Background:Persons living with a mental illness often have to put up with a financial disadvantage. Their ability to work is often limited and because of that they have to rely on the welfare reform to get an income. This income is often low compared to other citizens which by itself is something strongly associated with mental illness. Purpose: The purpose in this study was to describe how people living with a mental illness experience that their economic situation has an impact on their daily life. Method: This study is a literature review containing nine scientific articles from previous research. Findings: The study’s findings show that people living with mental illness find it hard to meet basic needs, and that their money is not enough to last a whole month. They feel limited in their daily life, for example their lack of money has a big impact on their spare time. It also makes contact with families and friends harder to maintain. They also felt that they had to put up with things not worthy a human being. Conclusion: The people living with mental illness struggle to fit in to society, but are constantly reminded that they are different. / Bakgrund:Personer som lever med psykisk sjukdom har ofta dåliga ekonomiska förutsättningar. Deras möjligheter att arbeta är ofta begränsade och på grund av det tvingas de att förlita sig på välfärdssystemet för att få en inkomst. Denna inkomst är ofta låg jämfört med andra samhällsmedborgare, något som är sammankopplat med psykisk sjukdom. Syfte: Syftet med arbetet var att beskriva hur personer med psykiskt funktionshinder upplever att deras ekonomiska situation inverkar på deras vardag. Metod: Denna studie är en allmän litteraturstudie innehållande nio vetenskapliga artiklar från tidigare forskning. Resultat: Resultatet visar att människor som lever med psykisk sjukdom upplever det svårt att möta dagliga behov och att deras pengar inte räcker till att leva på under en månad. De känner sig begränsade i sin vardag, exempelvis har deras brist på pengar stor inverkan på deras fritid. Bristen på pengar gör det också svårare att hålla kontakten med familj och vänner. Deltagarna kände att de var tvungna att stå ut med saker som inte var värdigt en människa. Sammanfattning: Personer som lever med psykisk sjukdom kämpar för att passa in i samhället, men påminns ständigt om att de inte passar in.

Sammanfattning Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är den mest förekommande gruppen sjukdomar i världen och står för en tredjedel av den globala dödligheten. Hjärtinfarkt påverkar patienters liv på olika sätt och kräver olika livsstilsförändringar i det dagliga livet.  Att sträva efter att få förståelse för patienters upplevelse av situationen är viktigt och patientdelaktighet är centralt i den personcentrerade omvårdnaden. Sjuksköterskan ska i partnerskap med patienten identifiera vad hälsa betyder och tillsammans med sitt team bedöma, planera, genomföra omvårdnad och skapa förutsättningar för att främja hälsa. Syfte: Att belysa patienters upplevda psykiska hälsa efter hjärtinfarkt.  Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Resultatet inkluderar totalt 11 vetenskapliga artiklar.  Resultat: Resultatet beskrevs utifrån tre kategorier; “Emotioner”, “Begränsad vardag” samt “Vägen tillbaka”. Känslor av rädsla och osäkerhet var vanligt förekommande hos patienterna. Hjärtinfarkten gav känslor av att deras kropp inte längre var deras. Patienterna upplevde att de fått en andra chans i livet efter hjärtinfarkten, medan andra inte längre var säkra på om livet var värt att leva.  Slutsats: Patienter som drabbats av hjärtinfarkt lever med en konstant känsla av rädsla och osäkerhet samt brist på viktig kunskap som inte delgivits dem av hälso- och sjukvårdspersonalen. Detta medför en begränsad vardag för patienten. Genom djupare förståelse för patienters upplevelse ökar möjligheterna till att kunna erbjuda god personcentrerad vård.

