This study discloses the responsibility of social work for the Swedish welfare state respective deacons in the Swedish protestant church, which roll the Swedish protestant church have in the existent welfare and also if deacons experience any expectations and how these expectations in that case are expressed.The aim of this study was to investigate the relationbetween deacons working within the Swedish protestant church and social work, as it appears for professional deacons. The method of investigating the questions raised by the aim of this study has been qualitative analysis of answers derived from six deacons working in different workplaces. The data derived from these interviews was then analysed through the theory of Gösta Esping-Andersen about welfare states and also through background research and earlier science research about the social work within the Swedish protestant church and other social work. The result of the study show that the welfare state in Sweden has the comprehensive responsibility for the citizens. Deacons working within the Swedish protestant church does not have the same responsibility. Instead deacons usually provided the supplementary social work as regarding existential questions. Different conditions, for example laws and regulations is something that is different regarding the social work that deacons and other authorities in the society performs. Our study also shows that sometimes when the official welfare is insufficient the deacons partly can fill up for this. The deacons in our study experience that there are high expectations from the people in society regarding the social work that deacons performs. There are also expectations from other performers of social work in the welfare as well as from the church itself, although these look a little bit different and are not as clear and explicit. The problem with the expectations is that they are not always realistic which depends on relatively bad knowledge about the social work the deacons perform. When the social work that deacons perform is within the church characterized by Christian ethos a result can be that in meeting with other social work a tension arise which leads to challenges for the different performers of social work.

I den här studien intervjuas 13 diakoner i Svenska kyrkan om profetisk diakoni och vadde behöver för att utföra den. Syftet med studien är att undersöka diakoners syn påprofetisk diakoni och dess dilemman, kostnader och utmaningar. Slutsatsen är att diakonerna är mycket positivt inställda till profetisk diakoni, men de harsällan tid att ägna sig åt den – kyrkans struktur och ledarskap komplicerar arbetet. Dessutom upplever diakonerna att deras vigningslöften om att arbeta profetiskt kan varamycket tunga att bära och svåra att leva efter, vilket kan utlösa moralisk stress. Diakonerna vill att diakonrollen uppgraderas och ges större frihet, samt att kyrkansledare gå före och visar vägen. / <p>En artikelversion av uppsatsen publicerades i Svensk Kyrkotidning 9/2014, sid 271-273.</p>

Dagens kristna församling är inte bara en kristen gemenskap utan också oftast en organisation med lönebetalda anställda, vilket inkluderar flertalet professioner. Studier som är gjorda inom Svenska kyrkan visar på kommunikationssvårigheter och otydligt ledarskap. Anställda sjukskrivs och slutar sina anställningar. I denna studie belyses en problematik som det inte talas om så mycket i församlingarna. Människor i den kristna församlingen som använder makt för att härska över sina medmänniskor. Kan det verkligen finnas anställda i församlingar i samfundet Svenska kyrkan som använder makt och härskartekniker för att påverka sina arbetskamrater? Syftet med denna studie var att undersöka om och isåfall i vilken utsträckning härskartekniker förekom mellan anställda inom Svenska kyrkan. Syftet var också att undersöka om det var vid någon speciell form av auktoritet härskartekniker förekommer oftare än vid andra auktoriteter och att förstå dem utifrån det weberianska maktperspektivet. Data samlades in genom strukturerade enkäter, vilka distribuerades digitalt till anställda inom ett stift i Svenska kyrkan. Majoriteten av respondenterna angav att de fem respektive härskarteknikerna aldrig eller sällan förekom mellan anställda på deras arbetsplats. Härskartekniker är dock något som 9,7 - 25,3 % av respondenterna ofta erfar på sin arbetsplats och 1 – 3,1 % av respondenterna har dagligen erfarenhet av härskartekniker. Slutsatsen av studien är att det kan konstateras att det förekommer härskartekniker mellan anställda inom Svenska kyrkan. Studien tyder dock också på att härskartekniker inte har blivit en legitim del av sättet att kommunicera och att det finns en möjlighet till förändring och en minskande användning av härskarteknik mellan de anställda.

Socialpedagogik inom Svenska Kyrkans diakonala verksamheter är ett nästintill outforskat fält. Denna studies utgångspunkt är att undersöka hur socialpedagogiskt arbete beskrivs och utförs i Svenska Kyrkans diakonala arbete i form av en soppköksverksamhet där deltagarna till största delen utgörs av asylsökande och papperslösa men också svenskar med eller utan olika social problematik. Det empiriska materialet består i denna studie av deltagande observationer och halvstrukturerade intervjuer. Metoden är kvalitativ med en abduktiv ansats. Den teoretiska ramen i studien bygger på socialpedagogisk teori med fokus på begreppen inkludering, delaktighet och empowerment samt på maktteori med fokus på pastoralmakt. Materialet har analyserats med hjälp av tematisk analysmetod där de övergripande temana blev delaktighet, maktförhållanden i soppköksverksamhete samt handlingsutrymme. Resultatet visar att socialpedagogik bedrivs och utförs i Svenska Kyrkans diakonala arbete i stor utsträckning men att det inte alltid sätts ord på handlingarna.

