<p>Musik är något som påverkar alla på ett eller annat sätt och har använts i terapeutiskt syfte sedan 1500 f. Kr. Även om den har en lång historia är den ändå inte allmänt vedertagen som en omvårdnadsåtgärd. Nästan varje dag möter sjuksköterskor patienter som i varierande grad upplever oro. Tidigare forskning visar att musik har inverkan på oro, men det är inte mycket beskrivet om sjuksköterskors erfarenhet av att använda musik som en komplementär omvårdnadsåtgärd vid oro och hur musiken påverkar sjuksköterskors arbetsmiljö. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att använda musik som komplementär behandling av oro och hur musiken inverkar på sjuksköterskors arbetsmiljö inom Dagkirurgi/Intensivvård. Datainsamlingen har skett genom intervjuer med nio sjuksköterskor. Intervjuerna spelades in, skrevs ut och analyserades utifrån principerna för en kvalitativ innehållsanalys. Tre olika teman framkom: musikens inverkan på oro och välbefinnande, valet av musik och musikens inverkan på sjuksköterskornas arbetsmiljö. Resultatet visade att sjuksköterskornas erfarenhet av musik var att den hade en positiv inverkan på oro samt att den även påverkade arbetsmiljön positivt. Det visade sig också att patientens eget val av musik var något som ansågs viktigt då igenkännandet skapade en känsla av trygghet.</p> / <p>Music is something that affects every person one way or another and it has been used as therapy since 1500 B.C. Even though it has a long history it is still not a common nursing intervention. Almost everyday the nurses meet patients with different states of anxiety. Former research shows that music has effect on anxiety, but there is not much described about nurses’ experiences of using music in nursing and how it affects on their work environment. The aim of this study was to describe nurses’ experiences of using music as a complementary nursing intervention on patients’ anxiety and how music affect nurses’ work environment in Day surgery/Intensive Care Unit. Data collection was made through interviews with nine nurses. The interviews were audio recorded, written out and a qualitative content analysis was made of the text. Three different kinds of themes were seen: music’s effect on anxiety and wellbeing, choice of music and music’s effect on nurses’ work environment. The result shows that music is experienced as a positive nursing intervention and it also seems to affect the work environment in a positive direction. The patients own choice of music was important because it is familiar and creates a feeling of security.</p>

Bakgrund: Dagkirurgi, att opereras och gå hem samma dag, är en vårdform som har ökat markant i Sverige senaste åren. Tidigare studier har visat att många patienter som genomgår dagkirurgi upplever oro inför operation, vilket orsakar lidande för individen men också ökat behov av sömnmedel och ökad risk för postoperativ smärta och oro. För att kunna genomföra omvårdnadsåtgärder för att minska oro måste den först identifieras, vilket framförallt är anestesisjuksköterskans uppgift i mötet med patienten. Syfte: Att undersöka patienters skattning av sin oro vid ankomst till operationsavdelningen vid dagkirurgi samt hur väl anestesisjuksköterskans skattning av patientens oro överensstämmer med patientens egen skattning. Metod: En kvantitativ enkätstudie som genomfördes på två operationsavdelningar i Uppsala län under en veckas tid, totalt inkluderades 88 patienter och 60 anestesisjuksköterskebedömningar. Enkäten bestod av en skattningsskala för oro enligt NRS samt grundläggande demografisk information. Resultat: En stor andel patienter skattade ingen eller mild oro (n=52, 59 %) vid ankomst till operationsavdelningen. Hos 70 % av de parvisa jämförelserna bedömdes anestesisjuksköterskans förmåga att bedöma patientens oro som god. Slutsats: Anestesisjuksköterskorna var generellt bra på att bedöma patientens oro, men vid några fall missbedömdes patienter som skattade hög oro. Denna studie visar att det finns ett behov av mer studier för framtagande av rutiner och vetenskapligt beprövade och användbara instrument för att kunna identifiera dessa patienter. / Background: Ambulatory surgery, to receive