<p>Sammanfattning</p><p>I och med den senaste läroplanen (Lpo 94) och att skolledningen decentraliserats har lärarna fått ett större ansvar för de didaktiska frågorna i skolans verksamhet. Vårt syfte med denna uppsats är att belysa relationen mellan lärares uppdrag och arbete. De frågeställningar vi valt att fokusera på är: Hur uppfattar lärare vad som ligger till grund för deras didaktiska val och vilka påverkansfaktorer uppfattar lärare har störst betydelse för deras didaktiska val? Detta undersökte vi genom en enkätundersökning med 40 lärare och genom att läsa tidigare forskning. Resultatet av vår undersökning visade att påverkansfaktorerna är många och uppfattas olika, vissa medvetet och direkt påverkande, andra uppfattas indirekt och omedvetet. De lärare vi tillfrågat upplevde att de tio viktigaste påverkansfaktorerna var den egna människosynen, värderingar, kunskapssynen, erfarenheter i klassrummet, styrdokument, arbetslaget, elevsituationen, samtal med kollegor, tidsaspekten och teorier och metoder. Vi redogör i denna uppsats för didaktikbegreppet och exempel på påverkansfaktorer tidigare forskare undersökt. Vi argumenterar för vårt val av enkät som undersökningsmetod samt resonerar kring vårt resultat med intention att knyta vår undersökning an till tidigare relevant forskning inom undersökningsområdet.</p>

Sammanfattning I och med den senaste läroplanen (Lpo 94) och att skolledningen decentraliserats har lärarna fått ett större ansvar för de didaktiska frågorna i skolans verksamhet. Vårt syfte med denna uppsats är att belysa relationen mellan lärares uppdrag och arbete. De frågeställningar vi valt att fokusera på är: Hur uppfattar lärare vad som ligger till grund för deras didaktiska val och vilka påverkansfaktorer uppfattar lärare har störst betydelse för deras didaktiska val? Detta undersökte vi genom en enkätundersökning med 40 lärare och genom att läsa tidigare forskning. Resultatet av vår undersökning visade att påverkansfaktorerna är många och uppfattas olika, vissa medvetet och direkt påverkande, andra uppfattas indirekt och omedvetet. De lärare vi tillfrågat upplevde att de tio viktigaste påverkansfaktorerna var den egna människosynen, värderingar, kunskapssynen, erfarenheter i klassrummet, styrdokument, arbetslaget, elevsituationen, samtal med kollegor, tidsaspekten och teorier och metoder. Vi redogör i denna uppsats för didaktikbegreppet och exempel på påverkansfaktorer tidigare forskare undersökt. Vi argumenterar för vårt val av enkät som undersökningsmetod samt resonerar kring vårt resultat med intention att knyta vår undersökning an till tidigare relevant forskning inom undersökningsområdet.

No description available.

Syftet med arbetet är att undersöka hur förskollärare och föräldrar uppfattar betydelsen av inskolning när barnen börjar i förskolan. En ambition med studien är att erhålla kunskap om hur förskollärare arbetar med barns inskolning, om de använder någon specifik metod och i så fall varför och att erhålla kunskap om föräldrars uppfattningar och erfarenheter av inskolningen. Som metod har två enkäter, en föräldraenkät och en förskollärarenkät, använts samt intervjuer med föräldrar och förskollärare utförts. Enkäter och intervjuer analyseras och diskuteras utifrån anknytningsperspektiv, samspels- och didaktiskt perspektiv. Deltagande är föräldrar med förskolebarn från olika förskolor och förskollärare som arbetar vid olika förskolor. Det här arbetet begränsar undersökningen till förskollärare och föräldrar som har barn i förskolan, och utesluter förskoleklassen som också gör inskolningar. I den här studien har det framkommit att barnets trygghet är det viktigaste att tänka på under inskolningen, både för barnens och föräldarnas skull. Föräldrar och förskollärare är eniga om att inskolningen är viktig för barnet för att skapa en trygg relation och knyta an till en annan vuxen än sin förälder. Resultatet visar att föräldrar och förskollärare har ett gemensamt mål och detta är att ge barnet trygghet i deras samspel med andra vuxna och andra barn in förskolan. Det har också kommit fram i resultatet att förskollärarna överväger att om barnet behöver mycket föräldrakontakt ska den långa, ibland blandat med den föräldraaktiva, inskolningsmetoden användas och föräldrarna är aktiva. Om barnet klarar sig själv mycket kan den korta inskolningsmetoden användas.

Syftet med studien har varit att undersöka hur speciallärare och/ eller specialpedagoger arbetar metodiskt med att stötta och stimulera barn som är språksvaga. Vi har genomfört sju observationer och fyra intervjuer utifrån en kvalitativ undersökningsmetod, med syftet att få en så tydlig inblick som möjligt i speciallärarens yrkesroll. Uppsatsens analysdel har delats in i fem rubriker: Det förebyggande arbetet, Speciallärarens arbete och didaktiska metoder, Specialpedagogiska lärmiljöer, Organiseringen av specialpedagogsiska insatser samt Speciallärarens dilemman. Utifrån en fenomenologisk ansats har försök gjorts för att skapa en förståelse över hur specialläraren upplever sin arbetsroll. Därför har det varit intressant för oss att ta del av hur specialläraren arbetar via observation samt lyssna till deras egna erfarenheter under intervjuerna. Resultatet visar att specialläraren och specialpedagogen arbetar utifrån flera olika inlärningsmetoder för att kunna främja barns språkutveckling. De metoder som speciallärarna och specialpedagogen främst använde sig av var Tidig intensiv läsning (TIL- metoden) samt inlästa läromedel. / <p>Godkännandedatum: 2015-01-02</p>

