Inkludering är ett världsomspännande koncept att sträva efter i skolundervisningen men kan detta uppnås när undervisningen inte kan göras lika för alla? För att få en bättre bild över var dagens forskning är på väg angående specialpedagogiska behov och inkludering har vi studerat en mängd artiklar, rapporter och avhandlingar, nationella som internationella. Utmaningen för dagens och morgondagens lärare är att förutom att kraven på att en likvärdig utbildning ska uppnås förväntas lärarna även ta hänsyn till allas unika förutsättningar och behov. Detta då lärarna ska möta ett ökat antal elever med inlärningsproblem och dilemmat hur de ska inkluderas eller exkluderas från klassrummet. Den här studien ger läsaren en idé om det dilemma skolor runt världen försöker lösa och resultaten pekar på att ytterligare forskning är nödvändig eftersom vi inte kan lösa dagens och morgondagens problem med gårdagens metoder. / Inclusion is a worldwide concept to thrive for but is this possible when education is impossible to make equal for everybody? To get a better look on where the contemporary research is heading about special pedagogical needs and inclusion we have studied a range of articles, reports and dissertations, national as well as international. The challenge of the teachers of today and tomorrow apart from the demand to achieve equal education is to take into consideration every pupil individual differences and needs. This when teachers are facing an increasing number of pupils with learning disabilities and the dilemma is how to include or exclude them from the classroom. This study gives the reader an idea about the dilemma schools around the world are trying to solve and the results are pointing at that further research is necessary as we cannot solve the problems of today and the future with the methods of yesterday.

Abstract Till förskolan kommer barn med olika förutsättningar och en del av dessa barn kan vara i behov av särskilt stöd. Definitionen av begreppet barn i behov av särskilt stöd kan variera, då det kan finnas olika orsaker till särskilda stödinsatser. Barn med ADHD eller ADHD liknande symptom kan vara i behov av dessa insatser. I denna studie har vi för avsikt att ta reda på några pedagogers syn angående diagnostisering vid ADHD hos barn i förskoleåldern, vad diagnosen kan innebära för de inblandade och hur de pedagogiska insatserna kan se ut. De svårigheter, vilka ADHD kan bära med sig, kan variera i omfattning och grad och framträder framförallt i det sociala samspelet och det finns många faktorer som kan påverka ett barns beteende, bl. a. miljö och aktiviteter. Verksamheten ska anpassas efter barnen. I vår undersökning har sju pedagoger och två specialpedagoger från två kommuner i södra Norrland deltagit. Litteraturanalys har även genomförts för att ge grundläggande kunskaper om ämnet. I undersökningen framkommer, att kunskaperna om barn i behov av särskilt stöd samt om ADHD och koncentrationssvårigheter, varierar bland pedagogerna. Ingen av dessa säger sig vara varken för eller emot diagnostisering vid ADHD och menar att den kan bära med sig både för och nackdelar, samt att barnen har rätt till stöd oavsett diagnos eller inte. Pedagogerna framhåller att olikheter ses som en tillgång och bidrar till en mångfald, ur vilken barnen lär av varandra. De påpekar även miljön som en viktig faktor i verksamheterna samt att de stora barngrupperna är ett stort problem. De slutsatser, vilka kan dras utifrån vår undersökning är, att det finns tendenser till bristande kunskap bland förskollärarna gällande specialpedagogik samt angående barn i behov av särskilt stöd och däribland barn med ADHD och ADHD liknande symptom. Dessa slutsatser kan givetvis inte vara representativa för hela lärarkollektivet, utan baseras på det undersökningsunderlag vi fick fram från våra studiedeltagare.

