<p><p>Vi anser att mäklartjänsten är föråldrad och erbjuder med få undantag, en och samma tjänst till alla kunder, den är inte anpassningsbar. Segmentering, positionering och differentiering i branschen är dessutom sparsam.</p><p> </p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka dagens mäklartjänst med hjälp av segmenterings-, positionerings- och differentieringsteori för att se om det går att förbättra tjänsten och sättet företagen jobbar på.</p><p> </p><em><p>Problemfrågan</p><p> </p><p>Vår empiriska studie baseras på en kvalitativ metod. Sju respondenter som är aktiva i mäklarbranschen under olika befattningar har intervjuats.</p><em><p> </p></em><p>Segmentering innebär utveckling av olika marknadsprogram för samma produkt eller tjänst så att den når olika kundsegment på marknaden (Szatek 2008). Skräddarsydda lösningar kommer att efterfrågas mer och mer i framtiden (Parment 2008, Sköld & Olofsson 2006). Differentiering sker när en produkt eller tjänst är unik och sticker ut från mängden, det vill säga konkurrenterna. Positionering innebär att man placerar tjänsten/produkten/varumärket i kundens medvetande (Kotler et. al. 2005).</p><p> </p><p>Uppsatsen pekar på att ytterst få mäklarföretag segmenterar sitt kunderbjudande efter olika kundsegment. Positioneringen är svag och det beror på att tjänsten är speciell och sällanköpt. Det gör att företagen oftast har samma grundpelare såsom trygghet och erfarenhet. Tjänsterna är väldigt lika enligt våra respondenter, företagen differentierar sig väldigt lite. Same-same säger en respondent. Branschen är dålig på att kommunicera vad den egentligen gör och vad som skiljer de olika. Ett annat problem i branschen är att nya produkter hos ett företag dyker upp hos en annan veckan efter.</p></em>vi ställer oss i detta arbete är <em>om mäklarbranschen och dess tjänster är tillräckligt utvecklade ur ett segmenterings-, positionerings- och differentieringsperspektiv.</em> Delfrågor som för oss uppstår är <em>om det är möjligt att anpassa mäklartjänsten för att bättre överrensstämma med kundernas olika behov och varför detta i så fall inte görs</em>.</p>

Vi anser att mäklartjänsten är föråldrad och erbjuder med få undantag, en och samma tjänst till alla kunder, den är inte anpassningsbar. Segmentering, positionering och differentiering i branschen är dessutom sparsam.   Syftet med denna uppsats är att undersöka dagens mäklartjänst med hjälp av segmenterings-, positionerings- och differentieringsteori för att se om det går att förbättra tjänsten och sättet företagen jobbar på.   Problemfrågan   Vår empiriska studie baseras på en kvalitativ metod. Sju respondenter som är aktiva i mäklarbranschen under olika befattningar har intervjuats.   Segmentering innebär utveckling av olika marknadsprogram för samma produkt eller tjänst så att den når olika kundsegment på marknaden (Szatek 2008). Skräddarsydda lösningar kommer att efterfrågas mer och mer i framtiden (Parment 2008, Sköld &amp; Olofsson 2006). Differentiering sker när en produkt eller tjänst är unik och sticker ut från mängden, det vill säga konkurrenterna. Positionering innebär att man placerar tjänsten/produkten/varumärket i kundens medvetande (Kotler et. al. 2005).   Uppsatsen pekar på att ytterst få mäklarföretag segmenterar sitt kunderbjudande efter olika kundsegment. Positioneringen är svag och det beror på att tjänsten är speciell och sällanköpt. Det gör att företagen oftast har samma grundpelare såsom trygghet och erfarenhet. Tjänsterna är väldigt lika enligt våra respondenter, företagen differentierar sig väldigt lite. Same-same säger en respondent. Branschen är dålig på att kommunicera vad den egentligen gör och vad som skiljer de olika. Ett annat problem i branschen är att nya produkter hos ett företag dyker upp hos en annan veckan efter. vi ställer oss i detta arbete är om mäklarbranschen och dess tjänster är tillräckligt utvecklade ur ett segmenterings-, positionerings- och differentieringsperspektiv. Delfrågor som för oss uppstår är om det är möjligt att anpassa mäklartjänsten för att bättre överrensstämma med kundernas olika behov och varför detta i så fall inte görs.

