Many Greek and Latin papyri, originally belonging to only one book (be it in roll or codex form), are currently scattered among different libraries. While it is not possible to physically rejoin these fragments as they cannot be moved from their institutions, they may be virtually reunited thanks to the techniques of digitisation, image processing and electronic publishing. This paper focuses on some issues – emerged from the work of my MA dissertation – that virtual reunification of Greek and Latin papyri presents. Firstly, I propose a workflow for the creation of a digital edition of virtually rejoined fragments, by applying the model of virtual reunification recently suggested by R. Punzalan in Understanding Virtual Reunification (2014), the first systematic study on this topic. Also, as a principal reference point among the existing projects, I follow the Sinaiticus Project website, which, similarly, deals with an ancient Greek manuscript now dispersed in different institutions; however, while the Sinaiticus Project is exclusively dedicated to that artefact, the edition here proposed includes the possibility to be widened, in order to allow researchers to possibly include more reunified papyri in the future. Secondly, I propose some recommendations that can be followed by the owning institutions in order to digitise their fragments according to a common strategy. Finally, I focus on how a virtual reunification of papyrus fragments can be technically achieved – in other words, how the transcription code can present unified information about the papyrus as a whole and mark the parts of text belonging to each fragment. This project will hopefully help researchers study papyri divided among different libraries in a more systematic way, thanks to the availability of an electronic edition including the whole text and images of the virtually reunited fragments, and thanks to a consolidation of metadata.

Digitalization is a fast paced phenomenon that is recognised to be of importance for the auditing profession’s future. This study has, through an innovative approach, gathered the ideas and perspectives on the perceived future role of digitalization in relation to the auditing profession. In order to ensure that these ideas and perspectives were to be practically relevant, 14 Swedish auditors were interviewed. This study was initiated through an evident need of research about the future role of digitalization, as this role is recognized as important but rather under-theorized according to both practitioners and academics.   In order to tackle the need for research within the relatively unexplored area of digitalization in relation to the auditing profession, a dialogue with practitioners led to the creation of the following research question:    -How do auditors expect digitalization to shape the future of the auditing profession?   In order to accurately answer the constructed research question, three sub-questions were established:   - How do auditors perceive past and current changes of the auditing profession? - How do auditors perceive futures changes of the auditing profession? - How do auditors perceive the future role of digitalization?   The underlying purpose of this study was to push for a unification between the academic and practice community. To achieve this, a follow-up sub-question was generated:   - How do auditors perceive the role of academic research to shape the future of the auditing profession?   And inductive research approach was adopted for this study, in line with the epistemological standpoint of interpretivism and a constructionism ontological approach. Furthermore, this thesis was a conducted qualitative exploratory research that employed semi-structured interviews. The research strategy of this study was a combination of narrative inquiry with grounded theory in order to collect data and to generate theories for building knowledge.   The results from the interviews with the auditors generated findings that were used to answer our four sub-questions, and therefore subsequently our main research question. It was concluded that academic research was not directly used by practitioners, since it was not found usable from a practical perspective. Furthermore, it was concluded through applying change theories that digitalization is, by auditors, expected to play an important role in the future of their profession and a list of driving forces was established. Moreover, discussions on how the auditing profession and digitalization will interact in the future are disclosed in this study.