Alla elever har rätt till att få det stöd som de behöver för att utvecklas på bästa sätt i skolan. För att flerspråkiga elever ska få det stöd som de är i behov av, behöver skolorna ha mer kunskaper om flerspråkighet. Syftet med studien är att undersöka tre speciallärare och två specialpedagogers uppfattningar angående vilka kunskaper som finns om flerspråkighet och läs- och skrivsvårigheter. Syftet är även att ta reda på hur flerspråkiga elever blir bedömda på skolan med eventuella läs- och skrivsvårigheter och vilket stöd flerspråkiga elever på gymnasiet med läs- och skrivsvårigheter får på fem gymnasieskolor. Metoden i studien är kvalitativ semistrukturerad intervju där tre speciallärare och två specialpedagoger från två olika kommuner har berättat om hur de arbetar med stöd och flerspråkiga elever.  Resultatet i studien visar på att kunskaper om flerspråkiga finns på två skolor i studien och på tre skolor saknades djupare kunskaper om flerspråkighet och läs- och skrivsvårigheter. På tre av skolorna i studien där kunskaper om flerspråkighet saknades bedömdes alla elever oavsett modersmål, på samma sätt och fick samma stöd. Alla elever på skolorna fick göra samma diagnoser och ingen hänsyn till elevens modersmåls togs. På de två skolor där det fanns kunskaper om flerspråkighet och läs- och skrivsvårigheter fick eleverna studiestöd på sitt modersmål och stöd anpassat utifrån språkinlärning och språksvårigheter. För att eleverna ska få det stöd som de är i behov av behövs mer kunskaper om flerspråkighet och läs- och skrivsvårigheter. / The purpose of the study is to investigate some special teachers and special educators' perceptions regarding the skills of multilingualism and reading and writing difficulties. How multilingual students are assessed at school with possible reading and writing difficulties and what support secondary language students in high school with reading and writing difficulties get on five upper secondary schools. The method in the study is qualitative semistructured interviews where three specialist teachers and two special educators reported on how they work with support and multilingual students. The result of the study shows that the knowledge of multilingual is available at two schools in the study and at three schools lacked profound knowledge of multilingualism and reading and writing difficulties were lacking. In the schools where knowledge about multilingualism was lacking, all students were assessed in the same way and received the same support, and that all students had the same test and no consideration for the pupil's native languages were taken. In those schools where there was knowledge of multilingualism and reading and writing difficulties, students received more adapted support according to their language learning and difficulties. In order for the student to get the support they need, more knowledge of multilingualism and reading and writing difficulties are required.

För att klara sig i vårt samhälle behövs goda kunskaper i att läsa och skriva. Detta kan innebärasvårigheter för personer med dyslexi och deras läs- och skrivsvårigheter kan även få emotionellakonsekvenser. Studiens syfte var att utveckla kunskapen kring några föräldrars erfarenheter avhur dyslexi påverkar deras barn emotionellt. Utformningen av studien var av kvalitativ design.Den grundade sig på tio semistrukturerade intervjuer med föräldrar till barn i åldrarna 14–19 årmed dyslexidiagnos. I studien uppdagades att de dyslektiska svårigheterna i skolan lett till attrespondenternas barn påverkats negativt ur ett emotionellt perspektiv. Det framkom även attbarnens läs- och skrivsvårigheter upptäcktes sent i de flesta fall, vilket ofta resulterade i uteblivetstöd under de tidigare skolåren. Vidare blev det tydligt att föräldrarna behöver vara drivande föratt skolan ska ta barnens svårigheter på allvar. I studien lyfte föräldrarna även flera möjligaframgångsfaktorer som exempelvis tidig upptäckt och proaktiva insatser, positivt bemötande ochklassrumsklimat. Dessutom lyftes ett gott samarbete och goda relationer mellan elev, hem ochskola, lärarkompetens och tillgänglig undervisning som viktiga för dessa elever. En slutsats somkan dras är att skolan, och i synnerhet högstadiet, har mycket att utveckla. Därför är denna studieav betydelse för personal inom skolan som undervisar elever med dyslexi. Detta för att ge dessaelever bästa möjliga förutsättningar att lyckas i skolan med bibehållen självkänsla.

