhållit erfarenheter i vårdandet av patienter med Covid-19 världen över. Över 4 800 000 människor har avlidit i sviterna av Covid-19 och forskning visar att endast sju procent av 150 vårdavdelningar hade en budget för isolering och karantän samt att sjuksköterskor under tidigare virusutbrott fått erfara hopplöshet och ensamhet samtidigt som de utförde krävande arbete i skyddsutrustning som var svår att arbeta i. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med Covid-19 på sjukhus. Metod: En beskrivande litteraturstudie som utgjordes av 13 empiriska studier med kvalitativa ansatser. Databassökning utfördes i databasen PubMed genom sökningar som berör ämnet. I granskningen av valda studier kunde två huvudkategorier, nio underkategorier som följdes av fem underkategorier läggas fram. Huvudresultat: Negativa erfarenheter som att inte känna sinnesro var något sjuksköterskor fick erfara samtidigt som de led av utmattning och utbrändhet. Deltagare fick erfara att inte känna uppskattning. Skyddsutrustning var utmanande för sjuksköterskorna. Dels genom användningen, förekommande materialbrist samt att det ställde deltagarna inför etiska dilemman. Sjuksköterskorna fann positiva erfarenheter som stolthet och teamkänsla, men även professionell utveckling. Socialt stöd och egna strategier utgjorde grunden för att bemästra utmaningarna hos sjuksköterskorna. Slutsats: Kunskapen om sjuksköterskors erfarenheter är viktig då det ger förståelse om sjuksköterskors arbete och utmaningar i vården av patienter med Covid-19. Kunskapen ger möjligheter till förbättringsarbete som gynnar sjuksköterskor i deras arbete för att bidra till en bättre vård för individen. / Background: The corona pandemic is a high topic in today's society and nurses have gained experience in caring for patients with Covid-19 worldwide. Over 4,800,000 people have died in Covid-19 and research shows that only seven percent of 150 wards had a budget for isolation and quarantine and that nurses during previous viral outbreak experienced hopelessness and loneliness while performing demanding work in protective equipment that was difficult to work in. Aim: The aim of this study was to describe nurses' experiences of caring for patients with Covid-19 at hospitals. Method:A descriptive literature study that consisted of 13 empirical studies with qualitative approaches. Database searching was performed in the PubMed database through searches related to the topic. In the review of selected studies, two main categories, nine subcategories followed by five subcategories could be presented. Main result: Negative experiences such as not feeling at mindpeace were something nurses experienced at the same time as they suffered from fatigue and burnout. Participants had experience of not feeling appreciated. Protective equipment was challenging to wear for the nurses, through the use of these and also lack of materials and that it caused ethical dilemmas for the concerned participants. The nurses found not only positive experiences such as pridefulness and teamwork, but also professional growth. Social support and own strategies formed the basis for overcoming the challenges of nurses. Conclusion:Knowledge of nurses' experiences are important as these provide an understanding of nurses' work and challenges in the care of patients with Covid-19. The same knowledge provides opportunities for work improvement that benefits nurses in their work to contribute to better care for the individual.

The SARS-CoV-2 (severe acute respiratory syndrome coronavirus 2) pandemic has led to widespread socioeconomic and clinical damage. The coalescent response from the global scientific community has been unparalleled, both in speed and furor. Numerous efficacious interventions have been developed and deployed, including several vaccines, antibody therapies, and drugs. Yet, SARS-CoV-2 embodies the quintessential virological issue which threaten these achievements; rapid evolution in the face of selective pressure. This dissertation investigates such adaptations by SARS-CoV-2, and accordingly, modalities to combat this virus despite such evasive measures. To this end, we first studied the antigenic properties of several members of the B.1.1.529 or Omicron lineage of SARS-CoV-2. We observed that B.1.1.529.1 (BA.1), B.1.1.529.1.1 (BA.1.1), and B.1.1.529.2 (BA.2) are the most antibody resistant SARS-CoV-2 variants to-date, while being antigenically unique between each other. Consequently, we turned to explore modalities which may withstand such formidable resistance. We undertook some of the first explorations of a heterologous booster vaccination regimen, finding expanded breadth and potency against SARS-CoV-2, suggesting it may be one simple measure that could be utilized. We also sought to identify broadly neutralizing SARS-CoV-2 antibodies, isolating several with breadth against coronaviruses beyond that of SARS-CoV-2. One of these antibodies, 10-40, was determined to be the broadest receptor-binding domain-directed antibody reported to-date. Finally, we examined an alternative viral target, the 3CL protease. We discovered several SARS-CoV 3CL protease inhibitors that could be repurposed for inhibition of SARS-CoV-2 and determined their crystal structures, which could allow for their use as lead compounds. We further developed and conducted a deep mutational scan of the 3CL protease to examine the activity of all possible single point mutants, revealing that the enzyme had unexpected malleability, as well as several conserved sites that may be targeted by future inhibitors. The SARS-CoV-2 pandemic has been a remarkable trial, but has also served to demonstrate the good that science can do. We hope that this work has been a small contribution among such difficult times.

