Musik som verktyg för att lindra oro och stress är en tilltalande omvårdnadsåtgärd då den kan anpassas direkt till individen. Den är utan biverkningar samt kostnadseffektiv. Syfte: Att undersöka effekten av musikåtgärder i omvårdnad av personer med demenssjukdom. Metod: Föreliggande studie är en litteraturstudie omfattande båda kvantitativa och kvalitativa studier från databaserna Web of Science, PubMed och CINAHL. 13 artiklar skrivna på engelska utgjorde resultatunderlaget. Resultat: Resultatet är baserat på empiriska studier varav tio stycken var kvantativa studier och två stycken var kvalitativa studier. Resultatet redovisas under sammanlagt fyra teman: Musik och minskning av agitation, Musik och förbättring av kognition, Musik och ökning av välbefinnande samt Musik och höjning av socialt engagemang. Slutsats: Musik som en omvårdnadsåtgärd av personer med demenssjukdom kan med fördel användas av sjuksköterskor som ett moment i den personcentrerade omvårdnaden, som underhållning samt som ett medel att knyta samman människor. / The use of music as a tool to relieve anxiety and stress is an appealing measure of care as it can be customized directly toward the individual. It is without side-effects and it is costeffective. Aim: The aim of this study was to describe the influence of music on interventions in the daily care of persons with dementia. Method: The following study of literature spans both quantitative and qualitative studies from the databases Web of Science, PubMed and CINAHL. 13 articles that were written in English constitute the basis of data. Result: The result is based on empiric studies where ten were quantitative studies and two were qualitative studies. The result is presented in a total of four themes: Music and a decrease of agitation, Music and the improvement of cognition, Music and the rise increase of wellbeing and lastly Music and the increase of social commitment. Conclusion: Music as an intervention in the daily care of persons with dementia can with favor be used by nurses as a step in the individualized care, as entertainment and also as a medium to bring people together.

En demenssjukdom drabbar fler och fler människor beroende på en ökad ålder hos befolkningen. När en förälder drabbats av sjukdomen kan anhöriga bli ansvariga för vården vilket påverkar deras vardagliga liv. Syftet med uppsatsen är att belysa upplevelsen av att vara anhörig till en förälder över 65 år som drabbats av demenssjukdom. Metoden som använts är en litteraturstudie med kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultatet lyfter fram tre huvudteman med underteman.  Vardagen förändras: Undertemat förlust av frihet visar på begränsningar i vardagen. Tidsbrist visar på svårigheter att umgås och delta i sociala sammanhang och vilken konsekvens som det ger. Att påverkas mentalt visar anhörigas inre konflikt med stress och konstant oro för sin förälder.  Påverkan av mellanmänskliga relationer: identifierar Att få en ny roll men även en att växa som person. Rollen som vårdare av sin förälder skapar ett nytt perspektiv och ny gruppdynamik inom den egna familjen och övriga närstående. Att vara en vårdande anhörig ger en ny insikt där uttryck som kärlek och tillgivenhet nämns.  Behov av stöd och god kommunikation: fokuserar på släkt och närståendes stöd och stöd från hälso- och sjukvården och samhället. Att få stöd ifrån anhöriga men även från hälso- och sjukvården och samhället har stor betydelse för den som vårdar men det finns däremot saker som kan påverka och försvåra stödet. Kommunikation är ett orosmoment för anhöriga som inom familjen som kan försvåra vardagen. Det framkommer även att hitta egen kraft är nödvändigt för att anhöriga ska orka med sitt ansvar. Hur livssituationen hanteras av anhöriga är beroende på vilken inriktning och behov de har av stöd. I diskussionen lyfts respektive huvudteman fram vilka beskriver anhörigas upplevelser i samband med att vårda en förälder med demenssjukdom.

Bakgrund: Idag lever cirka 50 miljoner människor runt om i världen med demenssjukdom. År 2040 beräknas över 81 miljoner människor att leva med demenssjukdom. Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens som oro och ångest är vanligt bland personer med demenssjukdom och utbredningen av oro och ångest kan variera mellan de olika demenssjukdomarna. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva omvårdnadsåtgärder som minskar oro och ångest hos personer med demenssjukdom i deras hemmiljö. Metod: Litteraturstudien utgick ifrån Polit & Becks (2016) nio steg. Databassökningarna genomfördes i Cinahl, PubMed och PsycINFO. Artiklarna var samtliga kvantitativa och granskades genom granskningsmallen Guide to an Overall Critique of a Quantitative Research. Efter granskningen kvarstod totalt nio kvantitativa artiklar i urval 3, vilka utgör litteraturstudiens resultat. Resultat: Resultatet utmynnades i tre teman: anpassa boendemiljön samt göra den mer personlig, lyssna, sjunga eller röra sig till musik samt stimulera genom beröring och sinnesintryck. Resultatet visade flera omvårdnadsåtgärder inom de olika temana som kan minska oro och ångest hos personer med demenssjukdom. Slutsats: Litteraturstudien visade att anpassa boendemiljön samt göra den mer personlig, lyssna, sjunga eller röra sig till musik samt stimulera genom beröring och sinnesintryck minskade oro och ångest hos personer med demenssjukdom.