Bakgrund: Arbetet undersöker alternativa diagnostiseringsmetoder för lipödem – en kronisk sjukdom som drabbar fettvävnad. I nuläget är kunskapsbasen om sjukdomen bristande inom hälso- och sjukvården, och i Sverige finns varken behandlings- eller diagnoskriterier för lipödem. Syfte: Att skapa en förståelse för hur magnetisk resonanstomografi och ultraljud kan användas vid diagnostisering av lipödem. Metod: Detta är en litteraturstudie som granskar befintlig forskning om MR och ultraljud irelation till lipödem. Studien inkluderar sex vetenskapliga artiklar som tagits fram genom systematiska sökningar i databaserna PubMed och Scopus. Slutsats: MR och ultraljud kan användas för att hitta unika bildfynd som särskiljer patienter med lipödem från andra patientgrupper och friska kontrollpersoner. Fynden gäller bland annat fett- och vattendistribution, hudtjocklek, lymfkärl, lymfkörtlar och vätskeinfiltration. / Background: The report explores alternative diagnostic methods for lipedema – a chronic condition affecting the subcutaneous fat tissue. Currently, clinical knowledge about the condition is insufficient and in Sweden there are no diagnostic criteria for the disease. Objective: To better understand how magnetic resonance imaging and ultrasound can be utilized to diagnose lipedema. Method: A structured literature review was used to answer the research questions. A methodical search technique using the databases PubMed and Scopus yielded a total of six publications. Conclusions: MRI and ultrasound can be used to differentiate patients with lipedema from other groups of patients and healthy controls. Lipedema exhibits unique imagery regarding fat and water distribution, skin thickness, the lymphatic system and fluid infiltration. / <p>Examensarbete i vårdadministration, YH-utbildning: 20 Yh-poäng.</p>

Syftet med den här studien är att undersöka hur ADHD-diagnostisering framträder i skolan ur ett diskursanalytiskt perspektiv, utifrån intervjuer dels med pedagoger och dels med barn diagnostiserade med ADHD. Undersökningen baseras även på 55 enkäter besvarade av pedagoger samt visst utredningsmaterial. Studien fokuserar makt ur ett mikro- och makroperspektiv med skolan som huvudarena. Michel Foucaults syn på relationen mellan makt och kunskap har varit bärande i undersökningen tillsammans med historiska jämförelser av skiftande normalitetsramar. Resultatet visar att den biomedicinska diskursen dominerar framför den psykosociala, när ADHD-diagnostisering diskuteras. I analysen framstår även att den lättnad och självinsikt som pedagogerna menar att barnen upplever med en diagnostisering inte verkar stämma överens med barnens bild av situationen. Vad som däremot framträder är att en ADHD-diagnos möjliggör ökade resurser samt tillgång till medicin. I studien visar det sig att pedagogerna talar om ADHD utifrån den biomedicinska diskursen, samma diskurs som idag har en dominerande ställning inom forskning. Som slutsats kan sägas att de maktdimensioner invävda i vårt språk och våra handlingsmönster, som skapar förgivettagna sanningar om vad som är barnens bästa, leder till en styrning av pedagogers särskiljande av barn. Med denna goda viljas makt kategoriseras barn vars beteenden kan härledas till ADHD-diagnosen.

BAKGRUND:Idén till denna undersökning väcktes under ett litteraturseminarium som behandladebedömning av elevers kunskaper i matematik. Vi blev särskilt intresserade av de nationelladiagnosmaterialen i matematik för de lägre åldrarna. Som blivande lärare ville vi ta chansenatt få mer kunskap om dessa.SYFTE:Vår avsikt är att undersöka de nationella diagnosmaterialen i matematik, som inriktar sig motgrundskolans lägre åldrar, i relation till kursplanen i matematik och i relation till aktuellmatematikdidaktisk forskning.METOD:Vi har använt oss av kvalitativ metod med inspiration av komparativ textanalys.RESULTAT:Vi kom i vår undersökning fram till att inget av diagnosmaterialen diagnostiserar hela detkunskapsinnehåll som enligt kursplanen i matematik skall ingå i grundskolansmatematikundervisning upp till år 5. Inte heller tar de hänsyn till alla de fem uttrycks- ochrepresentationsformer som utgör den matematikdidaktiska forskningen i vår undersökning. Enanvändning av dylika material kräver en medvetenhet hos användaren.