Bakgrund: Arbetsmiljön har både fysisk och psykisk betydelse för vårdkvaliteten. Under Covid-19-pandemin ändrades arbetsförhållandena markant och sjuksköterskor fick uppleva nya utmaningar i arbetsmiljön. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av arbetsmiljö på sjukhus under covid-19-pandemin. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats vars resultat bygger på 15 vetenskapliga artiklar. Systematisk sökning har genomförts i databaserna CINAHL och Pub Med. Resultat: Resultatet delades in i tre huvudkategorier och sju underkategorier. Det var Förändringar i arbetsmiljön med underkategorierna Att uppleva ökad arbetsbelastning och Att uppleva svårigheter med förändrade arbetsförhållanden, Hinder i arbetsmiljön med underkategorierna Att uppleva begränsningar och svårigheter i omvårdnadssituationer och Att uppleva ovisshet i arbetet och Att uppleva rädsla för smittan samt Möjligheter i arbetsmiljön med underkategorierna Att uppleva känslan av positivt teamarbete och Att uppleva en stödjande ledning och få möjlighet till fortbildning på arbetsplatsen. Slutsats: Ökad arbetsbelastning under covid-19-pandemin bidrog till nedsatt återhämtning samt risk för sämre vårdkvalitet. Sjuksköterskor upplevde obehag vid användande av skyddsutrustning samt otrygghet vid flytt mellan olika arbetsplatser. Omvårdnaden blev begränsad av smittorisken, vilket utmanade patientsäkerheten. Kommunikation mellan organisation/ledning var sämre. Det bidrog till stress och frustration hos sjuksköterskorna. Samtidigt upplevde sjuksköterskorna positivt teamarbete. / Background: The work environment has both physical and mental significance for the quality of care. During the Covid-19 pandemic, working conditions changed markedly and nurses experienced new challenges in the work environment. Aim: The purpose was to describe nurses’ experiences of working environment in hospitals during the covid-19 pandemic. Method: A literature review with an inductive approach, the results of which are based on fifteen scientific articles. Search for scientific articles has been conducted with systematic search in the databases CINAHL and PubMed. Results: The result was divided into three categories and seven subcategories. It was Changes in the work environment with subcategories; Experiencing increased workload and Experiencing difficulties with changed working conditions. Obstacles in the work environment with subcategories; Experiencing limitations and difficulties in nursing situations and To experience uncertainty at work and Experiencing fear of the infection. Opportunities in the work environment with subcategories; To experience the feeling of positive teamwork and To experience a supportive management and get the opportunity for further training in the workplace. Conclusions: Increased workload during the covid-19 pandemic contributed to reduced recovery and the risk of poorer quality of care. Nurses experienced discomfort using protective equipment and insecurity moving between different workplaces. Care was limited by the risk of infection, which challenged patient safety. Communication between organization/management was worse. This caused stress and frustration among nurses. At the same time, nurses experienced positive teamwork.