<p>During the last year in the Innovation Engineering Program, at Halmstad University, a degree project was performed that was carried out during Fall semester in 2006 and Spring semester 2007. The project was performed by two students in corporation with LIC Audio AB, a company in Stockholm. The degree project was meant to result in a communication aid for people with a cognitive handicap. The project focused on people suffering from dementia because of the expressed need within this group. </p><p>This aid should first and foremost help in a conversation between a person with dementia and another person, like a relative or nursing home staff. The two main problems that occur during a conversation with a person suffering from dementia is that the dementian have a hard time understanding the conversation, because of the disease, and that they, because of their age, have reduced hearing ability and even though they would need a hearing aid, they don’t use it. It was established early on in the project that the aid wasn’t supposed to be handled by the dementian but by the other person in the conversation. </p><p>Through studies of different focus groups and a close contact with experts in the area, the project group have developed an aid where the basic function is based on improving the communication through pictures and amplified sound. </p><p>The solution has passed through both functional tests and user tests and has been evaluated by a large network of involved stakeholders, with very positive results. The project has already gained funding from Hjälpmedelsinstitutet in the purpose of adjust the product to a serial production and further funding have been applied for to put the product in production. </p><p>An application for patent was filed the 30/5 2007, by the patent office Albihns IP AB. The products further development is secured through the consulting agency Innovation Team Sweden AB, which has been assigned to the future project of bringing forth a complete product. A student on the program of Medical Technology, at the Royal Institute of Technology, is going to conduct a market research of the national and international markets. In this research the products opportunities on different markets will be analyzed.</p>

<p><p>Syftet med studien var att utifrån vetenskaplig litteratur beskriva hur vårdpersonalen på ett professionellt sätt kan bemöta och kommunicera med personer med demenssjukdom. Metoden var en beskrivande litteraturstudie. Artiklarna analyserades beroende på om de handlade om Verbal och Icke-verbal kommunikation och bemötande samt Faktorer som påverkar kommunikation. I resultatet framkom det att när vårdgivaren visade respekt, omtanke, såg patienten som en individ, stöttade dess förmågor, gav kort och tydlig information, använde ögonkontakt, hade kunskap om patientens livshistoria och intressen samt använde sig av beröring ledde det till en förbättring av kommunikation och bemötande. Episoder av klarhet ledde till en tillfällig förbättrad kommunikation. Men när vårdgivaren ljög, var stressad, ställde för svåra frågor, ändrade samtalsämne för hastigt och gav för många olika budskap påverkade det kommunikationen med patienten med demenssjukdom på ett negativt sätt. Faktorer som påverkade kommunikationen var stunder av klarhet, resurser, tid och bakgrundsmusik. Slutsatsen var att det krävs en speciell kunskap, tålamod samt att yttre faktorer spelade in för att kunna bemöta och kommunicera med patienter med demenssjukdom på ett professionellt sätt. </p><p>                                                   </p></p><p> </p><p>                                                   </p>

<p>Befolkningen i västvärlden blir äldre och förekomsten av demens-sjukdomar ökar med stigande ålder. Demenssjukdomar är ett sam-lingsnamn för en grupp symtom där olika hjärnfunktioner har för-sämrats. Relationen mellan anhöriga till personer med demens-sjukdom som vårdas på särskilt boende och vårdpersonal är sällan fri från konflikter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskri-va upplevelsen av interaktionen mellan anhöriga till personer med demenssjukdom och sjuksköterskan/vårdpersonal. Litteraturstudi-en är baserad på 24 artiklar. Resultatet visade både positiva och negativa interaktioner mellan anhöriga och vårdpersonal. Olika demensformer och stadier av demenssjukdomen kräver differentie-rad omvårdnad av personen med demenssjukdom och dennes an-höriga, därför bör vårdpersonalen vara flexibel och specialiserad. Vid pressade arbetsförhållanden i form av tidsbrist och hög perso-nalomsättning upplevde anhöriga brister i bemötande, information och kommunikation. Ökad kunskap om sjukdomen demens och utbildning skulle kunna underlätta rekrytering och bevarande av vårdpersonal. Fler aktiviteter för de demenssjuka efterfrågades av anhöriga. Konflikter mellan anhöriga och vårdpersonal uppstår ofta till följd av olika synsätt på omvårdnaden av den demenssjuke personen varför specifik kunskap om demens är betydelsefull. An-höriga behöver också mer kunskap om sjukdomen demens. Beslu-tet av att flytta den demente till ett vårdhem är fyllt med skuld och andra känslor och dessa känslor finns fortfarande kvar långt efter flytten. Det är viktigt att belysa sämre fungerande interaktioner så att dessa i förlängningen kan leda till goda relationer. Dåliga inter-aktioner kan orsaka stress och andra psykiska problem hos anhöri-ga. Vidare forskning behövs för att få djupare kunskap om varför en del anhöriga uppger att interaktionen inte fungerar tillfredsstäl-lande.</p>