Socialt arbete förknippas ofta med myndighetsutövning eller behandling, trots att socialt arbete förekommer i andra verksamheter varav Svenska kyrkan har en lång tradition av socialt arbete. Syftet med denna uppsats var att studera hur det sociala arbetet ser ut som diakonin bedriver i Svenska kyrkan idag samt vad Svenska kyrkans roll som välfärdsaktör betyder för det svenska samhället. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod där texter analyserats. Resultatet av dessa texter har gett en inblick i de verksamheter som diakonin bedriver i Svenska kyrkan. De teman som funnits i resultatet är verksamheter, förhållningssätt, diakonens roll som röstbärare samt utmaningar för det diakonala arbetet utifrån ett organisatoriskt perspektiv. Resultatet har analyserats utifrån dokumentet ”Vägledning för diakoni” som är framtaget av Svenska kyrkan. Resultatet har även analyserats utifrån vad Erik Blennberger (2016) skriver om välfärd, samt kapitlet i Svensson m.fl (2008) om roller och yrkesroller. Slutsatsen blev att diakonin bedriver många olika verksamheter varav några har samarbete med offentlig sektor och några är helt i församlingens egen regi. En annan slutsats är att diakonerna tar på sig många olika roller som socialarbetare i Svenska kyrkan, varav en är röstbärare för de medmänniskor som behöver det. Den tredje och sista slutsatsen blev att det finns en utmaning i de organisatoriska ramarna för diakonin, då diakoner kan känna sig bundna och icke hörda. Detta påverkar diakonernas arbete och det finns en uppmaning om att höja rösterna för en förändring och förbättring för både diakoner som kollegor och för alla medmänniskor. / Social work is often associated through the exercise of public agency/authority or through treatment work, even though social work is also present in many other occupations. One of those occupations being the church of Sweden, which has a long tradition of social work. The purpose of this essay is to study what the social work is that is operated by the deacons of the church of Sweden, and also what the role is for the church of Sweden as a factor in the Swedish welfare society. The study has been made with a qualitative method, where several texts have been analysed. The results of these texts have presented an insight to the activities managed by the deacons of the church of Sweden. The findings of this study have developed into themes, which are the activities, the approach, the deacons role as ”a voice for those who can not speak for themselves”, and also challenges in the work by deacons in the perspective of structure and organisation. The results have been analysed by using a document about guidance for diaconal work produced by the Church of Sweden. The results have also been analysed by what Erik Blennberger (2016) writes about welfare, and the chapter in Svensson m. fl (2008) about roles and profession. The conclusion is that the deacons of the church of Sweden operate many activities wherein some are through the cooperation with the public sector, and some are completely within the management of the parish. Another conclusion is that the deacons take on multiple roles as social workers in the church of Sweden, where one is providing agency as “a voice for those who can not speak for themselves”. The third and last conclusion is that there are many challenges that come within the structure and organisation for the deacons, where they might feel bound and unheard. This affects the deacons and there is an exhortation to raise the voices to change and improve the work for not only the deacons as colleagues, but also for all people.

Genom en komparativ metod har likheter och skillnader i det diakonala arbetet i förhållandetill varandra påvisats utifrån läsning av diakonipastoraler vilka ingår i församlingens/pastoratets styrdokument. Intresset för diakonipastoraler har sitt ursprung i en vilja att se likheter och olikheter i detdiakonala arbetet på ett övergripande plan i Svenska kyrkan eftersom det diakonala arbetetkan se olika ut beroende på miljö, medarbetare och inte minst församlingens/pastoratetskontext. I undersökningen ingår sex diakonipastoraler vilka efter noggrann läsning har systematiseratsoch delats in i olika kategorier. Resultatet från undersökningen av diakonipastoralerna harställts mot adekvat litteratur, inte minst Ett biskopsbrev om diakoni: Biskopsmötet 2015. Undersökningen visar att diakoni motiveras som en kärlekens gärning och är helaförsamlingens/ pastoratets ansvar där tro gestaltas i ord och handling.Flertalet pastoraler poängterar att människan, som ses som en Guds avbild, ska respekterasoch ha makt att vara med och påverka sin egen situation och sitt liv även om hen söker endiakonal hjälpinsats.

