Det här examensarbetet utforskar hur vårdpersonal i Sverige upplever implementeringen av artificiell intelligens (AI) i arbetsmiljön. Studien tar särskild hänsyn till de tekniska och etiska utmaningarna som medföljer vid införandet av AI-teknologier. Genom att använda teoretiska ramverk som Unified Theory of Acceptance and Use of Technology (UTAUT) och Diffusion of Innovations (DOI), ger arbetet insikt i både de individuella och organisatoriska aspekterna av teknikadoption. Data för den här kvalitativa studien samlades in genom semistrukturerade intervjuer med vårdpersonal. Intervjuerna fokuserade på deltagarnas personliga upplevelser och uppfattningar om AI, dess användbarhet och de utmaningar de står inför. Tematisk analys användes för att identifiera och analysera återkommande teman i den insamlade datan, vilket möjliggjorde en djupare förståelse av positiva aspekter och potentiella risker med AI enligt vårdpersonalen. De teman som identifierades var användningen av AI, avlasta sjukvårdspersonalen, förtroende och ansvar samt etik och orosområden med AI. Resultaten visar på att medan AI erbjuder betydande potential för att förbättra effektiviteten och kvaliteten på både processer och patientvården, finns det dock en betydande oro för frågor som rör dataskydd, patientintegritet och den potentiella risken för jobbersättning. Studien belyser vikten av att utveckla klara riktlinjer och regelverk för att hantera dessa utmaningar på etiskt och korrekt vis.  Det här arbetet bidrar till debatten om AI:s vara och icke vara samt roll i sjukvården och understryker behovet av en välbalanserad och välinformerad approach till teknikintegration, vilket är avgörande för att säkerställa både innovationens fördelar och vårdtagarnas samt personalens välbefinnande. Den här undersökningen bidrar till ökad och fördjupad förståelse för den dynamiska roll AI har i sjukvården. / This thesis explores how healthcare staff in Sweden experience the implementation of artificial intelligence (AI) in their work environment. The study pays special attention to the technical and ethical challenges that accompany the introduction of AI technologies in healthcare. By using theoretical frameworks such as the Unified Theory of Acceptance and Use of Technology (UTAUT) and Diffusion of Innovations (DOI), the work provides insights into both the individual and organizational aspects of technology adoption. Data for the qualitative study were collected through semi-structured interviews with healthcare personnel from various offices. The interviews focused on the participants' experiences and their perceptions of AI, its usability, and the challenges they face. Thematic analysis was used to identify and analyse recurring themes in the collected data, enabling a deeper understanding of the positive aspect and potential risks of AI in healthcare. The themes that were identified included the use of AI, relieving healthcare personnel, trust, and responsibility, as well as ethics and concerns related to AI. The results show that while AI offers significant potential to improve both the efficiency and quality of process and patient care, there is considerable concern regarding the issues related to data protection, patient privacy, and the potential risk of job displacement. The study highlights the importance of developing clear guidelines and regulations to address these challenges in an ethical and correct manner.  This research contributes to the debate on the pros and cons and role of AI in healthcare and underscores the need for a well-balanced and well-informed approach to technology integration, which is crucial to ensuring both the benefits of innovation and the well-being of patients and staff. This investigation contributes to an increased and deeper understanding of the dynamic role AI has in healthcare.

The purpose with this essay is to explore how pupils in a special group of education experience how it feels to be part of this kind of group. Further I want to examine a special educationalist view of this kind of groups. To perform this essay I choose to interview four pupils and one special educationalist. Through the interviews I want to discover the pupils and the special educationalists thoughts and experience. The result has been compared with earlier research and the essay has its basis in different theories. The aim with this research is to get a view from the pupils and the special educationalist if it is required to continue the education in special groups. The result shows that the pupils enjoy belonging in special group of education. That provides them with an environment of teaching and education.  Also the special educationalist looks positive at special groups of education.