surgery and go home the same day, is a form of care which has increased markedly in Sweden in recent years. Previous studies have showed that many patients undergoing ambulatory surgery experience anxiety before surgery, which causes suffering for the individual but also increases the need for hypnotics and increases risk of postoperative pain and anxiety. To be able to carry out nursing interventions aimed at reducing anxiety,  it must first be identified, which is mainly the  nurse anesthetist’s role in the encounter with the patient. Objective: To investigate patients' estimation of their anxiety upon arrival at the ambulatory surgery department, and how well the anesthesia nurses' estimation of the patients' anxiety are consistent with the patients' own estimation. Method: A quantitative survey conducted in two ambulatory surgery departments in Uppsala County during one week, a total of 88 patients were enrolled, and a total of 60 anesthesia nurses' assessments. The survey consisted of a scale for estimating anxiety using NRS and basic demographic information. Results: A large proportion of patients estimated no or mild anxiety (n=52, 59 %) on arrival at the surgical department. In 70 % of the pairwise comparisons the anesthesia nurses' ability to assess the patients' anxiety were good. Conclusion: Anesthesia nurses were generally good at assessing the patients’ anxiety, however it was showed that in some cases patients that reported high levels of anxiety were not identified. There is a need for more studies about routines and  useful and scientifically tested instruments for the identification of patients’ anxiety.

Ambulatory surgery is common and develops alongside surgery and anesthetic methods. Time admitted is short and aftercare takes place in the home environment. Objective: The aim of the study was to investigate which symptoms patients experience after ambulatory surgery related to anesthesia. Furthermore how strongly symptoms affect the patient. Symptoms appear as a result of anesthesia and surgery and can therefore be interpreted as nursing induced suffering. Method: Participants were recruited at ambulatory clinics at a Swedish university hospital spring, 2015.  Prior to the study permission was granted from the clinic managers. The study is a quantitative descriptive longitudinal study.  Data collection forms were administered and data collection was performed by phone. Incisional pain, headache, neck pain, hoarseness, postoperative sore throat, nausea, drowsiness, post-discharge urine retention and numbness were requested parameters. Answers were evaluated as; none-existing, mild, moderate and severe. Data was measured at 48 hours and postoperative day seven. Result: The study included 67 participants. The various symptoms were all apparent to some extent by some of the participants at 48 hours. Concerning headache, neck pain, hoarseness, sore throat, nausea, urine retention and numbness most were symptom free. Incisional pain and drowsiness however affected the participants noticeably. Seven days after surgery there was an overall improvement throughout the parameters. Although incisional pain and drowsiness also lessened some participants still evaluated their experience moderate to severe. Conclusion: The majority of the day surgery patients were content with their care, in our study 97% were satisfied. There was an improvement within the experienced symptoms after seven days compared to after 48 hours. There is room for improvement concerning pain management and time for recovery in the home environment as drowsiness was still an evident issue. / Dagkirurgi är vanligt och drivs framåt av utvecklingen inom kirurgi och anestesi. Vårdtiden är kort och mycket av eftervården sker i hemmet. Syfte: Syftet var att undersöka vilka symptom patienter upplever efter genomgången dagkirurgi relaterat till anestesi. Vidare undersöks hur starkt olika symptom påverkar patienten. Symptom efter anestesi och kirurgi uppkommer till följd av omvårdnaden och kan därför tolkas som ett vårdlidande. Metod: Deltagare har rekryterats från dagkirurgiska avdelningar vid ett mellansvenskt universitetssjukhus våren 2015. Tillstånd inhämtades före studien från verksamhetschefer. Studien är en beskrivande kvantitativ longitudinell studie och data har samlats in med frågeformulär där svaren delgivits via telefon. Parametrarna smärta i operationsområde, huvudvärk, smärta i nacke, heshet, smärta i svalg, illamående, trötthet, urinretention samt känselbortfall har efterfrågats. Svaren har delgivits på en skala som graderats i nivåer från; inte alls, mild, måttlig och svår.  