Syftet med denna studie var att beskriva föräldrars erfarenhet av delaktighet i vården av sitt nyfödda barn på neonatalavdelning samt att beskriva hur sjuksköterskan hade möjlighet att främja föräldrars delaktighet. Metoden som användes var en deskriptiv litteraturstudie där 29 artiklar användes. Litteratursökningen gjordes i databaserna Blackwell Synergy, CINAHL, PubMed och Elin@dalarna. Resultatet har visat på positiva erfarenheter för föräldrar att bli delaktiga genom hud-mot-hudkontakt, amning, kommunikation med sjuksköterskan och genom olika omvårdnadsmodeller. Negativa erfarenheter av delaktighet upplevdes vid separationen när mor och barn inte fick möjlighet att bo tillsammans och att föräldrarna inte fick tillåtelse av personalen att vara med i omvårdnaden av sitt barn. Sjuksköterskan hade stort inflytande på föräldrarnas delaktighet i vården av sitt barn och det var viktigt att låta föräldrarna vara med i den praktiska omvårdnaden för att lättare hitta sin föräldraroll och skapa känslan av att det var deras barn.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva strategier som sjuksköterskan kan använda för att patienten ska uppnå delaktighet i sin egen vård och behandling. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklar söktes ur databaserna: PubMed, Cinahl. Resultat: De strategier för delaktighet som framkommit innefattade sjuksköterskan, patienten och organisationen i samspel. Viktigt för patientdelaktighet var en fungerande organisation, där tiden och möjlighet att träffa samma personal lyftes som viktigt. Personalens erfarenhet, kunskap och förmåga till empati kunde användas i vårdsituationen för att patienten skulle bli delaktig. Grunden för patientdelaktighet var kommunikation mellan patienten och sjuksköterskan. Klara roller gav samarbete, patienten visste vad som förväntades och delaktighet skapades. Bekräftades patienten blev patienten delaktig, för att patienten blev sedd som en unik individ. Patientens involvering och delaktighet i vårdprocessen skedde när han/hon fick tillräckligt med information och struktur på vården som planerades. Slutsatser: Det är viktigt med kommunikation i mötet mellan sjuksköterskan och patienten. Kommunikation består av att lyssna, ställa frågor, observera och informera. Att sjuksköterskan har kunskap om kommunikation och använder metoder för att kommunicera främjar patientens delaktighet.

<p>Uppsatsen syftar till att beskriva och få en ökad förståelse för hur internkommunikationen på Jönköpings Länstrafik AB ser ut, kopplat till kanaler och delaktighet. De frågeställningar som vi har valt att använda oss utav är: Vilka kanaler för internkommunikation finns? Vad anser de anställda om kanalerna och deras informationsfunktion? Är de anställda delaktiga inom företaget, dvs. får de information, kan de uttala sig i frågor, kan de påverka beslut etc.?</p><p>För att få fram våra resultat har vi använt oss utav en kvalitativ intervjumetod där vi valt att intervjua nio anställda på olika nivåer inom företaget.</p><p>Utifrån det sammanställda resultatet kan vi dra slutsatsen att Jönköpings Länstrafik AB är ett företag som består av två större avdelningar som i sin tur sitter på två olika arbetsplatser. Detta bidrar till att företaget känns splittrat. Vi kan även se att de anställda på JLT inte har så stor kunskap om internkommunikation och de olika kommunikationskanalerna som finns på företaget. Till sist kan vi dra slutsatsen att de anställda inom JLT anser att delaktigheten inom företaget kan förbättras då det i dagsläget känns som om företaget är uppdelat i två olika block, samt att företagets vision och policies inte uppmärksammas tillräckligt mycket inom företaget, vilket kan bidra till minskad delaktighet.</p>