The aim of the study is to investigate how clinicians in psychiatric care for adults consider borderline personality disorder to be manifested in men and women, respectively. Could there be a tendency to over-diagnose women and under-diagnose men? In addition, the purpose of the study is to bring clarity to the reasons for gender differences within borderline personality as perceived by the clinicians. The study is based on an inductive approach, in which interviews have been conducted with twelve clinicians working with borderline personality disorders to gain a deeper understanding of how the clinicians consider the manifestations of gender differences. The clinicians described tendencies for women to deliberate self-harm, have mood swings and problems in relations. Men with borderline personality disorders are described as having a higher degree of e.g. aggressiveness, addiction and criminal behaviour than women with the same diagnosis. Half of the informants think men are under- diagnosed for borderline personality disorders. This may indicate that other diagnoses are given to men instead or that men end up in other treatments. Possible explanations to the gender differences are discussed, such as societal factors, gender roles or criteria for diagnosis based on gender.

At the moment, there is no quick and easy method to measure muscle shaking (tremor) reliably. In order to avoid long waiting times for an Electromyography (EMG) investigation, this thesis aims to create an Android smartphone application capable of measuring muscle tremor at a moment’s notice. A previous attempt has been made showing promising results but no sign of follow-through has been found. This thesis project was specifically requested by researchers from the Center for Neurology at the Academic Specialist Center, whom have the resources to continue to develop the project given useful results. The results of this thesis project was a deliverable Android mobile application, developed using the programming language Kotlin in Google’s Integrated Development Environment (IDE) Android Studio. The application implements the software architectural design pattern Model View View-Model (MVVM) in order to make the code modular as well as easily maintainable in the future. In terms of User Interface, the application follows the familiar and popular design system by Google called Material Design, with the purpose of making the application intuitive and easy to use. The work process consisted mainly of iteratively collecting feedback from the project’s stakeholders. The results of the application’s tremor measurement were acquired by conducting a small patient trial, where the application’s frequency analysis was compared against a third-party application. Using an Electromyograph as the "true" answer, it was found that the application developed for this thesis gave results closer to the Electromyograph than the third-party application. To continue this research, the codebase for this project can be built upon to use external accelerometers to acquire measurements of several limbs at the same time. A further continuation could also be to encrypt the measurement data to increase privacy. / I nuläget finns det inget lättillgängligt och pålitligt sätt att mäta muskelskakning (tremor) på. Den här uppsatsen har som syfte att skapa en Androidapplikation för att lätt kunna mäta muskelskakningar. Förhoppningen är att patienter ska slippa långa väntetider inför deras explorativa EMG-utredning, i och med att läkare ska kunna använda mobilapplikationen direkt vid ett tidgit klinikbesök. Ett tidigare försök att skapa en sådan här app har gjorts men utan någon uppföljning. Detta examensarbete har skett på förfrågan av forskare hos Akademiskt specialistcentrum inom enheten "Centrum för neurologi". Resultatet av detta examensarbete var en Androidapplikation som har utvecklats med programmeringspråket Kotlin i den integrerade utvecklingsmiljön Android Studio. Applikationen använder sig av arkitekturmönstret Model View View-Model (MVVM) med syfte att modularisera koden så mycket som möjligt och att göra den lätt att underhålla i framtiden. När det kommer till användargränssnittet så använder sig applikationen av Googles designsystem Material Design", med tanken att användandet av populär och väligenkänd design gör appen mer användarvänlig. Då syftet med applikationen är att mäta muskelskakningar, har ett småskaligt patienttest genomförts där applikationens resultat jämförts med en elektromyograf samt en tredjepartsapplikation. Då elektromyografens resultat använts som facit, har resultaten visat att applikationen som utvecklats i samband med detta arbete gett ett bättre resultat än tredjepartsapplikationen. För att fortsätta på detta examensarbete, kan applikationen vidareutvecklas för att lägga till stöd för externa accelerometrar, med syfte att genomföra mätningar på flera extremiteter samtidigt. En ytterliggare fortsättning skulle kunna vara att kryptera mätdatan som applikationen genererar för att förbättra dataintegriteten.

