Syftet med denna uppsats är att ge en ökad förståelse för diakonins funktion, diakoners roll och diakonins betydelse för det sociala arbetet. Detta utifrån diakoners och diakoniassistenters upplevelse av kyrkans sociala arbete idag. Fungerar det diakonala arbetet som komplement till eller ersättning för statlig social verksamhet i dagens rådande välfärdsstruktur? Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med diakoner och diakoniassistenter omkring deras upplevelser av diakonins roll i en specifik stad. Resultatet i uppsatsen visar på att diakonerna upplever sig ha en viktig kompletterande roll i det sociala arbetet. De anser sig med sin kristna utgångspunkt ha en specifik profilering av själavårdande, stödjande samt gemenskapsbyggande karaktär. Diakonin ses som ett alternativ till och inte en ersättning för kommunal välfärdsservice och diakonerna/diakoniassistenterna vill inte ta över andra aktörers sociala ansvar.

Diakoner är en av de yrkesgrupper som möter människor när de drabbats av det ofattbara och därför befinner sig i kris och sorg.Vårt syfte med denna studie har varit att undersöka vilkasociala stödinsatser Svenska kyrkan,och då särskilt diakonerna, kan erbjuda samt hur diakonerna upplever sitt arbete med människor i kris och sorg. Vi harutgåttfrån två frågeställningar: 1.Vilka sociala stödinsatser kan diakoner iSvenska kyrkan erbjuda vid kris-och sorgebearbetning. 2.         Hur upplever diakonerna sin roll och sitt arbete med människor i kris och sorg? Vår empiri samlades in med hjälp av kvalitativa intervjuer med åtta diakoner i sex olika västsvenska församlingar. I analysen av vår studie har vi utgått från Antonovsky's teori om KASAM, känsla av sammanhang. Resultatet av studien visade att diakonerna kan erbjuda en mängd stödinsatser vid krissituationer. Dessa insatser är främst av medmänsklig karaktär och tar sig praktiskt uttryck genom personlig närvaro och samtal. Vidare visade resultatet att dessa stödinsatser var av stor vikt för konfidenterna, och att detta i sin tur skapade en känsla av meningsfullhet hos diakonerna.

Diakoner i sitt ämbete är kallade till att arbeta utifrån en kristen kontext med att stödja utsatta människor utifrån ett diakonalt förhållningssätt som ett komplement till välfärdssystemet. Att få ta del av och bära människors socialt utsatta livsberättelser och problem kan bli psykiskt känslomässigt belastande. För att diakoner ska kunna förhålla sig till spänningen mellan yrkesroll och ett autentiskt själv i arbetet som de på många sätt identifierar sig med använder de sig av olika profana återhämtningsstrategier, även tron på Gud används som ett aktivt redskap för att arbetet ska kännas hanterligt. Med avstamp i Erving Goffmans teorier om ramar, fasad och team samt kompletterande känslobegrepp av Arlie Russel Hochschild och Emma Engdahls teori om autencitet undersöker studien hur diakoner hanterar det själavårdande arbetets utmaningar och vad deras tro har för betydelse i deras arbete som människors medvandrare i ett samhälle där nöden upplevs som stor. Studien närmar sig fenomenet genom sex kvalitativa intervjuer med församlingsdiakoner anställda i Stockholms stift. Studien visar att det finns många olika faktorer som gör att de orkar arbeta vidare och känner balans i förhållande till sitt arbete. Arbetskollegor och handledning kan hjälpa dem att sätta gränser i sitt arbete. Att bli bekräftade och få utlopp för sin kallelse är av betydelse för att känna ork att arbeta vidare. I deras tro på Gud fungerar bönen som ett redskap för avlastning och sinnesro.

This essay will go through how the climate crisis affects us and what the Church of Sweden can do for people suffering from climate anxiety. It will especially focus on the diaconal work that the Church of Sweden provides and how the bishops acknowledge the correlation between diaconal work and climate anxiety. By reading the Bishops letters I will argue that the Church of Sweden have a great responsibility to act for climate justice and help people with climate anxiety. I will also use self-help books and academic research as complement to The Bishops letters.   The thesis that I am working with is that the Church of Sweden have possibilities and resources to work with people suffering from climate anxiety but does not use these resources well enough. The question that rises is where the responsibility of the Church of Sweden starts and ends based on peoples needs. In my conclusion I will argue that the Church of Sweden have great possibilities and a big responsibility to help people suffering from climate anxiety but does not use its resources at its best abilities.  It is also a question whether the Church of Sweden uses its therapeutical resources at best to help people suffering from climate anxiety, especially because its one of few resources that does not involve social or economical differences in consideration but instead is available for all.   Nyckelord: klimatångest, själavård, ansvar, diakoni.

Social work in Sweden has historically been mostly done by the public sector andthe work has been regulated by law. In the last two decades, private and voluntaryactors have played an important role as providers of welfare state; one of theseplayers is the Swedish Church. The aim of this thesis has been to describe thework the deacons perform in the Swedish Church in a medium-sized municipalityin Sweden. To find out how much freedom of action the deacons themselves feelthat they have and if they feel that their work is influenced by the social work thatother performers are doing. In order to reach the goal, a qualitative approach wasused where seven deacons were interviewed. The result is presented according tothemes, which is then analyzed on the basis of The new intuitionalism and systemtheory. The conclusion is that there are similarities in the deacons’ work sinceeveryone has internal duties, offer remedial conversations and help by donatingclothes, money and food. The differences that exist in their work and what theychoose to put their resources on depends on what the parish looks like, theeducation of the deacon, their personality as well as their personal interests.Examples of such work are support groups for people in different stages of life orrelaxing spa days. All the deacons find that they have a lot of freedom in how toperform their work. The work is largely affected by what other performers do,partly because they don’t want to compete with other performers but also becausetheir work is affected by changes in the society, changes that will increase ordecrease their workload. The deacons see their work as a complement to the socialwork offered by the public sector.