Användningen av informations- och kommunikationsteknik (IKT) ökar kraftigt och påverkar både samhället och människan. Smartphonen är en del av denna teknik och har påverkat människan samt samhället i ännu större utsträckning på grund av sin portabilitet. Denna påverkan är viktig att belysa då den innebär nya utmaningar som måste hanteras för att kunna bibehålla ett hållbart samhälle. Denna studie har undersökt hur smartphones påverkar människor i deras vardagliga liv med en djupare inblick i de sociala sammanhangen. Teorier inom IKT, smartphoneanvändning, samt beroende har legat till grund för det teoretiska ramverket medan observationer samt en enkätundersökning har legat till grund för empirin. Fokus har legat på unga vuxna och datan som samlats in har analyserats kvalitativt och sedan diskuterats utifrån teorin. Undersökningen visade på ett tydligt mönster gällande negativ inverkan på sociala konversationer. Det framgick tydligt att mycket fokus tillägnades smartphonen istället för konversationen i sig. Förutom en identifikation kring att de sociala sammanhangen påverkades negativt så gick det även att påvisa andra faktorer som påverkades. Det är tydligt att lagar har brutits, sömn påverkats och att individer har blivit överväldigade av information på grund av smartphonen. Sammanfattningsvis så är det viktigt att lyfta fram den psykiska påverkan som studien påvisar att smartphones haft på människor, så att medvetenheten gällande detta kan öka. / The use of information and communication technology (ICT) is evolving in a fast pace and effects both society and humans. Smartphones is a part of this technique and effects even more due to its portability. It is important to shed light on this effects as it poses new challenges which needs to be handle in order to maintain a sustainable society. This thesis has explored the growing problem of smartphones and how they affect the ordinary life of humans. Theories within ICT, smartphone usage and addiction were the foundation of the theoretical framework while observations and a questionnaire was used to collect the empirical data. The focus has been on young adults and the collected data were analyzed qualitatively and thereafter discussed on the theoretical framework as basis. The study showed a pattern regarding negative impact on social conversations due to the smartphone. It was clear that a lot of focus were dedicated to the smartphone instead of the conversation. Aside from that it was clear that laws been broken, sleep affected and that people have become overwhelmed by information due to the smartphone. In conclusion, it is important to highlight the psychological impact that the study shows that smartphones had on people, so that the awareness regarding this can increase.

Inom revision blir automatisering allt mer förekommande. “Revisionsrobotar” tenderar i ettglobalt perspektiv att ta över arbetsuppgifter och tidigare studier belyser att det blir viktigt attmedarbetarna kan tillföra affärsvärde för klienten. Människors arbetsuppgifter ersätts aveffektivare arbetssätt, vilket leder till omformulerade krav som anpassas till nutidensutmaningar. För framtida revisorn kommer granskningsarbetet antagligen att uppta mindre tidoch förtroende- och värdeskapande rådgivning blir mer viktigt. Syftet med studien är därföratt undersöka om digitalisering har en positiv eller negativ påverkan på revision, revisornsroll, relationer inom revisionsteam samt relation mellan revisor och klient med inriktning påkommunikation och samarbetsformer. För att besvara studiens syfte har en kvalitativ metodanvänts, i form av intervjuer med revisorer.Studiens teoretiska referensram beskriver revisorns roll, revisionsprocessen, relationer inomrevisionsteam samt relation mellan revisor och klient. Studien redogör respondenternas egnaerfarenheter om digitaliseringens påverkan på deras arbete. Intervjuerna med revisorernastyrker uppfattningen om att revision påverkas på flera olika sätt av digitalisering.Kommunikation och samarbetsformer visas vara fundamentala byggstenar för revisornspraktiska arbete. Framförallt indikerar studiens resultat att det finns andra faktorer ändigitalisering som har betydande effekter på revisorns arbete, associerat till lagförändringar.Studiens resultat indikerar att mail ökar hela tiden, vilket har negativa påföljder eftersomrelationen mellan revisor och klient blir mer distanserad då digitaliseringen bidragit till färreklientmöten och telefonsamtal. Studiens slutsats visar att digitalisering har bidragit till attsamarbetsformerna har blivit mer flexibla på så sätt att revisorer inte är platsberoende.Revisorer kan sitta och arbeta var som helst i världen då de flesta granskningsprogram äronlinebaserade vilket stärker revisionsteamen. Förslag till vidare forskning bör vara attintervjua både klienter och revisorer för att få ett bredare perspektiv. Studiens empiriskamaterial betonar att det är en nödvändighet att revisionsbyråerna ska vara digitaliserade för attvara konkurrenskraftiga. Därför bör framtida forskning undersöka om revisionsbyråer kanavstå från digitalisering eller om det är ett krav som följer av exempelvis lagstiftning. / Inom revision blir automatisering allt mer förekommande. “Revisionsrobotar” tenderar i ett globalt perspektiv att ta över arbetsuppgifter och tidigare studier belyser att det blir viktigt att medarbetarna kan tillföra affärsvärde för klienten. Människors arbetsuppgifter ersätts av effektivare arbetssätt, vilket leder till omformulerade krav som anpassas till