Spelling suggestions: "subject:"crossoverlitteratur"" "subject:"medcrossoverlitteratur""
1 |
När ungdom blir crossover : En narratologisk analys av ungdomsboken Cirkeln om vad som gör att den tilltalar vuxnaAmanda, Edin January 2024 (has links)
En ungdomsbok som blivit uppmärksammad och lovordad även av vuxna är Cirkeln skriven av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren och kan numera placeras i facket crossoverlitteratur. Denna uppsats syfte är att ta reda på vad det är som gör att en ungdomsbok som Cirkeln sticker ut från andra ungdomsböcker och blir intressant för även vuxna rent form- och innehållsmässigt. För att ta reda på detta så utförs en narratologisk analys av Cirkeln vars resultat sedan jämförts med vad som enligt den tidigare forskningen definierar vad ungdoms- respektive crossoverlitteratur är i form och innehåll. Resultatet visar att även då skillnaderna är små, så är de avgörande. Ungdom och crossover kan ha liknande handling, tema och karaktärer men det är hur och i vilken omfattning som dessa förmedlas som är skillnaden. Personorienterade berättelser med stor vikt på parallellhandlingar i form av miljöbeskrivningar tillsammans med spänning verkar vara nyckeln till framgång hos Cirkeln för att fånga både unga och vuxna läsare.
|
2 |
Bilderbok goes crossover : Från barnmisshandel, fångläger och religionskritik till motstånd och flykt i Pija Lindenbaums bilderbok Vitvivan och Gullsippan / Picturebook Goes CrossoverKjörning-Bertheau, Maria January 2023 (has links)
Syftet med den här uppsatsen är att få kunskap om, och i så fall hur, Lindenbaums bilderbok Vitvivan och Gullsippan kan förstås som en åldersöverskridande crossoverbilderbok. Genom en kvalitativ textanalys undersöks ikonotextens intertextuella referenser och de teman som dessa skapar, för att undersöka i vilken utsträckning de kan uppfattas som kontroversiella. I analysen framkommer att flera av de för crossoverböcker typiska drag finns i boken så som intertextualitet, parodi, ironi och kulturella referenser. Bokens intertextuella referenser gör med crossoverterminologi boken både komplex och existentiell och den överskrider på så sätt de traditionella gränser och koder som finns för bilderboksgenren. De intertextuella referenser som framträder vid denna läsning gör att bokens teman i viss utsträckning kan uppfattas som kontroversiella. Bokens jämlika tilltal möjliggör dock för barnläsare att skapa mening på egna villkor trots bokens komplexa och kontroversiella innehåll.
|
3 |
Makt och motstånd för alla åldrar : Naturen som subversiv kraft i Elsa Beskows Sagan om den lilla hinden / Power and resistance for all ages : Nature as a subversive force in Elsa Beskow´s Sagan om den lilla hindenArby, Gunhild January 2013 (has links)
Bilderboken Sagan om den lilla hinden kom ut 1924, bara några år efter att kvinnlig rösträtt införts i Sverige. Denna studie pekar på forskning som uppmärksammat att Beskow tidigt förde in samhällskritik i sina barnbokstexter och att kvinnors yttrandefrihet låg henne varmt om hjärtat. Studien bekräftar och fördjupar den bilden och visar bland annat att Beskow i Sagan om den lilla hinden använder sig av sofistikerade litterära strategier för att uppmana till motstånd mot snäva och inskränkta samhällsnormer samt plädera för en friare samhällsdebatt. Med hjälp av en ramberättelse skapar Beskow i bild och text ett dualt/jämlikt tilltal som når både vuxna och barn. Hon lyfter fram en aktiv flicka och visar redan i den inledande ramberättelsen på skapandet och läsandet som en jämlik sysselsättning, där generationer och kön kan mötas på jämbördig nivå. Studien visar därtill att Elsa Beskow använder sig av naturen för att peka på patriarkala och andra samtida maktrelationer och att hon uppmanar till motstånd och visar andra möjliga, friare könsroller och föreställningar. Uppsatsen visar också att Beskows "nya sköna gröna värld" tangerar modern debatt. Ett underliggande budskap är att vad som är ”normalt” bestäms genom maktutövning, och att snäva normer krymper oss som människor och gör avvikelsen till ett samhällsproblem. Bilderboken kan delvis ses som ett inlägg mot alltför normerande kroppsuppfattningar och på så vis kopplas till dagens ätstörningsproblematik.
|
Page generated in 0.0904 seconds