<p>Syftet med vår undersökning var att ta reda på huruvida pedagogernas förhållningssätt och arbetsmetoder kan främja delaktigheten för barn med hörselnedsättningar i förskolan. Huvudfrågeställningarna som ställdes var hur pedagogerna beskriver sitt arbets- och förhållningssätt för att främja barnets sociala miljö. Hur beskriver pedagogerna sitt arbets- och förhållningsätt i den pedagogiska miljön? Hur beskriver pedagogerna utformningen av den fysiska miljön? De teorier vi funnit relevanta i detta sammanhang handlar om hur fysisk, social och pedagogisk miljö är viktiga faktorer för delaktighet. För att finna svar på våra frågor använde vi oss av kvalitativa intervjuer som genomfördes med fem olika pedagoger vid olika förskolor. Resultatet visade att det fanns möjligheter för barnen med hörselnedsättningar till delaktighet, men att det samtidigt är ett område som kan utvecklas betydligt mer.</p>

No description available.

TITEL Makten över samhällsdebatten En fallstudie av relationen traditionella nyhetsmedier och sociala medier FRÅGESTÄLLNING Hur ser relationen mellan traditionella nyhetsmedier och sociala medier ut? Vilka teman av nyhetsrapporteringen fokuserar de respektive medierna på? Vilka typer av aktörer är det som ges utrymme i de respektive medierna? BAKGRUND 1968 upptäckte Maxwell McComb m.fl att nyhetsmedierna utövade ett slags makt över publiken. Detta då de fann att de sakfrågor som allmänheten ansåg vara viktigast stämde överens med nyhetsfokus de senast föregående fem veckorna. Sedan dess har stora teknologiska framsteg gjorts vilket förändrat det journalistiska arbetet. Bland annat har det uppstått nya sociala medier. SYFTE Det övergripande syftet är att bidra med en förståelse för hur traditionella nyhetsmedier interagerar med sociala medier, och vice versa. Därtill vill jag även undersöka ifall det går att urskilja skillnader i de teman som det båda medieformerna fokuserar på, samt vilka aktörer som förekommer. METOD Empirin består av samtliga artiklar kring ämnet ”saudiavtalet” som publicerats av fyra tidningar, under en vecka, samt de tweets som publicerats inom hashtaggen ”#saudiavtalet” inom samma tidsperiod. Statistiken samt innehållsanalys har hämtats ur ett totalurval. SLUTSATS Relationen mellan de traditionella nyhetsmedierna och de sociala medierna är obalanserad. Åtminstone i det avseende att nyhetsmedierna i avsevärt lägre utsträckning inkluderar de sociala medierna i sin nyhetsbevakning än vad de sociala medierna hänvisar till nyhetsmedia. Vidare förekommer det inte några ”vanliga människor” i nyhetsartiklarna överhuvudtaget medan dessa på sociala medier utgör den största gruppen aktörer. Trots detta är båda medieformerna starkt dominerade av eliten.

Bakgrund: Idag dör omkring 90 000 människor årligen i Sverige varav 85 procent av dessa på institution eller sjukhus, kanske omgivna av högteknologisk utrustning med alla dess möjligheter att förlänga ett biologiskt liv. Livstestamente är en viljeförklaring om hur en person vill behandlas i livets slutskede. Ett sådant dokument är inte juridiskt bindande. Däremot är det stadgat i lagen att vården, så långt det är möjligt, skall utformas och genomföras i samråd med patienten. Ett livstestamente betraktas av många sjuksköterskor som en vägledning, men det är ändå inte givet att patientens önskemål alltid kan följas även om vårdpersonalen har kännedom om dessa. Syfte: Att belysa en del av de problem sjuksköterskor kan ställas inför i samband med patienters livstestamenten. Metod: En litteraturstudie baserad på artiklar med kvalitativ inriktning. Åtta artiklar med inriktning på livstestamenten, autonomi, delaktighet, livsuppehållande behandling och palliativ vård analyserades. Resultat: Majoriteten av sjuksköterskorna tyckte att livstestamentet var ett sätt för patienten att bevara sin delaktighet om de skulle hamna i ett terminalt tillstånd. Samtidigt ansåg sjuksköterskorna att det kunde vara konfliktfyllt att tillämpa ett livstestamente. Patientens förväntningar, sjuksköterskans ”lägre” position i den hierarkiska strukturen, vårdpersonalens attityder samt bristande kommunikation angavs som några av de svårigheter sjuksköterskan behövde handskas med. Diskussion: Ett av omvårdnadens syften är att minska lidande samt ge möjligheten till en värdig död. Patientens delaktighet är direkt kopplat till upplevelsen av livskvalitet och en god död. Detta synsätt delas av både sjuksköterskor och patienter. Ändå visar det sig att vården i livets slutskede karakteriseras av brist på kontroll och delaktig ur ett patientperspektiv. Ett livstestamente är i nyläget ingen vanlig företeelse i vårdsammanhang. När ett sådant dokument existerar och är vad patienten önskar orsakar det därför ofta stora utmaningar för sjuksköterskan. Flertalet sjuksköterskor påtalar att det krävs bättre kunskap om livstestamentet och dess tillämpning för att hon/han skall kunna bidra till större följsamhet till dessa.