Malmö högskolaLärarutbildningenSkolutveckling och ledarskapMagisterkurs i specialpedagogikHöstterminen 2008Borgfors, S. (2008). Att få diagnosen dyslexi först under gymnasietiden: tio ungdomars verklighet - en kritisk betraktelse. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk magisterutbildning, Malmö högskola.Följande kvalitativa studie, med abduktiv ansats och reflexiv metod som vetenskapsfilosofisk grund, är resultatet av intervjuer med tio ungdomar som har fått diagnos dyslexi först under sin gymnasietid. Syftet var att utröna om diagnostiseringsprocessen och dyslexidiagnosen i sig hade haft någon betydelse för informanternas självbild, studiesituation och studieresultat. Intervjuerna reflekterade också betydelsen av omgivningens förhållningssätt till informanternas svårigheter, såväl före som efter diagnos. Den enskilda skolans och lärarens utövande av makt, bl.a. genom hur styrdokumentens riktlinjer för elever med särskilda behov tolkas, är av största vikt för den enskilda elevens möjligheter till kunskaps- och färdighetsutveckling. Vid jämförelser mellan intervjuerna och tidigare forskning synliggjordes betydelsen av såväl samhällsövergripande som individ- och klassrumscentrerade normativa mönster och brist på kunskap kring dyslexi, med risker för därpå följande stigmatiseringsprocesser. Studiens resultat visar att diagnostiseringen har haft en positiv inverkan på informanternas självbild, studiesituation och studieresultat. Studien visar också att informanterna är rädda för omgivningens okunskap och fördomar. Resultaten motsäger att diagnostisering i sig är stigmatiserande, men ger belägg för att omgivningens attityder till och värderingar av läs- och skrivsvårigheter kan vara det. Fortbildning av skolledare och pedagogisk personal i läs- och skrivutveckling/-problematik framstår som ytterst angelägen.Nyckelord: diagnostisering, dyslexi, fortbildning, kunskap, makt, normer, självbild, stigmatisering, värderingar, åtgärder Susanne Borgfors Handledare: Ingrid Sandén Examinator: Lena Lang / Malmö UniversitySchool of Education, School Development and LeadershipMasters Programme in Special Needs EducationAutumn Term 2008Borgfors, S. (2008). Getting the Diagnosis of Dyslexia only during Upper Secondary School: the Reality of Ten Adolescents – a Critical Study. School Development and Leadership, Masters Programme in Special Needs Education, Malmö University.This qualitative study, performed with an abductive and reflexive method, is the result of interviews with ten adolescents who have received the diagnosis of dyslexia during their time at upper secondary school. The fundamental aim of the study was to examine if the process of diagnosing, and the diagnosis of dyslexia in itself, have affected the informants’ regard of self, study situation and study results. The interviews reflected the significance of attitudes among adults and peers, concerning the informants’ reading and writing difficulties, both before and after the diagnosis. To enable the students’ development of cognition and proficiency, it is of great importance how schools and teachers wield their power when interpreting the principles in the steering documents regarding special education needs. When comparing the interviews with results of earlier research, the lack of knowledge about dyslexia, the importance of normative patterns, attitudes and values in society, the classroom and the individual, with the following risks of stigmatization processes, became evident.The results of the study indicate that the process of diagnosing and the diagnosis itself have had positive consequences for the informants’ concept of self, study situation and study results. The study results also show that the informants fear the ignorance and prejudice of adults and peers. The results suggest that a diagnosis of dyslexia in itself is not stigmatizing to the individual, but confirm that the attitudes and values of others can be so. Continuing professional development of school leaders and teachers regarding reading and writing development/difficulties is of the utmost importance.Keywords: continuing professional development, diagnosing, dyslexia, knowledge, measures, norms, power, self, stigmatization, valuesSusanne Borgfors Tutor: Ingrid Sandén Examiner: Lena Lang