Abstract Approximately 1-2 percent of the world population lives with various heart rhythm disorders of supraventricular nature. These arrhythmias can alter the patient's lifestyle and negatively affect the balance between the demands of daily life and functional abilities. To diagnose paroxysmal supraventricular tachycardia (PSVT) can be difficult due to spontaneity of the episodes and the transience nature of the symptoms. Finding the right treatment can also pose a challenge because some of the medicines used are associated with increased toxic risks and requires close monitoring of the patient through regular blood tests. Some patients experience recurrence of symptoms despite optimal treatment measures and adherence to treatment and self-care recommendations.  Studies have shown that patients’ prior knowledge regarding these diagnoses is low. The nurse has a crucial role of informing and making sure that patients receive education in among other things self-care as well as information regarding disease and drugs related complications etc. There is a mutual interaction between daily life and functional health status where daily life makes demands on functional abilities at the same time as these affect how an individual lives their daily lives. In order to experience quality of life and health, the balance between these two must be maintained. The nurse has a pivot role in assisting the patient maintain the balance.  The study’s aim was to highlight the effects of living with supraventricular tachycardia (SVT) on the patient's daily life. The method chosen was literature review. Original articles were obtained from established databases such as PubMed and CINAHL, and the results from 17 articles were analyzed using content analysis. This means that the text was read several times in order to familiarize with the content. Different units were identified and the categories as well as sub-categories were coded. These formed the basis of the headings and subheading used to present the results. Four categories and ten sub-categories were identified from the studies.  Studies show that SVT has negative effects on the patients’ daily life. Symptoms cause anxieties and uncertainties that lead to mental and emotional stress. Some patients withdraw from participating in the social activities for fear of provoking the attacks whereas others are forced to give up participation due to among other things fatigue that results from symptoms attacks. Family life is sometimes disrupted since the symptoms can lead to fatigue that negatively affects family life in that patients do not have the energy to participate in activities in their home or to live up to other requirements of their daily lives.  The diagnosis can even affect economy since patients are forced to cut down on working hours or go into early retirement. Other patients lost their employment due to frequent hos-pital visits or inability to fulfill their duties. Physical activities as well as well-being are negatively affected too in that some patients show signs of impaired physical activities. Patients use different coping strategies such as planning their daily lives around the symp-tomatic periods. In conclusion it is suffice to state that SVT has negative effects on the patients’ daily life. The Patients would benefit from a well-structured and person centered patient education.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en kronisk sjukdom. Denna obotliga sjukdom kräver mycket personligt ansvar från patienten och kan innebära både akuta och långvariga komplikationer. Att som barn drabbas av denna sjukdom innebär stora utmaningar. Den första tiden ligger fokus på utvecklingsprocessen mot självständighet. I den personcentrerade vården är det viktigt att lyfta fram barns känslor och upplevelser för att främja hälsan genom livet. Syfte: Att beskriva barns upplevelser av att drabbas av och leva med diabetes typ 1. Metod: Litteraturstudien är en sammanställning av 11 kvalitativa studier. Deltagarna i litteraturstudien var 7–18 år gamla. Resultat: Resultatet presenteras utifrån två huvudkategorier dessa är; Den första tiden och Förändrad vardag och sex subkategorier. Analysen resulterade i att det innebär en stor livsförändring att drabbas av en kronisk sjukdom. Barnen upplevde svåra känslor psykiskt av att få diagnosen, särskilt den första tiden efter diagnostiseringen. Konklusion: Faktorer som visade sig ha en stor betydelse för barn med diabetes typ 1 var att barnen får utbildning samt stöd i att kunna leva med diabetes typ 1, kunskap om sjukdomen för att bli självständiga samt acceptansen av sjukdomen. Sjuksköterskans kunskaper om kommunikation och omsorg är grunden för en god vård för barn med Diabetes typ1. / Background: Diabetes type 1 is a chronical disease. This incurable disease requires a lot of responsibility from the patient and can involve complications. Being affected by diabetes type 1 as a child means great challenges. In the first period, focus is on the development process towards independence. In person-centered care, it is important to highlight children's feelings and experiences to promote health throughout life. Aim: To describe children's experiences of being affected by and living with diabetes type 1. Method: A literature review that is a compilation of 11 qualitative studies. The participants in the literature study were 7–18 years old. Findings: The results are presented based on two main categories, these were; During the first period and The daily life changes and six subcategories. The analysis resulted in the fact that being affected by a chronic disease means a major life change. The children experienced difficult feelings psychologically from receiving the diagnosis, especially in the first period after their diagnosis. Conclusion: Factors that proved to be important for children with diabetes type 1 were that the children receive education and support in living with diabetes type 1, knowledge about the disease for independence and acceptance of the disease. The nurse's knowledge of communication and care is the basis for good care for children with diabetes type 1.