nutidensutmaningar. För framtida revisorn kommer granskningsarbetet antagligen att uppta mindre tid och förtroende- och värdeskapande rådgivning blir mer viktigt. Syftet med studien är därför att undersöka om digitalisering har en positiv eller negativ påverkan på revision, revisorns roll, relationer inom revisionsteam samt relation mellan revisor och klient med inriktning på kommunikation och samarbetsformer. För att besvara studiens syfte har en kvalitativ metodanvänts, i form av intervjuer med revisorer. Studiens teoretiska referensram beskriver revisorns roll, revisionsprocessen, relationer inom revisionsteam samt relation mellan revisor och klient. Studien redogör respondenternas egna erfarenheter om digitaliseringens påverkan på deras arbete. Intervjuerna med revisorerna styrker uppfattningen om att revision påverkas på flera olika sätt av digitalisering. Kommunikation och samarbetsformer visas vara fundamentala byggstenar för revisorns praktiska arbete. Framförallt indikerar studiens resultat att det finns andra faktorer än digitalisering som har betydande effekter på revisorns arbete, associerat till lagförändringar. Studiens resultat indikerar att mail ökar hela tiden, vilket har negativa påföljder eftersom relationen mellan revisor och klient blir mer distanserad då digitaliseringen bidragit till färre klientmöten och telefonsamtal. Studiens slutsats visar att digitalisering har bidragit till att samarbetsformerna har blivit mer flexibla på så sätt att revisorer inte är platsberoende. Revisorer kan sitta och arbeta var som helst i världen då de flesta granskningsprogram är onlinebaserade vilket stärker revisionsteamen. Förslag till vidare forskning bör vara att intervjua både klienter och revisorer för att få ett bredare perspektiv. Studiens empiriska material betonar att det är en nödvändighet att revisionsbyråerna ska vara digitaliserade för att vara konkurrenskraftiga. Därför bör framtida forskning undersöka om revisionsbyråer kan avstå från digitalisering eller om det är ett krav som följer av exempelvis lagstiftning.

Ce travail de recherche porte sur la numérisation du patrimoine culturel dans les musées nationaux coréens en nous interrogeant sur les différents types de dispositifs qui s’adaptent à la tendance actuelle du tout digital, tout en redéfinissant la médiation numérique. Afin d’aborder la particularité de la numérisation dans un contexte coréen, nous mettons en évidence d’une part un paysage global de l’évolution des musées nationaux ainsi qu’une analyse de la mise en application de la technologique numérique dans les institutions culturelles, et d’autre part les actions de médiation culturelle réalisées selon deux principes : démocratisation de la culture au sens global et démocratie culturelle dans le cadre du bien-être culturel et de médiation numérique au sein des musées nationaux coréens. Au-delà de ces recherches préalables indispensables, nous analysons des dispositifs numériques proposés par le musée national de Corée, ainsi que le comportement du public coréen, largement composé de ‘ressourceurs’ depuis des années, à l’égard des institutions muséales. Nous examinons la nouvelle tendance actuelle de la numérisation dans la société coréenne : l’établissement du nouveau concept de musée numérique constitué principalement d’une base de données sans objets réels, ainsi que la diffusion de l’exposition numérique utilisant essentiellement des supports digitaux pour mettre en avant et reproduire des œuvres. Dans cette perspective, nous évaluons un état des lieux actuel de la numérisation des institutions muséales coréennes selon les fonctions du musée. Cette thèse apporte des éléments de réflexion sur la numérisation pour développer la médiation numérique muséale tout comme elle se sert d’un modèle permettant aux institutions muséales d’évaluer l’état et l’utilité de la numérisation en fonction de leur situation propre. / This research work focuses on the digitization of cultural heritage in Korean National Museums by asking different types of devices that adapt to the current trend in the digital age by redefining a digital interpretation. In order to approach the particularity of digitization in a Korean context, we emphasis on a global view of the evolution of national museums as we analyze the application of digital technology in cultural institutions on one hand, the cultural interpretation’s actions carried out by two principles on the other hand: democratization of Culture in a large sense and Cultural Democracy in the context of cultural well-being and digital interpretation in Korean National Museums. In addition to these indispensable preliminary researches, we analyze digital devices provided by the National Museum of Korea, as well as the behavior of the Korean audience towards museum institutions, which has been 'rechargers' for years for most of it. Also, we study the new trend of digitization in Korean society: the establishment of the new concept of a Digital Museum consisting mainly of a database without any actual object, as well as the diffusion of the digital exhibition using mostly a digital media for exhibiting and reproducing a work of art. In this perspective, we evaluate the present state of the digitization of Korean Museums according to museum functions. This thesis provides the elements of reflection on digitization in order to develop museum’s digital interpretation as it uses a model that allows museum institutions to assess their state and utility of digitization according to their own situation.