Bakgrund: Covid-19 spred sig snabbt och snart var hela världen drabbad och sjukhusen överbelagda med covid-19-smittade patienter. Sjuksköterskor hade ansvaret att ge patienter adekvat och säker vård samtidigt som sjuksköterskors kompetensbeskrivning var att ge personcentrerad vård samt vårda patienter utifrån ett livsvärldsperspektiv. Sjukvårdsorganisationen hade svårt att tillgodose vårdavdelningar med tillräckliga resurser vilket resulterade i att sjuksköterskors arbetsmiljö påverades negativt. Syfte: Belysa sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta under covid-19 pandemin. Metod:Metoden som användes var en allmän litteraturöversikt av artiklar med både kvalitativ och kvantitativ metod som tagits fram genom systematisk artikelsökning i olika databaser. Resultat: I studiens resultat indentifierades tre huvudteman: Fysisk och psykisk påverkan på sjuksköterskor som beskriver utmanande arbetssituationer,stressfaktorer, prioriteringar av vårdinsatser, erfarenheter av hjälplöshet samt känsla av skyldighet. Det andra huvudtemat som togs fram var organisation och ledarskap som beskriver vikten av närvarande ledning, sjuksköterskors behov av stöd, organisatoriska utmaningar samt otillräckliga resurser. Information och utbildningsbehov är tredje huvudtemat som förklarar brist på information och utbildning samt betydelsen av yrkeserfarenheten. Konklusion: Sjuksköterskor var i behov av tillräckliga resurser från sjukvårdsorganisationen för att ge säker vård till patienterna. Erfarenheter tyder på att stöd var av största vikt för att förebygga fysisk och psykisk påverkan på sjuksköterskor. / Background: Covid-19 spread rapidly and soon the whole world was affected and the hospitals were overcrowded with covid-19-infected patients. Nurses were responsible for providing patients with adequate and safe care, while at the same time the nurses' description of competence was to provide person-centered care and care for patients from a life-world perspective. The healthcare organization found it difficult to provide care wards with sufficient resources, which resulted in the nurses' work environment being negatively affected. Aim: Highlight nurses' experiences of working during the covid-19 pandemic. Method: The method used was a general literature review of articles with both qualitative and quantitative methods developed through systematic article search in various databases. Findings: The results of the study identified three main themes: Physical and psychological impact on nurses that describe challenging work situations, stress factors, priorities of care interventions, experiences of helplessness and feelings of guilt. The second main theme that was developed was organization and leadership, which describes the importance of present management, nurses' need for support, organizational challenges and insufficient resources. Information and training needs are the third main theme that explains the lack of information and training and the importance of professional experience. Conclusion: Nurses were in need of sufficient resources from the healthcare organization to provide safe care to the patients. Experience suggests that support was of paramount importance in preventing physical and psychological impact on nurses.

Bakgrund År 2019 utbröt en pandemi vid namnet COVID-19. Den globala smittspridningen över 200 länder skapade stor inverkan på samhället och sjukvården. Sjukhusinläggningar och behov av intensivvårdsplatser ökade drastiskt. Sjuksköterskor ställdes inför ovissa arbetsförhållanden där evidens saknades. Basala hygienrutiner och användning av personlig skyddsutrustning blev en viktig del för att minska smittspridningen. Syfte Att sammanställa och belysa forskning om sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i slutenvården som drabbats av COVID-19. Metod Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Resultatet är baserat på 15 vetenskapliga originalartiklar publicerade mellan år 2020–2022. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att hitta artiklar som svarar på syftet. Resultat I resultatet framkommer de känslor och upplevelser som har påverkat sjuksköterskor i sin profession och mötet med patienter under COVID-19 pandemin. Känslor som hopp, förtvivlan, sorg och rädsla att bli smittad och föra smittan vidare. Fysiska och psykiska upplevelser av skyddsutrustning. En stolthet att stå i frontlinjen och göra skillnad förvärlden. Slutsats Sjuksköterskor har som grund att arbeta evidensbaserat och bedriva god och säker vård. Pandemin har påverkat sjuksköterskor positivt och negativt både psykiskt och fysiskt. Trots ansträngt läge har stolthet och ökad kompetens vuxit fram i professionen och enkänsla av att vara förberedd vid nästkommande pandemi. / Background In 2019, a pandemic called COVID-19 broke out. The global spread of infection across 200 countries created a major impact on society and healthcare. Hospital admissions and the need for intensive care units increased drastically. The nurses was faced with uncertain working conditions where there was no evidence. Basic hygiene routines and the use of personal protective equipment became an important part of reducing the spread of infection. Aim To compile and highlight research on nurses' experiences of caring for patients in inpatient care affected by COVID-19. Method The study is conducted as a literature review. The results are based on 15 original scientific articles published between 2020-2022. Databases CINAHL and PubMed were used to find the articles who match the aim. Results The results show the feelings and experiences that have affected the nurses in her profession and the meeting with patients during the COVID-19 pandemic. Emotions such as hope, despair, sadness and fear of becoming infected and passing on the infection. Physical and mental experiences of protective equipment (PPE). A pride to be at the forefront and make a difference for the world. Conclusions The nurse's basis is to work evidence-based and conduct good and safe care. The pandemic has affected the nurses positive and negative mentally and physically. Despite the strained situation, pride and increased competence have emerged in the profession and a feeling of being prepared in the next pandemic.