Background: Maximum oxygen uptake is an established measurement of diagnosing chronic heart failure and underlies various central and peripheral factors. However, central and peripheral factors are little investigated, because they are usually measured invasively. The aim of this study was to compare non-invasively measured central and peripheral factors of oxygen uptake between patients with chronic heart failure and healthy controls. Methods: Ten male patients with heart failure with reduced ejection fraction (62 ± 4 years; body mass index: 27.7 ± 1.8 kg/m2; ejection fraction: 30 ± 4%) and ten male healthy controls (59 ± 3 years; body mass index: 27.7 ± 1.3 kg/m2) were tested for blood pressure, heart rate, stroke volume, cardiac output, and cardiac power output (central factors) as well as muscle oxygen saturation of the vastus lateralis and biceps brachii muscle (peripheral factors) during an incremental cycling test. Stroke volume and muscle oxygen saturation were non-invasively measured by a bioreactance analysis and near-infrared spectroscopy, respectively. Additionally, a maximum isometric strength test of the knee extensors was conducted. Magnitude-based inferences were computed for statistical analyses. Results: Patients had a likely to most likely lower oxygen uptake, mean arterial pressure, and heart rate at maximum load as well as very likely lower isometric peak torque. Contrary, patients had a possibly to likely higher stroke volume and muscle oxygen saturation of the vastus lateralis muscle at maximum load. Differences in cardiac output, cardiac power output, and muscle oxygen saturation of the biceps brachii muscle at maximum load were unclear. Conclusions: Non-invasively measured central and peripheral factors of oxygen uptake differ between patients with chronic heart failure and healthy controls. Therefore, it is promising to measure both types of factors in patients with chronic heart failure to optimize the diagnosis and therapy.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är en vanligt förekommande folkhälsosjukdom som leder till insulinbrist i kroppen. Kardiovaskulära sjukdomar är en av de vanligaste komplikationerna kopplade till diabetes mellitus typ 1. En person med diabetes måste ta stort eget ansvar för att behandlingen ska fungera optimalt.  Syftet: Syftet med denna litteraturstudie var att sammanfatta upplevelser och erfarenheter av att leva med diabetes mellitus typ 1.  Metod: En deskriptiv litteraturstudie baserad på resultatet från 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Alla sökningar har genomförts i PubMed.  Huvudresultat: Resultatet visade att personer med diabetes mellitus typ 1 upplever okunskap gällande diabetes mellitus typ 1 och skillnaden emot diabetes mellitus typ 2. Det finns förbättringsarbete gällande spridning av hälsoinformation till allmänheten. Det framkom också, även om oklart exakt hur, att familj och vänner är en viktig del av att leva med sjukdomen. Diabetes mellitus typ 1 upplevdes som en krävande sjukdom och förmåga att utföra egenvård kombinerat med individanpassad vård är viktiga komponenter i behandlingen. Slutsats: Att leva med diabetes mellitus typ 1 är krävande vilket förutsätter förmåga att utföra egenvård i kombination av individanpassad vård. Det finns upplevd okunskap i samhället gällande skillnaden mellan diabetes mellitus typ 1 och 2 samt generellt om diabetes mellitus typ 1. Att öka allmänhetens och hälsosjukvårdpersonals kunskap angående diabetes mellitus typ 1 skulle förbättra livet i stort, bemötande och behandling av sjukdomen. Vårdpersonal med god förståelse för diabetes-teknologi är viktigt för bemötande och behandling. / Background: Diabetes mellitus type 1 is a common endemic disease that leads to insulin deficiency in the body. Cardiovascular diseases are one of the most common complications linked to diabetes mellitus type 1. An individual with diabetes must take on a lot of responsibility for the treatment to work optimally.  Aim: The aim of this literature study was to summarize experiences of individuals living with type 1 diabetes mellitus. Methods: A descriptive literature study based on the results from 13 scientific articles with a qualitative design. All research was conducted using PubMed. Main Results: The results showed that persons with diabetes mellitus type 1 experience a lack of knowledge regarding diabetes mellitus type 1 and how it’s different from type 2. There is improvement to be made regarding spreading health information to the public. It also showed, even though unclear exactly how, that family and friends are an important part of living with the disease. Diabetes mellitus type 1 is experienced as a demanding disease and a capacity to perform self-care combined with individual-focused care are significant components of the treatment.  Conclusion: To live with diabetes mellitus type 1 is demanding and presupposes a capacity to apply self-care in combination with individual-focused care. There exists experienced lack of knowledge in society regarding the differences between diabetes mellitus type 1 and 2 but also regarding diabetes mellitus type 1 in general. To increase the public knowledge and knowledge among healthcare personnel regarding diabetes mellitus type 1 would improve life in general and treatment of the disease. Healthcare personnel with good understanding regarding diabetes-technology is of importance for treatment of the disease.

