Studiens syfte är att genom en kvantitativ innehållsanalys ge svar på vilka artikeltyper och nyhetssammanhang som oftast förekommer för judendom, kristendom och islam – de tre abrahamitiska religionerna – i tidningarna Svenska Dagbladet (SvD) och Sydsvenskan (SDS) för perioderna april 2002, oktober 2002 och motsvarande för 2012. För att nå ökad förståelse för resultatet av den kvantitativa innehållsanalysen har intervjuer genomförts med en ledarskribent från vardera tidning samt med en representant från vardera religion. De intervjuade har bland annat fått ge sin uppfattning kring hur religionsnyheter ser ut idag jämfört med tio år sedan. Den kvantitativa studien består av 283 analyserade artiklar, av vilka 118 behandlar islam, 109 kristendom och 56 judendom. Kristendom dominerar för inrikesnyheterna och islam för utrikesnyheterna. Inom de inrikesartiklar som berör islam dominerar sammanhanget diskriminering, medan kultur och antisemitism utmärkte kristendom respektive judendom. För samtliga religioner är de dominerande sammanhangen för utrikesartiklarna annat och krig eller konflikt. I båda kategorier dominerar islam. De största skillnaderna åren emellan är antalet artiklar om Israel-Palestina-konflikten samt förekomsten av artiklar som rör antisemitism. Analyserat utifrån tidigare forskning och nyhetsvärderingsteorier tyder resultatet på att religiösa händelser är svåra att göra nyheter av, varför religionerna, och då särskilt islam och judendom, ofta förekommer i konfliktcentrerade nyheter – något även många av de intervjuade håller med om.

Den här uppsatsen är en undersökning av Svenska Dagbladets musikbevakning under 30 år, från 1980 till 2010. I en inledande kvantitativ delstudie undersöktes Svenska Dagbladets innehåll två veckor vart tionde år för att få svar på frågor som hur mycket det skrivits om olika musikstilar genom åren och hur bevakningen utvecklats och förändrats. Erfarenheter från den kvantitativa delstudien låg sedan till grund för en uppföljande kvalitativ delstudie där musikjournalister med lång erfarenhet av att arbeta på tidningen intervjuades. Det samlade resultatet visar att musikbevakningen i Svenska Dagbladet förändrats från att tidigare främst ha fokuserat på den klassiska musiken, till att i allt större utsträckning handla om modern populärmusik. Detta kan förklaras av ett sämre ekonomiskt läge för Svenska Dagbladet, en pågående trend i tidningsvärlden att skriva alltmer om populärkultur, en generationsväxling bland skribenterna och ett uppluckrande av tidningens tidigare kulturella identitet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, som är de två största svenska morgontidningarna, har varit styrda av postkoloniala tankesätt i sin rapportering från det jordbävningsdrabbade Haiti. Jordbävningen ägde rum den 12 januari 2010, och vår undersökningsperiod sträcker sig från den 13 januari till den 26 januari 2010.   Vi har använt oss av en kvalitativ textanalys och totalt läst 190 artiklar, varav 38 av dem är citerade i undersökningen. Som utgångspunkt för vår undersökning har vi huvudsakligen använt oss av Maria Eriksson Baaz avhandling The White Who/Man’s Burden in the Age of Partnership. A Postcolonial Reading of Identity in Development Aid (Göteborgs universitet 2002). Centralt i den postkoloniala teorin är att västerlänningar – Vi – ses som rationella, medan De Andra – är styrda av sin kultur. Vår ambition är att studera hur de båda tidningarna skildrar begreppen Vi och De Andra. I vår undersökning står västerlänningarna för Vi:et medan den haitiska befolkningen är De Andra. En stor del av teorin är även begreppet ”den vite mannens börda” som innebär att Väst har en skyldighet att hjälpa dem som inte har nått lika långt på utvecklingsstegen. Våra frågeställningar är:  Hur skildras den västerländska hjälpen på plats i Haiti? Vilka är de västerländska männens respektive kvinnornas uppdrag? Hur skildras den västerländska indirekta hjälpen till Haiti i artiklarna? Hur omnämns exempelvis det västerländska biståndet och gåvorna? På vilket sätt framställs de drabbade haitierna i artiklarna? Ses de som hjälplösa offer eller är de aktiva aktörer? Undersökningen visar att både Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet framställer haitierna som beroende av omvärldens stöd, både på plats och i form av bistånd. USA och EU ses som huvudaktörerna i hjälparbetet. Haitierna beskrivs huvudsakligen som passiva offer, oförmögna att reda ut situationen. Mer positiva skildringar av befolkningen förekommer, men inte i samma utsträckning. Slutsatsen är att båda tidningarna är genomsyrade av postkoloniala tankesätt i sin rapportering från Haiti under vår undersökningsperiod.