Mättillfällen var efter 48 timmar samt sju dagar postoperativt. Resultat: Studien har 67 deltagare. Efter 48 timmar upplevdes de olika symptomen alltid av någon deltagare, men vid huvudvärk, smärta i nacke, heshet, smärta i svalg, illamående, urinretention samt känselbortfall var de flesta symptomfria. Smärta i operationsområdet och trötthet påverkade dock patienterna påtagligt. Efter sju dagar upplevdes förbättring i alla parametrar. Smärta i operationsområdet samt trötthet minskade, men upplevdes fortfarande av vissa som måttlig och svår. Slutsats: De flesta dagkirurgiska patienterna är nöjda med sin vård, 97% i vår studie. En förbättring i upplevda symptom finns efter sju dagar jämfört med efter 48 timmar. Förbättringspotential finns inom smärtlindring och vidare bör utrymme för återhämtning finnas då trötthet visat sig vara förekommande

Introduktion: Fler och fler opereras inom den dagkirurgiska verksamheten i Sverige. För att bevara patientsäkerheten och kvaliteten i vården, bör den ständigt utvärderas och vid behov förbättras. Alternativ i detta förbättringsarbete kan vara användandet av olika dagkirurgiska fast-track modeller, där den perioperativa omvårdnaden, medicineringen och anestesimetoden anpassas efter individen och det kirurgiska ingreppet. De två vanligaste postoperativa komplikationerna patienter drabbas av efter kirurgi är smärta och illamående. Syfte med studien var att undersöka hur patienterna mådde postoperativt med fokus på smärta och illamående efter införandet av en ny dagkirurgisk fast-trackmodell. Ytterligare ett syfte var att undersöka om patienterna tyckte sig ha fått tillräckligt med information och om de hade förbättringsförslag på den perioperativa vården. Metod: Data samlades in med strukturerade postoperativa telefonintervjuer av 72 patienter. Resultatet visade att patienterna skattade sin smärta och sitt illamående lågt, de visade sig må som de hade förväntat sig postoperativt. Av studiens patienter upplevde de flesta att de hade fått tillräckligt med information i samband med den perioperativa vården. Konklusion: Resultatet i studien kan ligga till grund för vidareutveckling av den perioperativa vården. För ytterligare utvärdering av den nya dagkirurgiska fast-track modellen kan jämförande telefonintervjuer genomföras på klinikens övriga dagkirurgiska patienter. / Introduction: Day surgery is used for an increasing number of patients in Sweden. In order to preserve patient safety and quality of care, continuous evaluation and improvement is necessary. Alternatives in this improvement can be fast-track models in day surgery when tailored perioperative nursing, medication and methods of anesthesia is given to the patient. The two most common postoperative complications patients experience after surgery are pain and nausea/vomiting. Purposes: One purpose of the study was to investigate how patients were doing postoperatively, focusing on pain and nausea after the introduction of a new day surgery fast-track model. Another purpose was to investigate whether patients felt that they had received enough information and if they had suggestions for improvement in the perioperative care. Method: Data were collected using structured postoperative telephone interviews of 72 patients. Results: The result shows that the patients rated their pain and nausea as low, they felt as they had expected postoperatively. Most of the patients in the study perceived that the received information was sufficient. Conclusion: The results of the study may be the basis for further development of the perioperative care. For further evaluation of the new day surgery fast-track model, comparative telephone interviews can be conducted on this clinic’s other day surgery patients.