Malmö högskolaLärarutbildningenSkolutveckling och ledarskapMagisterkurs i specialpedagogikHöstterminen 2008Borgfors, S. (2008). Att få diagnosen dyslexi först under gymnasietiden: tio ungdomars verklighet - en kritisk betraktelse. (Getting the Diagnosis of Dyslexia only during Upper Secondary School: the Reality of Ten Adolescents – a Critical Study.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk magisterutbildning, Malmö högskola.Följande kvalitativa studie, med abduktiv ansats och reflexiv metod som vetenskapsfilosofisk grund, är resultatet av intervjuer med tio ungdomar som har fått diagnos dyslexi först under sin gymnasietid. Syftet var att utröna om diagnostiseringsprocessen och dyslexidiagnosen i sig hade haft någon betydelse för informanternas självbild, studiesituation och studieresultat. Intervjuerna reflekterade också betydelsen av omgivningens förhållningssätt till informanternas svårigheter, såväl före som efter diagnos. Den enskilda skolans och lärarens utövande av makt, bl.a. genom hur styrdokumentens riktlinjer för elever med särskilda behov tolkas, är av största vikt för den enskilda elevens möjligheter till kunskaps- och färdighetsutveckling. Vid jämförelser mellan intervjuerna och tidigare forskning synliggjordes betydelsen av såväl samhällsövergripande som individ- och klassrumscentrerade normativa mönster och brist på kunskap kring dyslexi, med risker för därpå följande stigmatiseringsprocesser. Studiens resultat visar att diagnostiseringen har haft en positiv inverkan på informanternas självbild, studiesituation och studieresultat. Studien visar också att informanterna är rädda för omgivningens okunskap och fördomar. Resultaten motsäger att diagnostisering i sig är stigmatiserande, men ger belägg för att omgivningens attityder till och värderingar av läs- och skrivsvårigheter kan vara det. Fortbildning av skolledare och pedagogisk personal i läs- och skrivutveckling/-problematik framstår som ytterst angelägen.Nyckelord: diagnostisering, dyslexi, fortbildning, kunskap, makt, normer, självbild, stigmatisering, värderingar, åtgärder Susanne Borgfors Handledare: Ingrid Sandén Examinator: Lena Lang / Malmö UniversitySchool of Education, School Development and LeadershipMasters Programme in Special Needs EducationAutumn Term 2008Borgfors, S. (2008). Getting the Diagnosis of Dyslexia only during Upper Secondary School: the Reality of Ten Adolescents – a Critical Study. School Development and Leadership, Masters Programme in Special Needs Education, Malmö University.This qualitative study, performed with an abductive and reflexive method, is the result of interviews with ten adolescents who have received the diagnosis of dyslexia during their time at upper secondary school. The fundamental aim of the study was to examine if the process of diagnosing, and the diagnosis of dyslexia in itself, have affected the informants’ regard of self, study situation and study results. The interviews reflected the significance of attitudes among adults and peers, concerning the informants’ reading and writing difficulties, both before and after the diagnosis. To enable the students’ development of cognition and proficiency, it is of great importance how schools and teachers wield their power when interpreting the principles in the steering documents regarding special education needs. When comparing the interviews with results of earlier research, the lack of knowledge about dyslexia, the importance of normative patterns, attitudes and values in society, the classroom and the individual, with the following risks of stigmatization processes, became evident.The results of the study indicate that the process of diagnosing and the diagnosis itself have had positive consequences for the informants’ concept of self, study situation and study results. The study results also show that the informants fear the ignorance and prejudice of adults and peers. The results suggest that a diagnosis of dyslexia in itself is not stigmatizing to the individual, but confirm that the attitudes and values of others can be so. Continuing professional development of school leaders and teachers regarding reading and writing development/difficulties is of the utmost importance.Keywords: continuing professional development, diagnosing, dyslexia, knowledge, measures, norms, power, self, stigmatization, valuesSusanne Borgfors Tutor: Ingrid Sandén Examiner: Lena Lang