Uppsatsen undersöker diskurser om cannabis och hur bilden av ungdomar och vuxna som använder drogen presenteras i tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet under år 2012. Studien är en kvalitativ diskursanalys efter Norman Faircoughs tredimensionella metod. Intresset uppkom i och med den diskussion som internationellt växt fram under året. Länder som kulturellt och politiskt stått förebild för svensk utveckling i många frågor rapporterades revidera och omformulera den egna problembilden av cannabis. För en grundläggande förståelse av hur rapporteringen om narkotika sett ut i svensk dagspress har Daniel Törnqvists avhandling “När man talar om knark” legat till grund för arbetets utformning. De medieteoriska utgångspunkterna har varit moralpanik och skiftet från socialpolitik till kriminalpolitik som skett i pressen. Under det analyserade året återkom teman för hur rapporteringen ser ut, beträffande ungdom och narkotika centraliserar samhällets rädsla för den första att komma i kontakt med den senare. Medias förhållningssätt i frågan har tydliga likheter med hur pressen internationellt förhöll sig till subkulturer decennier tillbaka. Den cannabisanvändande kvinnan belyses likaså, tillskrivs en tydlig offerroll och är ur ansvarssynpunkt överskuggad av relationer med män. Mannen är ansvarig för kvinnans missbruk och i förlängningen hennes förfall, en bild som av media presenterats under flera årtionden. Ur vårt material har vi tyckt oss främst finna två diskursiva drag, låt gå och hårdare tag, varandras motsatser.

Uppsatsen avser undersöka om bakomliggande politiska ideologier syns i två svenskar dagstidningars framställning av Sveriges medverkan i de NATO-ledda operationerna under konflikten i Libyen 2011. En kritisk diskursanalys har använts enligt Van Dijks modell. Studien visade att tidningarnas bakomliggande politiska hållning syntes till viss del i rapporteringen. DN:s liberala hållning kunde urskiljas i att de lät många parter komma till tals, medan SvD lutade mycket av sin rapportering på det moderata partiets företrädare. De tycktes också ha lagt olika mycket allvar och dramatik i händelserna i Libyen 2011.

I den här uppsatsen försöker vi ta reda på vilken av Sveriges rikstäckande tidningar mest prioriterade rapporteringen om dopning i samband med OS i Peking 2008. Vi vill också undersöka på vilket sätt problematiken beskrevs i respektive tidning. Den dissekerade perioden har vi delat in i före, under och efter OS för att se hur bevakningen skiljer sig åt mellan faserna. Mot slutet kontrollerar vi sen hur väl rapporteringen stämmer överens med teorier om nyhetsvärdering i andra sammanhang. Tidningarna som varit föremål för undersökningen är Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet.   Vi gör undersökningen både kvantitativt och kvalitativt. Den kvantitativa studien går ut på att i varje tidning först mäta arean av den totala mängden OS-material för att sen göra en likadan mätning av enkom det material som behandlar dopning. Därefter dividerar vi ytan som berör dopning med den totala mängden OS-material för att få en andel att jämföra de övriga tidningarna utifrån. Alla areor räknar vi om till tidningssidor så att resultatet blir lättare att begripa och överskåda. I samband med mätningarna kontrollerar vi också på vilka sidor och var på sidorna materialet placerats. Vi uppfattar det som att materialet fått högre prioritet beroende på hur långt fram och hur högt det ligger.   Med den kvalitativa undersökningen vill vi veta hur dopningen gestaltas i tidningarna. Vi analyserar materialet utifrån en mall och söker främst svar på vilket intryck man får av läsningen och om problematiken beskrivs neutralt sakligt eller dramatiserande. Vi utgår också från den kvalitativa analysen när vi jämför innehållet med tidigare teorier om nyhetsvärdering.   Vår undersökning visar att Aftonbladet hade mest material om dopning både räknat i andel och antal sidor. Tidningen hade också tillsammans med konkurrenten Expressen flest sådana artiklar längre fram i sportsidorna. Bara Svenska Dagbladet köpte artiklar från nyhetsbyråer. En ranking över vilken tidning som fäste mest vikt vid dopningen skulle se ut såhär: 1. Aftonbladet (12, 4 sidor, andel 3, 8%) 2. Expressen (11, 5 sidor, andel 3, 5 %) 3. Svenska Dagbladet (5, 9 sidor, andel 2, 5 %) 4. Dagens Nyheter (3, 7 sidor, andel 1, 2 %)   Absolut mest material i andel hade samtliga tidningar under perioden före OS, säkerligen beroende på att sju ryska världsstjärnor i friidrott då avslöjades samtidigt för manipulerade urinprov. Absolut minst mängd hade tidningarna efter spelen.   De händelser som renderade mest dopningsmaterial var när flera idrottare från samma nation testat positivt eller misstänktes för att ha använt förbjudna preparat. Då kunde innehållet i artiklarna späckas med spekulationer kring om den reella eller misstänkta dopningen var systematiserad och organiserad från högre ort. Framför allt Ryssland och Jamaica råkade ut för dessa misstankar under den studerade perioden.   Vår jämförelse med teorier om nyhetsvärdering visar att också i rapporteringen om dopning ökar värdet ju mer en artikel handlar om elitpersoner och att det är av yttersta vikt för tidningarna att en dopad idrottares eventuella stjärnstatus tydligt framkommer. I likhet med teorier om vikten av närhet visade det sig att tidningarna, i synnerhet kvällspressen, var mycket angelägna om att på något sätt försöka anknyta dopningsmaterialet till närområdet, i det här fallet Sverige. Den knappa rapporteringen om OS och dopning under perioden efter spelen kan bero på att John McManus har rätt i att intresset för en händelse svalnar ju längre i tid man befinner sig från den. Medieforskaren Håkan Hvitfelt hävdade att händelser som kunde fogas till liknande händelser och därmed bilda ett tema hade betydelse för nyhetsvärdet. Så tycktes också ha varit fallet i tidningarnas försök att ständigt koppla ryska dopningsfall till gamla Sovjetunionen.   Intrycket materialet gav oss var att dopningen är mest omfattande i Ryssland och knappt förekommande i Sverige. Kvällstidningarna behandlade dopningen betydligt mer spekulativt och dramatiserande än morgontidningarna.