Dagkirurgi verksamheten ökar och det pågår en debatt om vilken anestesiform som är mest lämpad för denna verksamhet. Snabb återhämtning, god kvalitet, kostnadseffektivitet och få biverkningar är målen för att få patienten att kunna gå hem samma dag. En kvantitativ studie med en enkät framkonstruerad för studiens syfte utfördes. Syftet med studien var att undersöka vad om avgör om en patient skrivs ut tidigt eller sent vid dagkirurgi med övningsmetod intravenös anestesi Target Controlled Infusion TCI eller Total Intraveös Anestesi TIVA. 20 stycken patienter på en dagkirurgisk avdelning observerades postoperativt av ansvarig sjuksköterska, som fyllde i frågorna i enkäten. I resultatet framkom det att ålder, smärta postoperativt, en längre operationstid med längre sövningstid och  könsskillnader har betydelse för hur snabb utskrivning sker postoperativt. Vidare i en fullskalig studie bör vara inriktad på patientens hela vistelse på dagkirurgin. / After day surgery patients is discharge within a relatively short time. Some of the benefits of outpatient are quick recovery, increased cost effectiveness and adapted anesthetic techniques with fewer adverse effects. Day Surgery is expanding and there has been a long debate on which anesthesia techniques are most suitable for outpatients. A Quantitative custom made survey for the pilot studies purpose was conducted. The aim was to study what effects the anesthetic method hade on time of discharge of the patients undergoing surgery. The chosen method was Target Controlled Infusion or Total Intravenous Anesthesia. 20 patients were observed by nurses in the postoperative ward of the day surgery unit. The results regarding the differences of the time of discharge shoed that age, post-operative pain, longer surgery time with longer anesthesia and gender differences effected the time of discharge. Further research with a full-scale study ought to focus on the patient’s total stay in day surgery.

Kunskap om vårdmiljöns betydelse för patienten och dennes delaktighet i utformningen av miljön främjar välbefinnande hos patienten. I en personcentrerad omvårdnad är miljö en viktig komponent i människans läkeprocess. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av den fysiska och psykosociala vårdmiljön för kvinnor som opererades på dagkirurgisk avdelning på grund av bröstcancer från inskrivning till omedelbart innan sedering. Metoden var en kvalitativ, semistrukturerad intervjustudie. Strategiskt urval användes för att rekrytera informanter och åtta personer deltog. Kvalitativ innehållsanalys valdes för att utföra analys på intervjumaterialet. Studiens resultat visade att informanterna hade en positiv upplevelse av vårdmiljön på avdelningen. Beskrivningar av upplevelsen av den fysiska vårdmiljön på avdelningen varierade men var generellt positiv. Ren och trevlig miljö var betydelsefullt för informanternas upplevelse. En hemlik känsla upplevdes. Eget rum uppskattades högt av informanterna vilket förknippades med integritet. Det förekom dock upplevelser av brister i hur integriteten bevaras på grund av vårdmiljöns utformning, i synnerhet i det gemensamma väntrummet. Informanterna upplevde professionalism och kompetens hos personalen vilket skapade en känsla av trygghet och förtroende. Personalens goda arbetssätt och bemötande skapade en känsla av harmoni och trygghet vilket upplevdes som lugnande. Slutsatsen är att vårdmiljön på avdelningen påverkade informanternas upplevelse generellt positivt. Även om upplevelsen av den fysiska miljön på avdelningen inte beskrevs vara optimal vägde upplevelsen av den psykosociala vårdmiljön och det goda bemötandet upp informanternas helhetsupplevelse. / Knowledge about the importance of nursing environment and patients’ participation in its design promote patients’ well-being. In person centred care, environment is an important component of the human healing process. The aim of this study was to describe the experience of the physical and psychosocial nursing environment in women who underwent day surgery due to breast cancer from registration to immediately before sedation. The method used was qualitative semi structured interview study. Strategic selection was used to recruit informants where eight patients participated. Qualitative content analysis was chosen to analyse the data. The results showed that the informants had a positive experience of the nursing environment at the department. Described experiences in the physical nursing environment varied but were generally positive. Clean and friendly environment was important for the informants’ experience. A “just like home” experience was described. Having a private room was highly appreciated by the informants, which they associated with experienced integrity. However, there were experiences of deficiencies in how integrity was preserved in the common waiting room due to its design. Experienced professionalism and skills in the nursing staff resulted in a sense of security and trust. The nursing staff’s good working methods and patient treatment created a sense of harmony and security that was experienced as calming. In conclusion, the department’s nursing environment affected the informants' experience generally positive. Although the experience of the physical nursing environment was described as not optimal, experience of the psychosocial nursing environment and good patient treatment outweighed the informants' overall experience.