Genom digitaliseringen har fler och fler arbetsplatser implementerat någon form av arbetsflexibilitet, dels för att till exempel effektivisera verksamheten och dels för att många människor önskar en större flexibilitet i sitt arbete. Men vad händer egentligen med medarbetarskapet, alltså relationen individen har till sig själv, sitt arbete och sina medarbetare, när en arbetsplats har stor flexibilitet och många kollegor till exempel arbetar hemifrån. En individs balans mellan arbete och fritid påverkas även av möjligheterna att arbeta vart som helst, när som helst. Denna kvalitativa studie har undersökt och studerat två olika enheter i samma organisation. För att få en förståelse för hur arbetsflexibiliteten påverkar medarbetarnas upplevelse av medarbetarskapet har en enhet med flexibilitet och en enhet utan flexibilitet studerats. Vidare syftar studien även till att bidra till en större förståelse för hur dessa medarbetare upplever balans mellan arbete och privatliv. Studiens datainsamling bygger på semistrukturerade intervjuer med två enhetschefer och fem medarbetare. Fortsättningsvis har empirin analyserats och huvudsakligen har tre teman identifierats; engagemang och meningsfullhet, samarbete och gemenskap samt balans mellan arbete och fritid. Några av de främsta slutsatserna som framkommit genom studien var att enheten med mindre flexibilitet har ett betydligt starkare medarbetarskap än den enhet med hög arbetsflexibilitet. Slutsatsen visar även att skapas det en obalans av att ständigt vara tillgänglig för att svara på arbetsrelaterade frågor, vilket i sin tur påverkar privatlivet negativt. Studien framför även de vetenskapliga bidraget som gjorts och förslagen som finns till framtida studier. / Through digitization, more and more workplaces have implemented some form of work flexibility, partly to make the organization more efficient and partly because many people want a better flexibility in their work. But what really happens to the employeeship, the relationship the individual has to himself, his work and his employees, when a workplace has great flexibility and many colleagues, for example, work from home. An individual's balance between work and private life is also affected by the opportunities to work anywhere, anytime. This qualitative study has examined and studied two different units in the same organization. In order to gain an understanding of how work flexibility affects the employee’s experience of employeeship, a unit with flexibility and a unit without flexibility has been studied. Furthermore, the study aims to contribute to a greater understanding of these employees experience balance between work and private life. The study’s data collection is based on semi-structured interviews with two unit managers and five employees. The empirics have been analyzed and three themes have been identified; commitment and meaningfulness, cooperation and community and balance between work and private life. Some of the main conclusions that emerged from the study were that the unit with less flexibility has a significantly stronger employeeship than the unit with high work flexibility. The conclusion also shows that creating an imbalance of being constantly available to respond to work-related issues, which in turn negatively affects private life. The study also includes the scientific contributions that have been made and the proposals for future studies.

Digitalisering är i dagsläget ett aktuellt ämne i samhället och inom socialt arbete. Boendestöd är en insats som erbjuds av socialtjänsten till bland annat människor med funktionsnedsättning. Boendestödet innefattar ett praktiskt och socialt stöd, där målet är att klienten ska kunna leva ett självständigt liv. Med hänsyn till digitalisering var det av relevans att undersöka hur det kan påverka boendestödet och organisationen, professionen samt relationen till klienten. Därför var syftet med studien att undersöka digitalisering av boendestödsverksamheter i Halmstad kommun för att skapa djupgående förståelse av digitaliseringens möjligheter och svårigheter för verksamheterna och målgruppen. Vidare var syftet att undersöka vilka synsätt de som arbetar med boendestöd eller digitalisering, har till digitalisering av boendestödsinsatser. Studien hade sin utgångspunkt i en kvalitativ forskningsansats, där nio semi-strukturerade intervjuer genomfördes. Urvalet bestod av två digitaliserings-experter, fyra enhetschefer och tre boendestödjare. Resultatet visade en mängd möjligheter och svårigheter och vilka synsätt som finns till digitalisering av boendestödet. En svårighet var kunskapen som boendestödjaren behöver besitta om välfärdsteknik. En möjlighet var att använda