No description available.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur ambitionerna i skolans styrdokument gällande inkludering praktiseras på en skola i Sverige med fokus på elever med koncentrationssvårigheter. För att kunna besvara mina frågeställningar har litteratur om inkludering och elever med koncentrationssvårigheter gåtts igenom samt att observationer och intervjuer har utförts. Dessa metoder har valts för att kunna få en helhetsbild över hur lärarna jag besökte på den valda skolan praktiserar inkluderingsbegreppet samt hur de hanterar elever med koncentrationssvårigheter. I detta arbete har jag utgått från olika specialpedagogiska perspektiv samt det sociokulturella perspektivet. Resultaten av mina analyser visar att de lärarna jag valt att intervjua följer många av styrdokumentens ambitioner gällande inkludering och delaktighet men på dels skilda sätt samt i olika stor utsträckning.

Denna studie syftar till att undersöka resultatet av hjälpmedelsprojektet i Skarpnäcks stadsdelsförvaltning, genom att beskriva hjälpmedelsgruppens arbete och analysera huruvida projektet uppfyller kraven för vedertagen projektform, samt genom att undersöka om arbetet med hjälpmedel haft betydelse för de inblandade. Detta realiseras med utgångspunkt i följande frågeställningar: hur har hjälpmedelsgruppen förberett sig inför projektet och hur har projektet organiserats, hur har hjälpmedlen introducerats för brukarna, vilka hinder och möjligheter har man sett, hur upplever boendestödjarna att deras arbetssituation förändrats genom projektet och slutligen vilken betydelse har hjälpmedlen haft för deltagande brukare i vardagen. Uppsatsen bygger på den kvalitativa forskningsintervjun och jag har funnit respondenter till studien ibland de brukare och den personal (boendestödjare, arbetsterapeuter och biståndsbedömare) som ingått i hjälpmedelsprojektet i Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Under rubriken tidigare forskning finns en översikt som belyser psykiatrireformen, samt en skildring av hur synen på funktionshinder och de funktionshindrades rättigheter har förändrats över tid. Kapitlet tidigare forskning innehåller även en beskrivning av tidigare hjälpmedelsprojekt som är av relevans för att sätta in denna studie i en kontext. Då projektformens hinder och möjligheter utreds i studien är det även relevant att redogöra för enligt vilka principer ett projekt bör utformas. I de teoretiska utgångspunkterna utredes olika teoretiska förklaringsmodeller som tangerar KBT och delaktighetsbegreppet. Dessa används i analysen för att förklara främjande faktorer vid rehabilitering av gruppen psykiskt funktionshindrade. Uppsatsens empiriska material är presenterat som en tematiserad beskrivning av mina respondenters syn på projektet, där jag söker ge en förståelse för vilken betydelse hjälpmedel har för brukares vardag. I analysen av materialet framkommer bland annat att hjälpmedel upplevs ha en positiv inverkan på rehabilitering av psykiskt funktionshindrade, samt att hjälpmedelsprojektet haft positiva resultat för brukare och personal. Avslutningsvis finns en diskussion i vilken huvudresultatet är att rättsäkerheten kring föreskriningen av hjälpmedel bör stärkas eftersom gruppen psykiskt funktionshindrade har svårigheter att göra sin röst hörd.