<p>Social work in Sweden has historically been mostly done by the public sector andthe work has been regulated by law. In the last two decades, private and voluntaryactors have played an important role as providers of welfare state; one of theseplayers is the Swedish Church. The aim of this thesis has been to describe thework the deacons perform in the Swedish Church in a medium-sized municipalityin Sweden. To find out how much freedom of action the deacons themselves feelthat they have and if they feel that their work is influenced by the social work thatother performers are doing. In order to reach the goal, a qualitative approach wasused where seven deacons were interviewed. The result is presented according tothemes, which is then analyzed on the basis of The new intuitionalism and systemtheory. The conclusion is that there are similarities in the deacons’ work sinceeveryone has internal duties, offer remedial conversations and help by donatingclothes, money and food. The differences that exist in their work and what theychoose to put their resources on depends on what the parish looks like, theeducation of the deacon, their personality as well as their personal interests.Examples of such work are support groups for people in different stages of life orrelaxing spa days. All the deacons find that they have a lot of freedom in how toperform their work. The work is largely affected by what other performers do,partly because they don’t want to compete with other performers but also becausetheir work is affected by changes in the society, changes that will increase ordecrease their workload. The deacons see their work as a complement to the socialwork offered by the public sector.</p>

Sköndalsinstitutet har bedrivit utbildning sedan 1905, då med kristen diakonal prägel, men genom en lång kamp beviljats statsanslag samt år 1964 fått sin högskolestatus. Med fokus på socialt arbete fick Sköndalsinstitutet år 1993 rätt att examinera socionomer. Idag har utbildning bedrivits i drygt hundra år och numera tillsammans med Ersta och Bräcke som tillsammans utgör Ersta Sköndal högskola Syftet med uppsatsen är att undersöka om lärosätets kristna prägel och diakonala arv avspeglar sig på utbildningen och hur utbildningen förändrats sedan utbildningen ledde till en socionomexamen år 1993. Källmaterialet jag valt att utgå ifrån är kursplaner på socionomutbildningen mellan åren 1996–2014. De innehåller delkurser termin för termin. Genom att använda mig av en kvalitativ textanalys som metod i granskningen av källmaterialet hoppas jag kunna uppnå mitt syfte att förstå om, hur och varför socionomutbildningen på Ersta Sköndal högskola har förändrats. Genom att vidare använda mig, primärt, av en sekularisering teoretiskt perspektiv vid genomgången av den kvalitativa textanalysens undersökningsresultat min ambition att uppnå en större insikt i de faktorer som påverkat utbildningen i olika riktningar. Mitt resultat visar hur de kristna inslagen inledningsvis är tydliga men att de sedan försvinner helt ur socionomutbildningen. Undersökningens andra del fokuserar på de skillnader mellan utbildningarna, vad som förändras samt de faktorer som, jag ser, ligger bakom förändringarna av det kristna innehållet.

Syftet med denna kvalitativa studie är att mot bakgrund av Viktor Frankls teori kring existentiell mening undersöka diakoners erfarenheter av hur människor de möter upplever existentiell mening samt på vilket sätt existentiell mening kan relateras till det socialpedagogiska fältet. Detta eftersom vi under vår utbildning samt i yrkeserfarenheter från fältet upplevt att det existentiella perspektivet saknats. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med diakoner från Svenska Kyrkan. Studiens resultat visade att det finns stora likheter mellan det diakonala och socialpedagogiska fältet. Resultatet visade även att de människor diakonin möter har spörsmål av existentiell karaktär, men att dessa är särskilt framträdande då människor befinner sig i en utsatt eller svår livssituation. Samt att diakonin ofta får träda in när samhällets resurser brister och informanterna efterfrågar ett större samhälleligt ansvar vad gäller att kunna möta människors existentiella spörsmål.

Sammanfattning     Syftet med denna studie har varit att se hur ett antal församlingsdiakoner i en storstad ser på sin roll i det svenska välfärdssamhället och om de anser att det diakonala arbetet har påverkats av förändringar som pågått sedan 1990-talet. Avseende förändringar inom socialpolitiken men också förändringar i organisationen kring välfärdsaktörer i samhället. Metoden har varit kvalitativ med ett fenomenologiskt förhållningssätt. Studiens resultat visar på att diakonerna fyller en roll och funktion, som länk, kritiker, komplement och kanske även ibland ersättare. Vidare visar resultatet på att diakoners förhållningssätt i sitt arbete syftar till att tillvarata människors egna resurser. Diakonerna i studien uppfattar att förändringar i samhället i form av nedskärningar i den offentliga sektorn och förändringar i socialförsäkringssystemet har påverkat det diakonala arbetet. Samt att även förändringar när det gäller Svenska kyrkans status i samhället har påverkat deras arbete. Det har dock varit svårt att med denna studies undersökningsmetod visa på i vilken omfattning dessa förändringar har påverkat det diakonala arbetet. Resultatet har analyserats utifrån teorier om empowerment, Blennbergers (2008) modell som avser ideella organisationers roller och Esping Andersens (1990,1994) välfärdsteori.

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden och visar på dess möjlighet att bidra till en ökad livskvalité. Jag beskriver mitt arbete med två barn med hjärnskada och deras utveckling med FMT som stöd. Frågan jag ställde mig var om FMT stämmer med Svenska Kyrkans uppdrag. Min slutsats är att FMT har en plats i Svenska Kyrkans verksamhet och stämmer helt med Svenska Kyrkans uppdrag/Diakoni.