The project explores the domain of tactical sensor systems, focusing on SAAB Gripen’s sensor technologies such as radar, RWR (Radar Warning Receiver), and IRST (InfraRed Search and Track). The study employs structured hypothesis testing and model based diagnostics to examine the effectiveness of identifying and isolating deviations within these systems. The central question addressed is whether structured hypothesis testing reliably detects and isolates anomalies in a tactical sensor system. The research employs a framework involving sensor modeling of radar, RWR, and IRST, alongside a sensor fusion model, applied on a linear target tracking model as well as a real target flight track obtained from SAAB Test Flight and Verification. Test quantities are derived from the modeled data, and synthetic faults are intentionally introduced into the system. These test quantities are then compared to predefined thresholds, thereby facilitating structured hypothesis testing. The robustness and reliability of the diagnostics model are established through a series of simulations. Multiple scenarios with varied fault introductions across different sensor measurements are examined. Key results include the successful creation of a tactical sensor model and sensor fusion environment, showcasing the ability to introduce and detect faults. The thesis provides arguments supporting the advantages of model based diagnosis through structured hypothesis testing for assessing sensor fusion data. The results of this research are applicable beyond this specific context, facilitating improved sensor data analysis across diverse tracking scenarios, including applications beyond SAAB Gripen. As sensor technologies continue to evolve, the insights gained from this thesis could offer guidance for refining sensor models and hypothesis testing techniques, ultimately enhancing the efficiency and accuracy of sensor data analysis in various domains. / Denna rapport undersöker området inom taktiska sensorsystem och fokuserar på SAAB Gripens sensorteknik, såsom radar, RWR (Radar Warning Receiver) och IRST (InfraRed Search- and Track). Studien använder strukturerad hypotesprövning och modellbaserad diagnostik för att undersöka effektiviteten av att identifiera och isolera avvikelser inom dessa system. Den centrala frågan som behandlas är om strukturerad hypotesprövning tillförlitligt upptäcker och isolerar avvikelser i ett taktiskt sensorsystem. För att tackla denna utmaning används sensormodellering av radar, RWR och IRST, tillsammans med en sensorfusionsmodell som appliceras på en linjär målspårningsmodell samt verklig målflygbana erhållen från SAAB. Testkvantiteter härleds från den resulterande datan, och syntetiska fel introduceras avsiktligt i systemet. Dessa testskvantiteter jämförs sedan med fördefinierade trösklar vilket lägger grunden för strukturerad hypotesprövning. Tillförlitligheten och pålitligheten hos diagnostikmodellen etableras genom en serie av simuleringar bestående av flera scenarier med varierade felintroduktioner över olika sensorinmätningar. Huvudresultat inkluderar skapandet av en taktisk sensormodell och en sensorfusionsmiljö, som visar förmågan att introducera och upptäcka fel på ett effektivt sätt. Avhandlingen ger argument som stödjer fördelarna med modellbaserad diagnostik genom strukturerad hypotestestning för bedömning av sensorfusionsdata. Resultaten av denna forskning är tillämpliga utanför detta specifika sammanhang, vilket underlättar förbättrad sensordataanalys över olika spårningsscenarier, inklusive applikationer bortom SAAB Gripen. I takt med att sensorteknologier fortsätter att utvecklas kan insikterna från denna avhandling ge vägledning för att förbättra sensormodeller och hypotestestningstekniker, vilket i slutändan förbättrar effektiviteten och noggrannheten för sensordataanalys inom olika områden.