Bakgrund: Sjukdomar som cancer, divertikulit, inflammatoriska tarmsjukdomar ochinkontinens kan vara anledningen till att en patient erhåller en stomi som en del avbehandlingen. Stomi är en konstgjord öppning på magen där tarmen eller urinröret mynnar utoch samlar upp avföring eller urin i en påse. Att leva med en stomi kan innebära mer än attbära en påse på magen för patienten då även starka känslor kan upplevas, såsom ångest ochskuldkänslor. Det är upp till sjuksköterskan att bemöta dessa patienter och deras upplevelserpå bästa professionella sätt. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att levamed en stomi. Metod: Databassökningen i Cinahl och PubMed resulterade i elva kvalitativastudier som granskades utifrån SBU kvalitetsgranskningsmall samt analyserades i trekategorier och åtta underkategorier. Resultat: Tre huvudteman identifierades. Det första var “Förändrad identitet” med två underkategorierna “Förändrad kroppsuppfattning”; “Emotionell förändring”. Den andra kategorin “Begränsningar i vardagen” innehåller fyraunderkategorier: "Rädsla och oro för komplikationer och läckage”. “Förändrade matvanor”; “Påverkan på det sociala livet”; “Påverkan på sexuallivet”. Den tredje kategorin “Betydelseav stöd och information” omfattar två underkategorier: “Familj och vänner som stöd”;“Utbildning och stöd från vården”. Slutsats: Upplevelsen av att leva med en stomi varierarfrån person till person med tanke på förändringar i olika sammanhang. Stomin ledde till orooch rädslor för komplikationer, och påverkade patienters fysiska, psykiska, sexuella ochsociala välbefinnande negativt. Information, stöd och uppföljning från sjukvården börförbättras då patienterna upplevde den som bristfällig. / Background: Patients suffering from cancer, diverticulitis, inflammatory bowel diseases andincontinence can be the reason why a patient receives a stoma as part of the treatment. Astoma is an artificial opening in the stomach where the intestine or urethra opens and collectsfeces or urine in a bag. Living with a stoma can mean more than wearing a pouch on thepatient's stomach as strong emotions can be experienced, for example anxiety and guilt. It isup to the nurse to approach these patients and their experiences in the best professional way.Aim: The aim was to describe patients' experiences of living with a stoma. Method: Thedatabase search in Cinahl and PubMed resulted in eleven qualitative articles that werereviewed based on the SBU quality review template and analyzed in three categories andeight subcategories. Results: Three main themes were identified. The first one was "Changed identity" with two subcategories "Changed body image"; "Emotional change"; The secondcategory, "Limitations of stoma in everyday life", contains four subcategories: "Fear andanxiety about complications and leakage"; "Changed eating habits"; "Impact on social life";"Impact on sexual life". The third category "Importance of support and information"comprises two subcategories: "Family and friends as support"; "Education and support fromhealth care". Conclusion: The experience of living with a stoma varies from person to persondue to changes in different contexts. The stoma led to anxiety and fear of complications, andit affected patients’ physical, psychological, sexual, and social well-being negatively.Information, support, and follow ups from healthcare should be improved as patientsconsidered it insufficient.