Bakgrund: Förtroende, omhändertagande, närvaro och kunskap är viktiga faktorer hos sjuksköterskan för att patienten skall känna trygghet. Det opereras dagligen hundratals patienter med elektiv ortopedisk dagkirurgi i regional anestesi i Sverige. För dessa patienter spelar anestesisjuksköterskan en viktig roll under den perioperativa processen. Oro och ångest hos patienten inför operation är vanligt förekommande, vilket kan leda till en försämrad återhämtning. Ortopediska patienter upplever dessutom sämre postoperativ återhämtning jämfört med andra patientkategorier. Det är därför av stor vikt att undersöka patientens perioperativa upplevelse av trygghet för att få en större förståelse kring vilka faktorer som kan påverka patientens trygghet och därmed postoperativa återhämtning. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka patienters upplevelse av trygghet i samband med ortopedisk elektiv dagkirurgi i regional anestesi. Metod: En kvantitativ icke-experimentell enkätstudie har genomförts. Patienter över 18 år som genomgått ett elektivt ortopediskt ingrepp i regional anestesi under dagkirurgisk vård inkluderades. Patienterna valdes ut från tre sjukhus i norra Sverige. Konsekutivt urval användes, vilket resulterade i 132 analyserade enkäter. På grund av icke normalfördelat data användes Mann-Whitneys U-test, Kruskall-Wallis och Spearmans korrelationstest. Resultat: Patienter upplever trygghet under den perioperativa processen och personalen spelar en viktig roll i huruvida patienten upplever trygghet. Om patienten upplever ångest påverkar detta upplevelsen av trygghet negativt. Patienter med hög utbildningsnivå kände sig mindre trygga under operationen jämfört med patienter med lägre nivå av utbildning. Slutsats: Patienterna upplever trygghet i samband med perioperativ omvårdnad och patientens upplevelse av trygghet påverkas av faktorer som vi i personalen har stor möjlighet att påverka. Bland annat spelar kommunikation, information, bemötande och attityd en viktig roll.

Dagkirurgi innebär att utskrivning av patient sker samma dag som det att operationen genomförs. Dagkirurgi som metod ökar och tidigare forskning visar att det finns utrymme för förbättring i patientvården både gällande information och smärthantering samt att patienterna var nöjda med metoden fram tills dess att de skrevs ut och ansåg att den svaga länken i kedjan var den efterföljande vården i hemmet. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie där 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ analys sammanställdes. Syftet var att sammanställa hur sjuksköterskors omvårdnadsåtgärder påverkar patientens upplevelse av återhämtning vid dagkirurgi. Resultatet visade att sjuksköterskan kan påverka patientens upplevelse av återhämtning med omvårdnadsåtgärder. Dessa omvårdnadsåtgärder är uppföljning och återkoppling, adekvat information och undervisning samt positivt och personcentrerat bemötande. / Day surgery means that the patient has the operation and is released from the hospital under the course of a single day. Day surgery as a method is increasing and research shows that there is room for improvement in patient care both regarding information and pain management but also that the patients were satisfied with the method until they were released from the hospital and that the weak link in the chain was the subsequent care at home. The method used was a systematic literature study summarizing 10 scientific articles with qualitative analysis. The aim was to summarize how nurses’ nursing interventions affect the patient's experience of recovery in day surgery. The result in the study showed that nurses can, with nursing interventions, affect the patient's experience of recovery. These nursing interventions are follow-up and feedback, adequate information and education, plus positive and person-centered personal treatment.