This study was conducted in collaboration with BAE Systems Hägglunds in Örnsköldsvik. They wanted help with their objective of researching the necessary components of a testability analysis. The primary goal was to enhance the efficiency of troubleshooting and diagnostics for their combat vehicle, Cv90. As their vehicles become increasingly advanced, troubleshooting can become challenging and time-consuming. An example of a problem that can arise is when an error code is displayed to the crew, but the technicians at the workshop are unable to identify the root cause of the error. To gather information, scientific articles and other relevant documents were extensively reviewed. Additionally, interviews were conducted with employees at BAE. The scope of the study was limited to troubleshooting within a workshop setting, rather than in the field. It was assumed that the troubleshooting equipment and software were functional, and the focus was solely on identifying faulty components. The research was conducted both in Umeå and on-site in Örnsköldsvik. A methodology for implementing a fault detection system with effective testability was developed. This encompassed considerations for the construction and content of the troubleshooting system. Determining the system's requirements and devising methods for testing their fulfillment were crucial aspects. Prioritization of different functions based on their criticality was recommended. Critical functions should be addressed first and may require more costly and intricate solutions. Various approaches to enhance troubleshooting at a more granular level were identified. These included establishing better threshold values, accounting for measurement uncertainties in the test equipment, and emphasizing the importance of a robust test design that considers deviations from system equilibrium. Additionally, worn components were recognized as a potential cause for false indications that are challenging to diagnose. It is important to note that these improved fault detection methods have not yet been implemented in the vehicles. / Studien genomfördes i samarbete med BAE Systems Hägglunds i Örnsköldsvik. De ville få hjälp med sitt mål att undersöka de nödvändiga komponenterna i en testabilityanalys. Det primära målet var att effektivisera felsökning och diagnostisering av deras stridsfordon, Cv90. När deras fordon blir alltmer avancerade kan felsökningen bli utmanande och tidskrävande. Ett exempel på ett problem som kan uppstå är att en felkod visas för besättningen, men teknikerna på verkstaden kan inte identifiera orsaken till felet. För att samla information gjordes en omfattande granskning av vetenskapliga artiklar och andra relevanta dokument. Dessutom genomfördes intervjuer med anställda på BAE. Studiens omfattning var begränsad till felsökning på verkstaden, snarare än i fält. Det antogs att felsökningsutrustningen och programvaran var funktionella, och fokus låg enbart på att identifiera felaktiga komponenter. Arbetet utfördes både i Umeå och på plats i Örnsköldsvik. En metodik för att implementera ett felsökningssystem med god testbarhet utvecklades. Detta omfattade överväganden för felsökningssystemets konstruktion och innehåll. Att bestämma systemets krav och utforma metoder för att testa deras uppfyllnad var avgörande aspekter. Prioritering av olika funktioner baserat på deras kritikalitet rekommenderades. Kritiska funktioner bör åtgärdas först och kan kräva mer kostsamma och invecklade lösningar. Olika metoder för att förbättra felsökning på en mer detaljerad nivå identifierades. Dessa inkluderade att fastställa bättre tröskelvärden, ta hänsyn till mätosäkerheter i testutrustningen och betona vikten av en robust testdesign som tar hänsyn till avvikelser från systemjämvikt. Dessutom identifierades slitna komponenter som en potentiell orsak till felaktiga indikationer som är svåra att diagnostisera. Det är viktigt att notera att dessa förbättrade felsökningsmetoder ännu inte har implementerats i fordonen.