Bakgrund: Anorexia nervosa (AN) är en komplex psykiatrisk sjukdom som inte endast drabbar individen utan även många i personens närhet. Tillståndet kännetecknas av en ohälsosam fokusering på kropp, vikt och mat. Det är ett påtagligt problem i samhället med ett stort mörkertal där många inte har tillgång till en korrekt behandling, vilket kan öka lidandet för personerna. Sjuksköterskans arbetsuppgift inkluderar att motverka ohälsa och lidande, vilket kräver större kompentens kring AN för att kunna vara ett stöd i individens väg tillbaka till en god hälsa. Det enda sättet att besitta kunskapen är att lyssna på patientens subjektiva upplevelser och erfarenheter.  Syfte: Syftet var att beskriva hur det är att leva med anorexia nervosa från ett patientperspektiv.  Metod: Denna icke-systematiska litteraturöversikt är baserad på 15 orginalartiklar, varav 13 är kvalitativa och 2 är kvantitativa. Artiklarna är hämtade från PubMed, CINAHL och PsycInfo. Artiklarna kvalitetsgranskades efter Sophiahemmets Högskolas bedömningsunderlag. Resultatets artiklar analyserades och kategoriserades i tre huvudkategorier samt sju underkategorier.  Resultat: I huvudkategorin relationen till sjukdomen urskildes det att kontroll, inre konflikt, kroppsbild och återhämtningpåverkades av sjukdomen. I den andra huvudkategorin påverkan på identiteten kunde underkategorierna stigma och isolering urskiljas som bidragande faktorer till en påverkad självbild. I den sista huvudkategorin bli fri från sjukdomen identifierades vårdupplevelse vilket visade på hur processen till tillfrisknande upplevs.  Slutsats: Föreliggande litteraturöversikt visade att individens tillvaro och identitet påverkades negativt på grund av AN. Individen är ansvarig att starta tillfriskningsprocessen, där sjukvårdens roll är att motivera, stötta och hjälpa längs en komplex och jobbig process. Ökad kunskap och förståelse kring individens upplevelser av AN, möjliggör att en holistisk vård kan ges som är bättre anpassad till att möta personens behov. / Background: Anorexia nervosa (AN) is a complex psychiatric disorder that affects not only the individual but also many people closest to the person. The condition is characterized by an unhealthy focus on the body, weight and food. It is a significant problem in society with a large number of people that are living in the dark with the AN and never treated, where many do not have access to proper treatment, which can increase the suffering of the people. The nurse's task includes preventing ill health and suffering, which requires greater knowledge around AN in order to assist in restoring the individual's health. The only way to possess the knowledge is to listen to the patient's subjective experiences and experiences.   Aim: The purpose was to describe what it is like to live with anorexia nervosa from a patient perspective.  Method: This non-systematic literature review is based on 15 original articles, of which 13 are qualitative and 2 are quantitative. The articles are taken from PubMed, CINAHL and PsycInfo. The articles were quality reviewed according to Sophiahemmet University's assessment basis. The article's articles were analyzed and categorized into three main categories and seven subcategories.  Results: In the main category the relationship to the disease, it was distinguished that control, internal conflict, body image and recovery were affected by the disease. In the second main category influence on identity, the subcategories of stigma and isolation could be distinguished as contributing factors to an affected self-image. In the last main category of being free from the disease, care experience was identified, which showed how the process of recovery is experienced.  Conclusions: The current literature review showed that the individual's existence and identity were negatively affected due to AN. The individual is responsible for starting the recovery process, where the role of healthcare is to motivate, support and help along a complex and difficult process. Greater knowledge and understanding of the individual's experiences of AN, enables holistic care to be provided that is better adapted to meet the individual's needs.

Bakgrund: I Sverige drabbas cirka 900 barn per år av diabetes mellitus typ 1. Kunskapen om behandling och medicin tekniska framsteg har utvecklats under årens gång vilket har förenklat dessa patienters möjligheter till egenvård Tidigare forskning påvisar en brist på stöd i skolverksamheten och hos hälso - och sjukvårdspersonal för barn med diabetes typ 1. Barn och ungdomar med diabetes har ett krav på att kunna sköta och behandla sin sjukdom självständigt mer än de krav som ställs på deras “friska” skolkamrater och vänner. Syftet med denna studie är att beskriva barns upplevelser av diabetes mellitus typ 1 i det dagliga livet. Metod: Litteraturstudie i form av en kvalitativ metaetnografi. Resultat: Tre huvudtema framkom och totalt åtta subtema. Huvudtema: Känslomässig reaktion av sjukdomen. Subtema: Att uppleva svåra känslor vid diagnostillfället, Oro för komplikationer och behandling och Känslan av att vara annorlunda, Huvudtema: Att vara kontrollerad av sjukdomen. Subtema: Känslan av att vara begränsad och Att förändras för att passa in. Huvudtema: Att behöva stöd. Subtema: Skolpersonalens betydelse, Betydelsen av familjens stöd och Sjukvårdspersonalens betydelse. Slutsats: Resultatet tyder på en önskan om förståelse och stöd från omgivningen, att bli sedd som en person och inte diagnos. / Background: In Sweden, approximately 900 children are affected by diabetes mellitus type 1 per year. Knowledge of treatment and advances in medical technology have developed over the years, which has simplified these patients' opportunities for self-care Previous research shows a lack of support in school activities and among health care professionals for children with diabetes type 1. Children and young people with diabetes must be able to manage and treat their disease independently more than those placed on their "healthy" schoolmates and friends. This study describes children's experiences of diabetes mellitus type 1 in daily life. Aim: The purpose of this study is to describe children's experiences of diabetes mellitus type 1 in daily life. Method: A literature study in the form of a qualitative metasynthesis in line with the research process. Results: Main theme: Emotional reaction to the disease. Subtheme: Experiencing difficult feelings at diagnosis, Worry about complications and treatment and The feeling of being different, Main theme: Being controlled by the disease. Subtheme: The feeling of being limited and Changing to fit in. Main theme: Needing support. Subtheme: The importance of school staff, The importance of family support and The importance of healthcare staff Conclusion: The result indicates a desire for understanding and support from those around them, to be seen as a person and not their diagnosis.