Befolkningen i västvärlden blir äldre och förekomsten av demens-sjukdomar ökar med stigande ålder. Demenssjukdomar är ett sam-lingsnamn för en grupp symtom där olika hjärnfunktioner har för-sämrats. Relationen mellan anhöriga till personer med demens-sjukdom som vårdas på särskilt boende och vårdpersonal är sällan fri från konflikter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskri-va upplevelsen av interaktionen mellan anhöriga till personer med demenssjukdom och sjuksköterskan/vårdpersonal. Litteraturstudi-en är baserad på 24 artiklar. Resultatet visade både positiva och negativa interaktioner mellan anhöriga och vårdpersonal. Olika demensformer och stadier av demenssjukdomen kräver differentie-rad omvårdnad av personen med demenssjukdom och dennes an-höriga, därför bör vårdpersonalen vara flexibel och specialiserad. Vid pressade arbetsförhållanden i form av tidsbrist och hög perso-nalomsättning upplevde anhöriga brister i bemötande, information och kommunikation. Ökad kunskap om sjukdomen demens och utbildning skulle kunna underlätta rekrytering och bevarande av vårdpersonal. Fler aktiviteter för de demenssjuka efterfrågades av anhöriga. Konflikter mellan anhöriga och vårdpersonal uppstår ofta till följd av olika synsätt på omvårdnaden av den demenssjuke personen varför specifik kunskap om demens är betydelsefull. An-höriga behöver också mer kunskap om sjukdomen demens. Beslu-tet av att flytta den demente till ett vårdhem är fyllt med skuld och andra känslor och dessa känslor finns fortfarande kvar långt efter flytten. Det är viktigt att belysa sämre fungerande interaktioner så att dessa i förlängningen kan leda till goda relationer. Dåliga inter-aktioner kan orsaka stress och andra psykiska problem hos anhöri-ga. Vidare forskning behövs för att få djupare kunskap om varför en del anhöriga uppger att interaktionen inte fungerar tillfredsstäl-lande.

Syftet med studien var att utifrån vetenskaplig litteratur beskriva hur vårdpersonalen på ett professionellt sätt kan bemöta och kommunicera med personer med demenssjukdom. Metoden var en beskrivande litteraturstudie. Artiklarna analyserades beroende på om de handlade om Verbal och Icke-verbal kommunikation och bemötande samt Faktorer som påverkar kommunikation. I resultatet framkom det att när vårdgivaren visade respekt, omtanke, såg patienten som en individ, stöttade dess förmågor, gav kort och tydlig information, använde ögonkontakt, hade kunskap om patientens livshistoria och intressen samt använde sig av beröring ledde det till en förbättring av kommunikation och bemötande. Episoder av klarhet ledde till en tillfällig förbättrad kommunikation. Men när vårdgivaren ljög, var stressad, ställde för svåra frågor, ändrade samtalsämne för hastigt och gav för många olika budskap påverkade det kommunikationen med patienten med demenssjukdom på ett negativt sätt. Faktorer som påverkade kommunikationen var stunder av klarhet, resurser, tid och bakgrundsmusik. Slutsatsen var att det krävs en speciell kunskap, tålamod samt att yttre faktorer spelade in för att kunna bemöta och kommunicera med patienter med demenssjukdom på ett professionellt sätt.

The purpose of this study is to increase understanding of how nursing home staff at dementia care facilities interpret, treat and manages sexual behavior of patients. Four group interviews were made with a total of thirteen participants from three different dementia care facilities. The collected material was processed and thematized in pursuance of the research questions of the study. The results were analysed using three concepts from queer theory; heteronormativity, the heterosexual matrix and power, as well as an article about how nursing home staff constructs actions of patients. The results showed that staff member’s assessments about the patient’s sexual behaviours depended on their posture towards the norm of what is considered to be acceptable. They would allow the sexual behaviour in order to neither restrict nor permit, as long as the staff felt that nobody was liable to harm. The sexual behaviour was related to the cognitive disorder and not to sexuality on the occasions when the nursing home staff considered it to be inappropriate. The results also showed that as a way of coping, the staff would utilize a defusing language to describe the patient’s sexual behaviour.

No description available.