Summaries in Afrikaans and English / Die begin van die nuwe millennium word gekenmerk deur radikale vooruitgang op tegnologiese gebied, paradigmatiese verskuiwings in natuur- en geesteswetenskappe, toenemende onsekerheid oor wat die ware aard van die mens is en hoe die een mens die ander verantwoordbaar kan help met die oplossing van probleme en herstel van menswaardigheid deur middel van opvoedkundige sielkundige ondersteuning. Navorsing is ondemeem om 'n beeld te verkry van wat 'n verantwoordbare opvoedkundige sielkundige praktyk met besondere verwysing na pedoterapie, kan wees. 'n Literatuurstudie is gedoen aangaande grondeise van 'n verantwoordbare opvoedkundige sielkundige praktyk in historieskomtemporere konteks. 'n Verdere literatuurstudie is gedoen aangaande 'n verantwoordelike en verantwoordbare pedoterapeutiese praktyk in opvoedings- en medemenslikheidsperspektief. 'n Teoretiese fundering van pedoterapie is gedoen, waarin daar, onder andere, klem geplaas is op 'n ontleding van die begrip en idee pedoterapie, pedoterapeutiese verhoudinge, diagnostisering, vorme van pedoterapie en die aard enrol van 'n mensbeeld in die opvoedkundige sielkundige praktyk. 'n Soektog na kategoriee waarmee 'n verantwoordbare Sielkundige Opvoedkundige wetenskap en opvoedkundige sielkundige praktyk beskryf kan word, is ondemeem. Daarna is kriteria vir die evaluering van pedoterapeutiese arbeid geformuleer. Die oorsprong vir en die waarde van 'n universele etiese kode vir terapeute is teen die agtergrond van 'n mensbeeld bespreek. Aan die hand van 'n empiriese ondersoek is daar bepaal wat die stand van opvoedkundige sielkundige teorie en praktyk teenswoordig sou wees. Hierdie empiriese ondersoek is met idiografiese onderhoude uitgevoer, waama idiogramme saamgestel is. Met die empiriese ondersoek is daar gepoog om 'n beeld te verkry van hoe vertroud hedendaagse praktisyns met teoretiese grondslae en die waarde van 'n ontologiese mensbeeld, die waarde van evalueringskriteria en die stand van die Sielkundige Opvoedkunde se toepassingsmoontlikhede vir die pedoterapeutiese praktyk is of nie is nie. Deelnemende opvoedkundige sielkundige praktisyns se praktyksbenadering in etiese en praktiese konteks is verkry asook bulle oordele van, onder meer, heersende voorskrifte en voorstelle ter bevordering van die opvoedkundige sielkundige praktyk. 'n Aantal aanbevelings is gemaak op grond van die bevindinge vanuit die totale studie. 'n Aanloop tot die daarstelling van 'n etiese kode vir opvoedkundige sielkundiges is gemaak. / The beginning of the new millennium is characterized by radical technological progress, paradigm shifts in natural and human sciences, increasing uncertainty about the real nature of the human being and how one person can assist another in an accountable way with solving problems in order to restore human dignity through educational psychological assistance. Research is carried out to determine what an accountable educational psychological practice, with special reference to pedotherapy, should entail. A literature study regarding basic requirements of an accountable educational psychological practice in historical and contemporary perspective is included. A further literature study is executed concerning an accountable pedotherapeutic practice. A theoretical grounding of pedotherapy is included in the literature study and specific attention is given to an analysis of the concepts and ideas of pedotherapy. pedotherapeutic relationships, the diagnostic approach and forms of pedotherapy. The nature and role of a view of human kind in educational psychological practice is also discussed. Categories describing an accountable science of Psychology of Education and its practice are presented. Subsequent criteria for the evaluation of pedotherapeutic endeavour are formulated. Origins for and the value of a universal code of ethics for pedotherapists are discussed against the background of a view of human kind. By means of an empirical investigation it is determined what the current status of Psychology of Education in theory and practice is. This investigation is conducted by means of idiographic interviews and afterwards idiogrammes are compiled to determine to what extent practitioners are conversant with theoretical foundations and an ontological view of human kind, the value of evaluation criteria and the possibilities presented by the insights of Psychology of Education and how practitioners approach their practice in ethical stance. Also the views of practitioners on current prescriptions and their suggestions for improving educational psychological practice are obtained. A number of recommendations is presented in the light of findings from the entire study. A trial run for the formulation of an ethical code for educational psychologists is presented. / Psychology of Education / D. Ed. (Sielkundige Opvoedkunde)