Syftet med studien var att undersöka om lättnader av corona-restriktioner har påverkat individers sociala interaktion och känslor gentemot att återgå till ett normalt samhälle.“Hur ser strukturen ut för människors stress och oro efter lättade covid-19 restriktioner och vad relaterar de till?”. Då det har visat sig att social distansering och att arbeta hemifrån kan ha negativa konsekvenser på den psykiska hälsan. Studien skapade ett mätinstrument som mäter människors känslor och upplevelser gentemot Sveriges lättade covid-19 restriktioner. En kvalitativ förstudie utfördes med två öppna frågor för att undersöka om individer upplever stress och oro inför återgång till ett normalt samhälle efter restriktioner. Därefter utfördes en kvantitativ enkätundersökning med ett icke slumpmässigt bekvämlighetsurval som var baserad på resultatet från förstudien. Urvalet (n=242) bestod av individer som har levt i Sverige under rådande restriktioner. En faktoranalys utfördes och resulterade i skalan Stress och Oro Efter Lättade covid-19 Restriktioner [SOELR] med fyra subskalor. Följaktligen utfördes en korrelationsanalys som visade att det fanns signifikanta samband mellan SOELR och subskalorna. Sammanfattningsvis känner individer i samhället en viss stress och oro inför sociala interaktioner och relationer, covid-19, hantering av symtom och ökade miljöombyten till följd av lättade restriktioner i samhället. / The aim of the study was to investigate if alleviated covid-19 restrictions has made an impact on individuals’ social interaction and feelings towards returning to a normal society. “How does the structure look like for individuals´ stress and worry post alleviated covid-19 restrictions and what do they relate to?”. Since it has previously shown that social distancing and working from home may have negative consequences on mental health. The study created a measurement that measures peoples’ feelings and experiences towards Sweden’s alleviated covid-19 restrictions. A qualitative pre-study was conducted with two open-ended questions in order to measure if individuals feel stress and worry towards returning to a normal society post restrictions. Thereafter a quantitative survey with a non-random convenience sample that was based on results from the pre-study. The sample (n=242) consisted of individuals’ that has lived in Sweden during the current restrictions. A factor analysis was conducted and resulted in the scale stress and worry post alleviated covid-19 restrictions [SOELR] containing four subscales. Consequently a correlational analysis showed significant correlations between SOELR and the subscales. In summary, individuals in society feel a certain amount of stress and worry for social interactions and relations, covid-19, dealing with symptoms and increase of changes in the setting post alleviated restrictions in society.

Den successivt tilltagande digitaliseringen har möjliggjort för telearbete, och sedan COVID-19-pandemins start har organisationer ställt om till att arbeta hemifrån i större utsträckning. Tidigare har mål-, relations-, förändringsrelaterade ledarskapsbeteenden undersökts i stabila arbetsmiljöer; däremot har tidigare forskning inte undersökt ledarskapsbeteenden vid dynamiska miljöer i lika stor utsträckning och hur detta har upplevts av anställda samt hur detta påverkar anställdas engagemang. Detta har undersökts genom en enkätstudie, där urvalet varit anställda som till följd av COVID-19-pandemin har haft ökat telearbete. Resultatet från 206 inkluderade deltagare visade att mål-, relation- och förändringsorienterade beteenden influerar anställdas engagemang positivt, och det relationsorienterade beteendet hade det starkaste positiva sambandet. Relationsorienterade beteenden hade dessutom starkast positivt samband mellan anställdas förändrade engagemang under det tilltagna telearbetet. Personer som telearbetar 40%, eller mindre, upplevde det högsta engagemanget. Slutligen hade ledarskapsbeteendena ett samband med varandra vilket kan innebära att samtliga ledarskapsbeteenden behövs i den nya kontexten. / The increasing digitalization has made teleworking possible, and in the light of the ongoing COVID-19 pandemic, organizations which have its workforce teleworking have increased even further. Task-, relation- and change-oriented leadership behaviors have been investigated in stable environments, but not in current dynamic and unstable environments. The goal of this study was to examine how the leadership of today is experienced by the employees and how is this affecting the employee engagement. This was done by a questionnaire, and 206 answers were eligible for analysis. All three of the analyzed leadership behaviors influenced employee’s engagement positively. Relation-oriented leadership had the strongest positive correlation for both current and changes in engagement. Employees teleworking 40 %, or less, had the highest engagement levels. Finally, all three categories of behavior had a positive relationship with each other which could mean that the new context requires behavioral patterns including all three categories.