I Svenska kyrkan finns många olika sätt att tänka om och beskriva församlingens diakoni. I diakoniforskning används ibland begreppet diakonisyn, ett begrepp som i uppsatsen får innefatta individens och kollektivets syn på och föreställningar om diakoni. Föreställningar som speglar olika tankar om vad diakoni är och kan eller bör vara. I studien genomförs ett teologiskt aktionsprojekt där fyra församlingspraktiker med hjälp av teologins fyra röster får reflektera över diakonal praktik under covid-19-pandemins tid i Svenska kyrkans församlingar i Linköpings stift. Reflektionen sker tillsammans med forskaren i en forskargrupp, en undersökande gemenskap. Teologins fyra röster (den praktiserade teologin, den uttalade teologin, den normativa teologin och den akademiska teologin), dvs. röster från teori och praktik i Svenska kyrkan, möts i ett samtal på jämbördiga villkor i forskargruppen. Studien ger en plattform för församlingspraktiker att medvetandegöra och begreppsliggöra församlingens diakonala praktik, och nå insikter om den för att förändra såväl den framtida praktiken som teologin.  Studien bidrar med kunskap om diakonisyner som genomsyrar diakonal praktik.

Uppsatsens syfte är att belysa formandet av diakoners yrkesidentitet. Fokus har legat på uppsatsens forskningsfråga; Hur förbereder utbildningen de studerande till uppdraget som diakon i Svenska kyrkan (SvK) respektive i Den norske kirke (DNK)? Jag har jämfört diakonens utbildning och uppdrag mellan Svenska kyrkan och Den norske kirke. Materialet har bestått av styrdokument såsom Kyrkoordning i SvK och Kirkelov i DNK, vigningsordningar och protokoll från styrande organ samt utbildningsplaner för diakonutbildningen. För att fördjupa begreppet diakoni har jag studerat Biskopsbrev om diakoni i SvK och Plan for diakoni i DNK, med hjälp av nyckelorden förhållningssätt och handling. I min fördjupning av diakonens yrkesidentitet har jag diskuterat begreppen kall och profession.  Diakonens yrkesidentitet är påverkad av tre delar. Dels utbildningen och relationen mellan välfärdsprofessionen och kallet. Dels uppdraget och relationen mellan uppdraget som det beskrivs i officiella dokument, vigningslöfte och möjligheten att praktisera sitt uppdrag. Och till sist diakonens vigningstjänst och relationen till liturgin

Inom ramen för empirisk ecklesiologi är det den här studiens syfte att är undersöka vilken ecklesiologi som kommer till uttryck genom diakonin i Huddinge församling, genom att använda ”Teologins fyra röster” som arbetsmodell och tolkningsverktyg. Hur kyrkan framträder för människor undersöks genom att studera vad den gör och ställs i relation till kyrkan som social kropp. Genom en ecklesiologisk fältstudie där Teologins fyra röster får styra vilket material som samlas in avtäcks och analyseras den ecklesiologi som kyrkan bär på. Studiens slutsats är att den ecklesiologi som framträder genom Huddinge församlings diakoni är starkt relationellt betonad. Resultaten pekar också mot att människors kristna självförståelse inte formas som ett resultat av en kognitiv process utan genom att kristen tro praktiseras och förkroppsligas genom handling.

<p><p>Detta är en studie om diakonin i Sverige. Syftet med denna studie är att söka svar på vad diakoni är. Vilka diakonernas arbetsuppgifter är? Vilka positiva och negativa sidor som detta ämbete för med sig? Samt vilken roll och betydelse de har i och för samhället. Dessutom tar jag reda på om det är ett arbete som ses som ett kall. Jag utgår ifrån litteratur där diakoner själva nedskriver vad diakoni innebär. Vidare har jag arbetat med intervjuer och en undersökning. Två diakoner har fått ge sina synvinklar av detta arbetsområde som vanligtvis är kvinnodominerat. Lotta Säfström, chef för det diakonala arbetet vid Stora Sköndals-institutet har i en intervju gett sin syn på diakoni. Vidare har jag gjort en undersökning i en grupp som får representera allmänheten. Denna undersökning ska ge en bild av den allmänna kännedomen om vad diakoni handlar om. För att få ett grepp om vilka områden diakonin omfattar tar jag därför tidigt upp en del diakonala begrepp. Undersökningen av den allmänna kännedomen om diakoni följs av en kortare historik och därefter följer jag diakonin framåt i tiden. Därefter redovisas intervjuerna med högst aktuell fakta om dagens diakonala arbete och diakonernas situation.</p><p>Att diakoni kan vara så enkelt och också pågår kontinuerligt runt och mitt ibland oss i vårt samhälle, är ett av studiens konstateranden. Utifrån en kristen syn handlar diakonerna för att hjälpa och bistå sina medmänniskor med utgångspunkt i dessas behov. Därmed ges förklaringen till att diakonernas arbete är under förändring i takt med de behov som uppstår hos medmänniskorna, till vilka vi alla räknas. Det visar sig också vara så att diakonin får ta vid när samhällets resurser inte räcker till. Genom undersökningen och intervjuerna visar det sig att den allmänna kännedomen rörande diakoni är mycket liten. En avslutning med diskussion och sammanfattning avrundar studien. Som läsare av denna studie ska man som okunnig på detta område få en klar och berättande bild, vilket bör ge en grundläggande inblick i det diakonala arbetet i vårt land.</p></p>