Bakgrund och problemformulering: Antalet dagkirurgiska operationer har ökat betydligt det senaste decenniet. Denna utveckling kan ses som en del av hållbar utveckling där det är centralt att hushålla med resurser. Dagkirurgiska ingrepp ämnar påverka patientens liv minimalt och minska belastningen på sjukvården. Det snabba förloppet kan orsaka psykologisk stress om vården inte anpassas efter patienten. En persons förmåga att hantera denna stress relateras till personens copingstrategi, vilken kan vara känslofokuserad eller problemfokuserad. Den perioperativa sjuksköterskan ska arbeta personcentrerat genom att utforma vården utifrån varje unik patients behov och önskemål. Genom att skapa en god relation till patienten kan den perioperativa sjuksköterskan skapa trygghet och minska oro för patienten. För att lyckas med detta behövs en förståelse för patientens upplevelser under den perioperativa processen, för att kunna informera och stödja patienten på bästa sätt. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av perioperativa vården i samband med dagkirurgi. Metod: Systematisk litteraturstudie med kvalitativ design. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde tre huvudkategorier: livsrytm, levd kropp och vårdrelationen samt nio subkategorier. Slutsats: Upplevelserna av den dagkirurgiska processen varierade mycket mellan olika patienter och kan relateras till patienternas copingstrategi. Hur patienterna upplevde vårdandet berodde till stor del på hur de blev bemötta av vårdpersonalen. Sjuksköterskan kan med fördel använda ett personcentrerat arbetssätt, som går ut på att utforska patientens upplevelser och copingstrategi, och genom det förbättra patientens upplevelse av det dagkirurgiska förloppet främjas även hållbar utveckling.

Bakgrund: Flera faktorer inverkar på den postoperativa återhämtningen såsom kön, ålder och även hälsolitteracitet. Hälsolitteracitet innebär att ha en förmåga att förstå, bedöma och använda information för att underhålla eller förbättra sin hälsa och kan utgöra en viktig faktor att ta hänsyn till när patienter ska tillgodose sig information inför ett dagkirurgiskt ingrepp. Tidigare studier har visat att bristande funktionell hälsolitteracitet har lett till sämre postoperativ återhämtning. För att kunna utforma rätt sorts information till patienten krävs kunskap och vidare forskning kring funktionell hälsolitteracitet och dess inverkan på postoperativ återhämtning. Syfte: Studiens syfte var att beskriva och undersöka huruvida det fanns ett samband mellan postoperativ återhämtning och funktionell hälsolitteracitet hos patienter som genomgått ortopedisk dagkirurgi. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie har genomförts. Patienter från tre sjukhus i norra Sverige tilldelades enkäter till sin hemadress för skattning av funktionell hälsolitteracitet samt postoperativ återhämtning 3 månader efter dagkirurgiska ortopedioperationer. Resultat: Av 278 enkäter erhölls svar från 159 informanter, vilket ger en svarsfrekvens på 57%. Personer som skattat sig ha nedsatt funktionell hälsolitteracitet skattade sin postoperativa återhämtning sämre. I denna studie framkom ingen signifikant skillnad i postoperativ återhämtning mellan könen. Kvinnorna skattade sig ha bättre funktionell hälsolitteracitet jämfört med män Likaså personer med högre utbildningsnivå. Ingen signifikant skillnad fanns mellan olika åldersgrupper, varken beträffande postoperativ återhämtning eller funktionell hälsolitteracitet. Personer som skattat sig ha nedsatt funktionell hälsolitteracitet skattade sin postoperativa återhämtning sämre. Slutsats: En del faktorer, däribland nedsatt funktionell hälsolitteracitet, kan associeras med sämre postoperativ återhämtning. Kartläggning av dessa faktorer kan möjligtvis hjälpa vårdpersonal anpassa vården till varje individ och därmed förkorta konvalescensen. Patientinformation kräver vidareutveckling för att möta olika nivåer av hälsolitteracitet.