Karriärprocessen konstrueras från att vi är små och vidare genom livet. Denna studie skildrar sex unga individer med dyslexi och deras livsberättelser, om hur dyslexin har påverkat deras karriärprocess. Respondenterna intervjuades djupgående om sina upplevelser. Resultatet visar att skolan har haft en viktig del i karriärutvecklingen. Omgivningens bemötande, synen på den egna förmågan, utformningen av den specialpedagogiska verksamheten, diagnostiseringen, läs- och skrivförmågans betydelse för bedömning och betyg, självbilden, normer samt utbildningssystemets utformning har visat sig skapa möjligheter och hinder längs karriärvägen. De framgångsfaktorer som skapar goda förutsättningar för en karriärprocess som upplevs likvärdig är en stöttande och förstående omgivning, en tidig medvetenhet och möjlighet att kompensera samt en inkluderande undervisningsmiljö. Studien belyser även diagnosticeringens för- och nackdelar och dess påverkan på karriärprocessen.

Denna studie syftade till att bidra med en ökad förståelse för hur kvinnor diagnostiserade med autism upplever att de hanterar sociala situationer. Datainsamling gjordes med hjälp av halvstrukturerade intervjuer där fem kvinnor fick dela med sig av sina erfarenheter och strategier. De teorier som användes för att tolka det insamlade materialet var dels Howard S. Beckers(2006) teori och begrepp om avvikelse som en social process, dels Karin Johannisson teori och begrepp om kultursjukdomar och interaktiva kategorier(Hallerstedt, 2006). Studiens resultat visade att kvinnorna bemästrade sociala situationer på varierande vis, att de i viss grad påverkades av omgivningens förväntningar och tolkningar av dem samt att de efter mottagen diagnos i större utsträckning tycktes hantera sociala situationer utifrån vad de upplevde var deras sanna jag, alltså utifrån hur de själva ville hantera situationerna för att må bra. Slutsatsen landade därmed i att det sociala samspelet tycks vara komplext och att kvinnorna i studien, när det gällde att hantera livets sociala situationer, strävade efter att uppnå en slags balans mellan att vara sanna mot sig själva men också anpassa sig till sin omgivning. Vidare så talade studiens slutsats också för något mer generellt i ett samhälle, nämligen att det i ett samhälle, på gott och ont, tycks finnas ett behov hos oss människor att vilja förklara och förstå såväl oss själva som varandra med hjälp av diverse egenskaper och kategorier. Något som i sin tur inverkar i hur vi beter oss i samt hanterar sociala situationer.

ADHD är en komplex neuropsykiatrisk diagnos eftersom både sociala och medicinska perspektiv bidrar till hur vi förstår och tillskriver diagnosens karaktär och orsaker. ADHD behandlas ofta med medicin, och sedan 2006 har antalet personer som hämtat ut medicin mot ADHD ökat, och fortsätter öka kontinuerligt (Socialstyrelsen, 2021). Studien undersöker varför fler personer blir föremål för ADHD-utredningar. Vi har samlat berättelser från anonyma internetforum skrivna av personer som antingen har diagnos, nekats diagnos eller misstänker att de har ADHD. Som datainsamlings- och analysmetod har vi använt grounded theory, och de teorier vi utgått från är anknytningsteori, medikalisering och välfärdsreformen new public management. Genom berättelserna har vi kommit fram till att en ADHD-diagnos innebär en ökad känsla av samhörighet och självacceptans bland författarna, som ofta återger en känsla av utanförskap och svårigheter i relationer.