Summaries in Afrikaans and English / Die begin van die nuwe millennium word gekenmerk deur radikale vooruitgang op tegnologiese gebied, paradigmatiese verskuiwings in natuur- en geesteswetenskappe, toenemende onsekerheid oor wat die ware aard van die mens is en hoe die een mens die ander verantwoordbaar kan help met die oplossing van probleme en herstel van menswaardigheid deur middel van opvoedkundige sielkundige ondersteuning. Navorsing is ondemeem om 'n beeld te verkry van wat 'n verantwoordbare opvoedkundige sielkundige praktyk met besondere verwysing na pedoterapie, kan wees. 'n Literatuurstudie is gedoen aangaande grondeise van 'n verantwoordbare opvoedkundige sielkundige praktyk in historieskomtemporere konteks. 'n Verdere literatuurstudie is gedoen aangaande 'n verantwoordelike en verantwoordbare pedoterapeutiese praktyk in opvoedings- en medemenslikheidsperspektief. 'n Teoretiese fundering van pedoterapie is gedoen, waarin daar, onder andere, klem geplaas is op 'n ontleding van die begrip en idee pedoterapie, pedoterapeutiese verhoudinge, diagnostisering, vorme van pedoterapie en die aard enrol van 'n mensbeeld in die opvoedkundige sielkundige praktyk. 'n Soektog na kategoriee waarmee 'n verantwoordbare Sielkundige Opvoedkundige wetenskap en opvoedkundige sielkundige praktyk beskryf kan word, is ondemeem. Daarna is kriteria vir die evaluering van pedoterapeutiese arbeid geformuleer. Die oorsprong vir en die waarde van 'n universele etiese kode vir terapeute is teen die agtergrond van 'n mensbeeld bespreek. Aan die hand van 'n empiriese ondersoek is daar bepaal wat die stand van opvoedkundige sielkundige teorie en praktyk teenswoordig sou wees. Hierdie empiriese ondersoek is met idiografiese onderhoude uitgevoer, waama idiogramme saamgestel is. Met die empiriese ondersoek is daar gepoog om 'n beeld te verkry van hoe vertroud hedendaagse praktisyns met teoretiese grondslae en die waarde van 'n ontologiese mensbeeld, die waarde van evalueringskriteria en die stand van die Sielkundige Opvoedkunde se toepassingsmoontlikhede vir die pedoterapeutiese praktyk is of nie is nie. Deelnemende opvoedkundige sielkundige praktisyns se praktyksbenadering in etiese en praktiese konteks is verkry asook bulle oordele van, onder meer, heersende voorskrifte en voorstelle ter bevordering van die opvoedkundige sielkundige praktyk. 'n Aantal aanbevelings is gemaak op grond van die bevindinge vanuit die totale studie. 'n Aanloop tot die daarstelling van 'n etiese kode vir opvoedkundige sielkundiges is gemaak. / The beginning of the new millennium is characterized by radical technological progress, paradigm shifts in natural and human sciences, increasing uncertainty about the real nature of the human being and how one person can assist another in an accountable way with solving problems in order to restore human dignity through educational psychological assistance. Research is carried out to determine what an accountable educational psychological practice, with special reference to pedotherapy, should entail. A literature study regarding basic requirements of an accountable educational psychological practice in historical and contemporary perspective is included. A further literature study is executed concerning an accountable pedotherapeutic practice. A theoretical grounding of pedotherapy is included in the literature study and specific attention is given to an analysis of the concepts and ideas of pedotherapy. pedotherapeutic relationships, the diagnostic approach and forms of pedotherapy. The nature and role of a view of human kind in educational psychological practice is also discussed. Categories describing an accountable science of Psychology of Education and its practice are presented. Subsequent criteria for the evaluation of pedotherapeutic endeavour are formulated. Origins for and the value of a universal code of ethics for pedotherapists are discussed against the background of a view of human kind. By means of an empirical investigation it is determined what the current status of Psychology of Education in theory and practice is. This investigation is conducted by means of idiographic interviews and afterwards idiogrammes are compiled to determine to what extent practitioners are conversant with theoretical foundations and an ontological view of human kind, the value of evaluation criteria and the possibilities presented by the insights of Psychology of Education and how practitioners approach their practice in ethical stance. Also the views of practitioners on current prescriptions and their suggestions for improving educational psychological practice are obtained. A number of recommendations is presented in the light of findings from the entire study. A trial run for the formulation of an ethical code for educational psychologists is presented. / Psychology of Education / D. Ed. (Sielkundige Opvoedkunde)