digitala verktyg för att effektivisera resursfördelningen i verksamheten. En slutsats som framkom i studien var att teknikens användande och komplettering av arbetssätt påverkas av klientens intresse, kunskap, funktionsnedsättning och ålder. Andra slutsatser var att det behövs mer utbildning för boendestödjare kring tekniken, en mer enhetlig samsyn kring digitalisering och skapas flera samt nya tillvägagångssätt i boendestödet. / Digitization is today a current topic in society and social work. Residential support is an  intervention  offered  by  social  services  to  people  with  disabilities,  among  other groups. Residential support includes practical and social support with the goal being that the client can live an independent life. With regards to digitization it were relevant to investigate how it can affect the residential support and the organization, profession and relation to the client. Thus the purpose of this study was to investigate digitization  of  residential  support  organizations  in  the  municipality  of  Halmstad  to produce a thorough understanding of possibilities and difficulties in digitization for the  organization  and  target  group.  The  purpose  was  also  to  investigate  what  stances those  who  work  with  residential  support  or  digitization  have  towards  digitization  of residential support.This  study  had  a  qualitative  approach,  where  nine  semi-structured  interviews  took place. The sample of the study included two digitization experts, four managers and three  residential  support  employees.  The  studies  result  showed  a  variation  of possibilities and difficulties as well as what stances that exists towards digitization of residential  support.  Knowledge  for  the  residential  supporter  of welfare  technology was a difficulty. The use of digital technology to streamline the use of resources in the organization was a possibility. The study concluded that the use of digital technology and its supplement of work methods can be influenced by factors such as the client’s interest,  knowledge,  disability  and  age.  Additional  conclusions  were  the  need  for more  education  about  digital  technology  for  the  residential  supporter,  the  need  of consensus  in  regards  of  digitization  and  the  creation  of  several  and  new  approaches in residential support.

The purpose of this study was to investigate distinctive factors when using digital literature against traditional textual literature as well as students' view of reading in digital form to-wards traditional written text. The theoretical starting points for learning in this study are based on the pragmatic and socio-cultural perspective. The results reported in this study have been derived from the data collection methods observation, questionnaire and a reading com-prehension test. The study is performed in four grade 3 classes. The results of this study indi-cates that the participating pupils' attitudes are more favourable to traditional reading than to reading with digital reading media. / Syftet med denna studie var att undersöka särskiljande faktorer vid nyttjande av digital littera-tur gentemot traditionell textad litteratur samt elever syn på läsande i digital form gentemot traditionell skriven text. De teoretiska utgångspunkterna för lärande i studien, utgår från de pragmatiska samt sociokulturella perspektiven. De resultat som redovisas i studien har utkom-mit från datainsamlingsmetoderna observation, enkät samt ett läsförståelsetest. Studien är ut-förd i fyra årskurs 3 klasser. Resultaten av denna studie pekar på att de deltagande elevernas attityder är mer gynnsamma mot traditionell läsande än mot läsning med digitalt läsmedia.

The intent of this thesis is to focus on evocative objects to explore what is lost in the transition from tangible to digital and how personal meaning is altered by digitalization. "We are witnessing the sudden dematerialization of our arts and entertainment, their transfer from unique artifacts to universal on-demand screen availability."1 As we replace objects like photographs, books and music CDs with intangible digital versions, social and physical experiences get reconfigured. With more time being spent on-line, there is a growing emphasis on exchanging digital content and the network of self-projections shared virtually. As we continue towards an increasing digital environment, understanding emerging socio-cultural practices can provide insight into new directions for graphic design. / by Lenny C. Salas Moreno. / Thesis (M.F.A.)--Florida Atlantic University, 2013. / Includes bibliography. / Mode of access: World Wide Web. / System requirements: Adobe Reader.