News graphics as a part of journalism is something that’s constantly developing along with the news. That’s what we believed when we started this paper including its study. And we still believe the same, now that we’re done.News graphics itself is fairly common in Swedish newspapers, it can be seen every day in almost any major newspaper and is perfect for describing an event like the pollution of the sea over many years or just simply point out on a map where a city is located.This is one of the reasons to why we wrote this; another reason is that there’s almost nothing else written on the subject in northern Europe. It’s an empty space in media science, which is waiting to be explored.In our study we have examined four Swedish newspapers; Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet and Expressen over the month of November 2009, a total of 120 newspapers. We have looked at the news graphics in each paper’s news and economics section to examine if news graphics are affected by media logics and news value.The results of the study are quantified and what we did was that we converted the main theories of media logics and news valuing to suit our purpose – describing news graphics in the same way as the theories is used for describing the produced news.Our results indicate that news graphics are mostly used to describe crime, economics, politics and news regarding the environment. We also divided news graphics into different categories: maps, graphs and charts, illustrations and combinations of some of the three previously mentioned. The two most commonly used types of news graphics in our study are maps followed by graphs and charts.Our results also indicate that news graphics is highly affected by media logic seeing media logic as how we write and present news in newspapers i.e. personalization. But still, news graphics is not nearly as affected by media logic and news valuing as news articles in general.A conclusion is that the morning papers (Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet) had a higher amount of news graphic overall than the tabloids Aftonbladet and Expressen. But the news graphics in the tabloids was more affected by media logic in many ways.

Relationen arv/miljö, som orsakande faktorer till sjukdom och mänskliga egenskaper, är oftast komplex. Kartläggningen av människans gener aktualiserar detta förhållande i massmedierna. Denna studie, med utgångspunkt från pressetiska regler, visar att bilden som ges i dagspressen, varken är tillräckligt allsidig eller gör tillräcklig åtskillnad mellan fakta och kommentarer. Det finns en stark tendens till uppdelning, dikotomisering, när orsaksförhållanden beskrivs. Det är antingen generna eller miljön som ger upphov till sjukdom eller mänskliga karaktärsdrag, inte båda. En tendens till fokusering på genetiska faktorer, utan att denna är vetenskapligt relevant ses i studien. Denna uttrycks bland annat i urval och konstruktion av ideologiska metaforer. Studien innefattar tolv artiklar från Svenska Dagbladet respektive tolv från tidningen Expressen, publicerade under vintern 2006/2007. Metoden har varit kvalitativ textanalys med fokus på teman, urval och konstruktion av metaforer. / The relationship between the environment/genetic inheritance, as causing factors of disease and human character, is most often complex. The mapping of genes has made this relationship easier to grasp and more appealing for mass media. By applying the ethical rules of the Swedish press, this study shows that the picture given in the media is not comprehensive. Nor does it differentiate between fact and commentary. There is strong tendency towards diving up, dichotomizing, when causative factors are described. Either the genes or the environment are seen as causing factor for illness or human characteristics, not both. A tendency focusing on genetic factors, without this being scientifically relevant is seen. This is, for example, expressed in selection and construction of ideological metaphors. The study is based on twelve articles from the papers Svenska Dagbladet and Expressen respectively, published during the winter of 2006/2007. The method has been qualitative analyze with focus on themes, selection and construction of metaphors.

The aim of this thesis was to examine what expressions for objectivity there were to identify/find in newspaper journalism’s report about the FRA-law during the period 2008-06- 13 to 2009-10-14. We choose to analyze ten articles from the morning paper Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet, five from each one. The method we used was a qualitative text analysis. We then designed an own model for the objectivity ideal from without the old theories that were available and also came with own ideas. Then we used that model as starting-point and designed key points to identify objectivity in the articles. Our thesis showed that the articles often fail when it comes to two key points. Due to the usage of charged words and the journalist’s own opinions in a way that distracts the reader from the articles main information the neutral presentation fails. When it comes to the balance in the articles the reappearing problem is that some people don’t get the chance to reply due to that their standpoint is a part of the article but not them. Due to this the articles sources get to reply to the standpoint without the people behind it getting to defend themselves. To sum up our thesis showed that the analyzed articles from Dagens Nyheter were more objective than the ones from Svenska Dagbladet.

No description available.