Bristande kunskaper om modersmålsundervisning och dess organisering bland grundskolelärare kan ge fel uppfattningar om ämnets innehåll. Denna studie utgick ifrån olika ledningsaktörers professionella ansvar att utveckla grundskolelärarnas existerande kunskaper om hur (vi) modersmålslärare arbetar och är organiserade. Ett professionellt ansvar, som samtliga pedagogiska aktörer i grundskolan bör ha. Studien tog del av föreställningar om modersmålsundervisning som framträdde hos anställda på ledningsnivå och fördjupades vidare på vilket sätt och varför dessa föreställningar kunde vara betydelsefulla för grundskolans kvalitativa utvecklingsarbete. Föreställningar som framträdde hos ledningsaktörerna om grundskolelärarnas existerande kunskaper om modersmålsundervisning och dess organisering sågs i relation till olika kunskapssyn: vetenskaplig kunskap, tyst kunskap och vardagskunskap utifrån erfarenheter. Dessa tre olika kunskapssyner hade tillägnats och var en del av den praxisgemenskapen inom skolans verksamhet som synliggjordes genom aktiv deltagande i samspel med andra. Detta har gjorts från individnivå genom interaktion med andra till ett större kollektiv d.v.s. organisationsnivå. Den tysta kunskapen behöver artikuleras och ledningsaktörerna behöver skapa mötesforum för detta. Studien visade en lärande process där den utgick ifrån ledningsaktörernas synpunkter kring grundskolelärarnas bristande kunskaper om ämnet modersmål och dess organisering. Dessa synpunkter sattes i relation till ett utvecklingsarbete där det systematiska kvalitetsarbetet blev en levande process. Denna lärande process kan leda till ett förbättringsarbete inom grundskolans verksamhet som i sin tur kan skapa likvärdiga förutsättningar inom utbildning för elever som har ett annat modersmål än svenska.

John Finnis is one of the seminal contemporary jurisprudential thinkers working within the natural law tradition. His Natural Law and Natural Rights, first published in 1980, has had a significant impact and stands as a centerpiece of modern natural law theory. It is at once a work of ethics, political philosophy as well as jurisprudence. The starting point of his theory of natural law con­sists in concepts such as basic human goods, practical reasonableness and the common good. These concepts provide the foundation for his analysis of communities and society as well as the legal system. This thesis sets out to expound on his theory of natural law by exploring Finnis’ understanding of the basic human goods, practical reasonableness and the common good and the way they interact with his ideas of law and justice. Some of the more controversial or contentious aspects of his theory will also be addressed; such as the supposed self-evident nature of the basic goods and their incommensurable status. Some critics allege that his theory is lacking some of the defining characteristics of a natural law theory and that it thus fails as a theory of natural law, while others have claimed that his theory lends itself to the justification of an authoritarian society. Some of these criticisms carry more strength than others and I conclude by granting that Finnis’ theory contains some weaknesses. However, these should not weaken our appreciation of his vision of the good that law can do and the interrelatedness of law and morality.

Det demokratiska projektet har pågått i tusentals år. En av dess uttolkare och teoretiker är Jürgen Habermas som med sina teorier om deliberativ demokrati och Public Sphere formulerat teorier om mer jämlikhet och rättvisa grundat i den mänskliga kommunikationen. I detta arbete prövar vi Habermas teorier i modern kontext och utreder om informationsteknologin besitter kvaliteter för att möjliggöra denna kommunikation. Utifrån kritisk teori, datavetenskap och en demokratisk modell utreder vi även hur tanken om det gemensamma förhåller sig till en digital kontext och analyserar hur privat eller statlig äganderätt begränsar information som skulle kunnat komma alla tillgodo. Arbetet visar att informationsteknologierna blockchain och sociala medier besitter några av de demokratiska kvaliteter Habermas formulerat, men också att informationsteknologin brister på vissa andra bärande punkter. / The development of democracy is an old ongoing project. One of its main interpreters and theorists is Jürgen Habermas, who with his theories about deliberative democracy and Public Sphere formulated theories of more equality and justice based on human communication. In this work, we test Habermas' theories in a modern context and investigate whether information technology has qualities to enable this communication. Based on critical theory, computer science and a deliberative democratic model, we also investigate how the idea of the common works in a digital context. We also reflect and analyse how private or state ownership restricts information that could benefit everyone. The work shows that information technologies like blockchain and social media possess some of the democratic qualities Habermas formulated, but also that information technology lacks some other key points.