<p>Det talas mycket om lärande och det talas om att skolan ska bli en lärande organisation.</p><p>Det talas inte lika mycket om hur en skola ska bli lärande. Min uppsats handlar om hur skolan</p><p>kan bli lärande genom att åstadkomma didaktiska möten där lärarna får tid att reflektera över</p><p>verksamheten. Mötena har handlat om vårt uppdrag, olika skolkulturer och tiden.</p><p>De här faktorerna är betydelsefulla när det handlar om skolutveckling.</p><p>Syftet har varit att skapa tid och plats för reflektion över den egna verksamheten och att på så</p><p>sätt få syn på möjligheter och hinder som finns för att kunna göra förbättringar i</p><p>verksamheten.</p><p>Jag har använt mig av aktionsforskning som metod för att genomföra undersökningen.</p><p>Studien visar att i den arbetsenhet som ingick i studien finns det goda förutsättningar att</p><p>använda den egna verksamheten som utgångspunkt i ett utvecklingsarbete.</p><p>Om didaktiska möten ska äga rum krävs förutsättningar i form av tid för möten med andra.</p>

Det talas mycket om lärande och det talas om att skolan ska bli en lärande organisation. Det talas inte lika mycket om hur en skola ska bli lärande. Min uppsats handlar om hur skolan kan bli lärande genom att åstadkomma didaktiska möten där lärarna får tid att reflektera över verksamheten. Mötena har handlat om vårt uppdrag, olika skolkulturer och tiden. De här faktorerna är betydelsefulla när det handlar om skolutveckling. Syftet har varit att skapa tid och plats för reflektion över den egna verksamheten och att på så sätt få syn på möjligheter och hinder som finns för att kunna göra förbättringar i verksamheten. Jag har använt mig av aktionsforskning som metod för att genomföra undersökningen. Studien visar att i den arbetsenhet som ingick i studien finns det goda förutsättningar att använda den egna verksamheten som utgångspunkt i ett utvecklingsarbete. Om didaktiska möten ska äga rum krävs förutsättningar i form av tid för möten med andra.

Begreppet hållbar utveckling har sedan dess internationella genombrott lovordats för att det förespråkar ansvar och ett helhetsperspektiv på jordens utveckling. Dock har begreppet även kritiserats för att vara vagt, komplext och urvattnat. Syftet med denna studie är att synliggöra geografilärares förhållningssätt och föreställningar gällande begreppet hållbar utveckling och dess formuleringar i nuvarande och kommande styrdokument för geografiundervisning på gymnasiet. Studien bygger på en enkät och intervjuer genomförda med geografilärare verksamma på gymnasieskolor runt om i Sverige och visar på både svårigheter och möjligheter i undervisningen om hållbar utveckling. Resultatet visar att läroplan och kursplaner inte nödvändigtvis styr planeringen och genomförandet av undervisningen, samt att lärarna moderniserat sin undervisning från traditionell läroboksbaserad undervisning till mer elevcentrerad undervisning med bland annat internetbaserade metodverktyg. / 2010ht4649

Denna undersökning genomfördes med syftet att ta reda på vad fyra olika svensklärare har för attityder till grammatik och hur deras attityder till grammatik påverkar deras val av arbetssätt då de bedriver grammatikundervisning. Studien redogör för definitioner av grammatikbegreppet och metoder för hur man kan arbeta praktiskt med grammatik i undervisningen. Jag gör en kvalitativ undersökning i form av fyra intervjuer. I denna undersökning jämför jag mitt esultat med och relaterar till en tidigare undersökning i ämnet. Resultatet visar att de två gymnasielärarna inte har mycket mer krav på elevernas grammatikkunskaper än vad de två lärarna i grundskolans senare år har. Flertalet av informanterna är missnöjda med lärarutbildningens grammatikkurs. De önskade att de hade fått mer metodik och didaktik i sin utbildning. Övervägande delen av informanterna tar heller inte del av aktuell forskning i grammatik

Syftet med denna studie var att undersöka hur idrottslärare jobbar förebyggande för att undvika skador i sitt yrke. Vidare var syftet att studera om det förebyggande arbetet skiljer sig mellan manliga och kvinnliga idrottslärare.Metoden som vi har använt oss av under denna undersökning är kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat ett antal manliga och kvinnliga idrottslärare som arbetar på skolor i Uppland respektive Västmanland. Svaren från intervjuerna ligger till grund för resultatdelen. Till grund för den teoretiska utgångspunkten har vi utgått från ett kvinnligt respektive manligt perspektiv.Resultaten från vår studie visar på hur idrottslärare som vi intervjuat i hög grad tänker kring sin arbetssituation och de har alla någon form av strategi för att undvika belastningsskador i yrket. Dessa strategier ser lite olika ut, men de mest vanliga är, att undvika att delta för mycket på lektionerna, använda eleverna som hjälp vid framplockning och tillbakaplockning av material, samt att använda eleven som resurs vid passning av andra elever och vid presentation av nya moment och övningar. När det kommer till frågan om det finns skillnader i strategier för de manliga och kvinnliga respondenterna så gick det inte att utläsa några signifikanta skillnader.Slutsatsen vi kan dra från vår studie är att de intervjuade idrottslärarna upplever sin arbetssituation som väldigt krävande och att det snarare är en regel än undantag att de måste ha ett speciellt arbetssätt eller strategi för att orka fysiskt i yrket. Idrottslärarna vi intervjuat uppger att yrket är väldigt komplext i den meningen att flera faktorer som stora klasser, säkerhet, administrativa uppgifter och dåliga arbetsförhållanden spelar in på deras fysiska hälsa.De Idrottslärare vi har intervjuat, har inte någon specifik strategi, då det är svårt att tillgodose alla faktorer runt omkring.