Bakgrund   Irritable Bowel Syndrome (IBS) är en mag- och tarmsjukdom som drabbar cirka 18 procent av den svenska befolkningen och som medför en lägre livskvalitet. Irritable bowel syndrome är en komplex sjukdom med en multifaktoriell etiologi där vanliga symtom är exempelvis magsmärtor, förstoppning och diarré. I vården blir personer med IBS ofta felaktigt bemötta och det finns ett ökat behov av kunskap hos sjuksköterskor kring IBS för att kunna erbjuda en god och personcentrerad vård. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att beskriva vuxna personers erfarenhet att leva med irritable bowel syndrome. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt valdes som metod för att besvara studiens syfte där 12 vetenskapliga artiklar av både kvantitativ och kvalitativ metodansats inkluderades. Sökningen av artiklar genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL där valda artiklar kvalitetsgranskades i enlighet med Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Resultatet sammanställdes genom en integrerad dataanalys. Resultat Två huvudkategorier framkom i resultatet; Utmaningar i det dagliga livet och Mötet med hälso- och sjukvården. Personer upplevde att IBS påverkade negativt den fysiska och psykiska hälsan, yrkes- och privatlivet samt att det fanns brister i sjukvården. Sjukdoms påverkan över det dagliga livet är dubbelriktad där psykosociala faktorer samspelar med symtomen. Personer som sökt vård för IBS besvär upplever att de inte får tillräckligt med stöd och att de inte blir tagna på allvar. Resultatet diskuterades sedan med stöd av Erikssons teori om lidande så kallad Caritativ vårdande. Slutsats Denna litteraturöversikt belyste vuxna personers erfarenheter av att leva med IBS. Resultatet påvisade att IBS har en komplex påverkan på personernas dagliga liv och brister i mötet med sjukvårdspersonal. Genom ökad kunskap kring detta skulle sjuksköterskor kunna arbeta mer personcentrerat för att kunna bemöta och stötta personer med IBS. / Background Irritable Bowel Syndrome (IBS) is a gastrointestinal disorder that affects approximately 18 percent of the Swedish population and leads to a lower quality of life. Irritable bowel syndrome is a complex disease with multifactorial etiology, where common symptoms include abdominal pain, constipation, and diarrhea. People with IBS are often wrongly treated in the healthcare system, where there is an increased need for knowledge among nurses about IBS in order to offer good and person-centered care.  Aim The aim of the literature review was to describe adults’ experiences of living with irritable bowel syndrome. Method  A non-systematic literature review was chosen as the method to answer the purpose of the study where 12 scientific articles with a quantitative and qualitative approach were included. The search for articles was carried out in the databases PubMed and CINAHL and selected articles were quality checked in accordance with Sophiahemmet University’s assessment document. The results were compiled through an integrated data analysis.  Results Two main categories emerged in the results: Challenges in their daily lives and The encounter with healthcare. People experienced that IBS negatively affected their physical and mental health, work and personal life, and that there were shortcomings in healthcare. The impact of the disease on daily life is bidirectional, where psychosocial factors interact with the symptoms. People seeking care for IBS problems often feel that they do not receive enough support and that they are not taken seriously. The result was discussed with the support of Eriksson´s theory about suffering, known as Caritative caring.   Conclusions This literature review emphasizes adult’s experiences of living with IBS. The results showed that IBS has a complex impact on a person’s daily life and can create challenges when interacting with healthcare professionals. By increasing knowledge about this, nurses could work more patient-centered in order to meet and support people with IBS.