Politiskt sett har Sverige en ambition att ligga i framkant inom digitalisering, samtidigt ligger grannländerna Norge och Danmark före inom området. Målen med digitaliseringen är att underlätta kommunikation med intressenter samt att öka både kvalitet och effektivitet i det kommunala arbetet. Det saknas dock gemensam styrning för hur digitaliseringen skall ske inom kommunerna, något som resulterar i olika val för olika kommuner. De gemensamma kraven som skall uppfyllas för att få bygglov grundar sig bland annat i BBR 3:1 och 3:2 samt detaljplan och områdesbestämmelser. Det har tidigare gjorts studier med fokus på digitala detaljplaner och möjligheten att pröva BIM-modeller mot dessa krav. I de tidigare studierna undersöktes IFC som filformat för BIM-baserade bygglovshandlingar. I Luleå kommun, som använder den vanliga ansökningstjänsten Mittbygge.se, kommer bygglovshandlingar in i många olika filformat och med varierande kvalitet. Detta kan vara en konsekvens av att det juridiskt saknas tydliga riktlinjer för vad bygglovshandlingar skall innehålla och hur de skall vara utformade. Syftet med det här examensarbetet var att kartlägga, utvärdera och jämföra de programvaror som Sveriges kommuner använder för att granska och pröva bygglovshandlingar. För att uppfylla syftet undersöktes dagens förutsättningar att digitalt granska och pröva bygglovshandlingar mot utformningskraven för tillgänglighet i BBR 3:1. Genom tolkning och konkretisering av lagtext förenklades de BBR-krav som prövas i bygglovsskedet. En utvärderingsmodell skapades för programvarorna baserat på den konkretiserade lagtexten samt de analoga verktyg som normalt används. Mallen användes för att beskriva och jämföra programvarors tillämpbarhet för granskning och prövning. Dessutom utvärderades programvarornas interoperabilitet med BIM. Bland Sveriges kommuner förekommer minst 5 olika programvaror för ändamålet granskning och prövning, 2 av dessa saknar minst en nödvändig funktion för att pröva en bygglovshandling mot BBR 3:1. De programvaror som enligt utvärderingsmodellen stod ut som bäst lämpade för sitt ändamål var DWG TrueView samt Bluebeam revu. De programvarorna hade samtliga funktioner som eftersöks enligt analysmnodellen samtidigt som de kan hantera bygglovshandlingar på flera olika BIM-nivåer. Med programvaran Solibri Model Checker är det möjligt att i viss mån pröva BIM-modeller automatiskt mot lagkrav. Mjukvaran är dock beroende av avancerade BIM-modeller snarare än bygglovshandlingar, något som skulle göra bygglovsansökan orimligt svårt för medborgare. Dessutom finns det svårigheter med att automatisera bygglovshantering då vissa bedömningar behöver göras utifrån mjuka värderingar. Digitaliseringen inom bygglov har kommit igång i majoriteten av Sveriges kommuner. I vissa kommuner har medborgarna och företagen inte hunnit anpassa sig till kommunernas digitala bygglovshantering ännu. I andra kommuner har man precis börjat ta emot digitala bygglovshandlingar. / Politically speaking, Sweden has an ambition to be at the forefront of digitization, meanwhile neighboring countries such as Norway and Denmark are ahead in the field. The goals of the digitization are to facilitate communication with interested parties and to increase both quality and efficiency in municipal work. However, there is no common guidance for how the digitalization should be done within the municipalities, which results in different municipalities making different choices. The common requirements that must be met for obtaining a building permit include BBR 3:1 and 3:2, as well as detailed plans and area regulations. Previous studies have focused on digital detailed plans and the possibility of testing BIM models against these requirements. The studies investigated the IFC file formats suitability for BIM-based building permit documents. In Luleå municipality, which uses the common application service Mittbygge.se, building permit documents are submitted in many different file formats and with varying quality. This can be a consequence of the fact that legally, there is a lack of clear guidelines for what building permit documents must contain and how they should be designed. The purpose of this thesis was to map, evaluate and compare the software that Sweden's municipalities use to review and test building permits. To fulfill the purpose, different software for viewing and testing digital building permits were examined in the context of design requirements for accessibility in BBR 3:1. Through interpretation and concretisation of legal text, the requirements that are examined in the building permit stage were simplified. An evaluation model was then created for the software based on the simplified laws and the analog tools commonly used. The template was used to evaluate and compare the software that the municipalities use. In addition, the software's interoperability with BIM were evaluated. Among Sweden's municipalities, at least 5 different software are being used for viewing and testing building permits, 2 of them lack at least one necessary function for testing a building permit act against BBR 3:1. According to the evaluation model, DWG TrueView and Bluebeam revu stood out as best suited for this purpose. These software have all the functions needed for viewing and testing building permits according to the evaluation model. Also, the software are compatible with building permits on various BIM-levels. With the Solibri Model Checker software, it is possible to test BIM models against legal requirements automatically to a certain extent. However, the software is dependent on advanced BIM models rather than regular building permit documents, something that would make the building permit application unreasonably difficult for citizens. Additionally, some of the requirements are based on soft values which makes them difficult to automate. The majority of Sweden’s municipalities have started their digitization process in regards to building permits. In some municipalities, the citizens and the companies have not yet been able to adapt to the municipality's digital building permit management. In other municipalities, they have just begun to receive digital building permits documents recently.