Background: SARS-coronavirus-2 is the virus that was discovered in december, 2019. Covid-19 gave rise to diffuse symptoms and continuously changing routines and guidelines have posed a challenge for health care. The nurse is responsible for helping patients maintain, gain or improve their own health and well-being. During the pandemic, patients have not been sufficiently informed and as a result have experienced a feeling of confusion and a fear of the disease and its treatment. Aim: The aim of this study was to describe nurses' experiences of caring for patients with covid-19. Method: A literature review with a qualitative approach that included 12 original articles. The articles were analyzed with Braun and Clarkes thematic analysis. Results: The result is presented as five themes that emerged during the analysis process: Caring for patients during overload, Caring for isolated patients with a newly discovered virus, Difficulty caring for with protective equipment, Fear of becoming infected and spreading the virus and Positive experiences of caring for patients with covid-19. Conclusions: Nurses have experienced that the challenges posed by the covid-19 pandemic have affected the physical and psychosocial environment as well as their ability to achieve good communication with patients. / Bakgrund: SARS-coronavirus-2 är viruset som upptäcktes i december, 2019. Covid-19 gav upphov till diffusa symtom och kontinuerligt förändrade rutiner och riktlinjer har inneburit en utmaning för hälso- och sjukvården. Sjuksköterskan ansvarar för att hjälpa patienter att upprätthålla, få eller förbättra sin egen hälsa och välbefinnande. Under pandemin har patienterna inte blivit tillräckligt informerade och därav upplevt en känsla av förvirring och enrädsla för sjukdomen och dess behandling. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med covid-19. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats som inkluderar 12 originalartiklar. Artiklarna analyserades med Braun och Clarkes tematiska analys. Resultat: Resultatet presenteras i fem teman som framkom under analysprocessen: Att vårda patienter under överbelastning, Att vårda isolerade patienter med ett nyupptäckt virus, Svårigheter att vårda med skyddsutrustning, Rädsla att bli smittad och sprida viruset vidare och Positiva erfarenheter av att vårda patienter med covid-19. Slutsats: Sjuksköterskor har upplevt att de utmaningar som covid-19 pandemin har inneburit har påverkat den fysiska och psykosociala miljön samt deras möjlighet att uppnå god kommunikation med patienter.

Bakgrund: I december 2019 började den nya sjukdomen COVID-19 spridas i världen. Människor har påverkats direkt och indirekt av pandemin och sjuksköterskor har en viktig roll på frontlinjen av pandemin. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av vården av patienter med COVID-19. Metod: En litteraturstudie genomfördes, baserad på nio empiriska artiklar med kvalitativ metod från databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades med en metod från Friberg. Resultat: Vid analysen framtogs tre kategorier, Förändringar inom vården, Konsekvenser för kropp och själ och Strävan efter att ge god vård samt tillhörande nio subkategorier. Sjuksköterskors hälsa påverkades på och utanför arbetet. De behövde arbeta i en omväxlande och pressad situation där informationsläget var osäkert. Arbetet på frontlinjen försvårades och bidrog till bristande patientsäkerhet. Konklusion: Det var påfrestande för sjuksköterskor att arbeta på frontlinjen och möjligheten att ge god vård påverkades. Det behövs en allsidig grundläggande pandemiberedskap, tillräckligt med skyddsutrustning och utbildning för att vara bättre förberedd. Utöver det krävs olika typer av stöd för att minska den negativa påverkan hos sjuksköterskor. / Background: In December 2019, the new disease COVID-19 began to spread around the world. People have been directly and indirectly affected by the pandemic and registered nurses had an important role on the frontlines of the pandemic. Aim: The aim of the study was to describe registered nurses’ experiences of the care for patients with COVID-19. Methods: A literature review was conducted based on nine empirical articles with qualitative methods from the databases CINAHL and PubMed. The quality of the articles was examined and the articles were analyzed with a method from Friberg. Results: During the analysis three categories were identified, Changes in health care, Consequences for the body and soul and The effort to provide good care with nine associated subcategories. The registered nurses’ health was affected at and outside of work. They had to work in various and pressured situations where the state of the information was uncertain. The work on the frontline became more difficult and contributed to a lack of patient safety. Conclusion: It was stressful for registered nurses to work on the frontlines and the ability to provide good care was affected. Versatile and fundamental pandemic preparedness, enough personal protective equipment and education is needed to be better prepared. Besides that, registered nurses need to be offered different types of support to decrease the negative impact on them.