Denna studie har behandlat lärares syn på inkluderande undervisning i matematik. Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex matematiklärare i år 1-6 för att ta reda på hur lärarna anpassar undervisningen efter elevers olika förutsättningar samt vad de ser för hinder och möjligheter med inkluderande undervisning. Resultatet visar att lärarna i studien ser olika på hur man bäst individualiserar undervisningen utifrån elevernas olika förutsättningar.  Fyra av lärarna anser att en organisatorisk differentiering i form av nivågrupperingar eller särskilda undervisningsgrupper skapar större möjligheter att möta elevers olika behov, medan två av lärarna pratar mer om hur elevernas behov kan bli tillfredställda genom pedagogisk differentiering inom klassens ram vilket innebär att klassrumsundervisningen anpassas för att passa samtliga elever. Lärarna lyfter fram faktorer som de anser påverkar deras möjlighet till en inkluderande matematikundervisning. Dessa faktorer är elevernas olika förutsättningar, arbetssätt/arbetsformer, elevgrupperingar, specialundervisning, klassrumsklimat, samverkan, resurser och styrdokument. En del av dessa faktorer anser lärarna att de kan påverka i hög grad medan andra faktorer är svårare att påverka.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur elevers lärande, sett från ettlärarperspektiv, kan påverkas av differentiering. I första hand har vi kopplatdifferentieringens effekter till elevers motivation då denna i sin tur påverkar lärandet.Utöver detta har vi försökt att ta reda på vilka former av differentiering som används iskolan idag och hur lärare utmanar och motiverar elever i sitt lärande. För att lära ossmer om detta använde vi oss av kvalitativa intervjuer. Fyra lärare intervjuades medhjälp av öppna frågor som de hade fått läsa i förväg. Resultatet visar att differentieringär svårt att undvika i vissa ämnen då det kan vara stor spridning på eleverna, särskilt ide tidiga åren. Elevers självkänsla kan påverkas negativt om de placeras i en svagaregrupp, men då är det upp till pedagogen att vända den känslan. Det är dock vanligastmed gruppindelning då elevernas läsförmåga ska tränas, för att det på så vis blir mindreutmärkande för de svaga läsarna. Den vanligaste formen av differentiering ärindividanpassat arbetsmaterial. Pedagogen har då en gemensam genomgång med allaelever för att sedan låta dem arbeta med uppgifter på just sina nivåer. Vi ställer ossfrågan om differentiering i skolan kan vara vägen till bättre resultat. Då det är elevernaslärande, och den framtid de står inför, som det ska tas hänsyn till vill vi att man ser överalla tänkbara alternativ för att de ska kunna nå så långt som möjligt i sinkunskapsutveckling

Sedan Grundskoleförordningen (Riksdagen, 1994) decentraliserade frågan kring nivågruppering till varje enskild rektor har forskningen inom detta område nästan uteslutande utgått från ett lärarperspektiv. Utifrån att denna form av differentiering fortfarande används inom dagens matematikundervisning är syftet att genom en kvalitativ studie, via semistrukturerade personliga elevintervjuer, undersöka hur nivågruppering kan påverka några högstadieelevers självuppfattning. Ur ett sociokulturellt perspektiv studerades vilka sociala konsekvenser några elever i grundskolans senare år upplever att nivågruppering kan medföra samt hur denna form av gruppering kan påverka dessa elevers prestationsnivå gällande skolarbetet. Resultatet har visat att nivågruppering kan påverka elevers självuppfattning negativt genom att elevernas självförtroende kan påverkas negativt vid undervisning i homogena grupper vilket i sin tur omedvetet påverkar elevernas prestationsnivå gällande skolarbetet. Avslutningsvis kan sägas att studien belyser hur den traditionella katederundervisningen kan vara orsaken till att nivågruppering ses som nödvändig inom matematikundervisningen och vad detta kan ha för konsekvenser för samhället som utvecklande kollektiv.

Syftet med uppsatsen har varit att belysa hur Montessoripedagoger upplever barn med koncentrationssvårigheter, hur dessa svårigheter kan komma till uttryck i verksamheten samt hur pedagogen bemöter dem i sin vardag. Syftet har vidare varit att lyfta fram vilka konsekvenser Montessoripedagogikens individuella och mer fria arbetssätt kan få för barn med koncentrationssvårigheter, samt vilka möjligheter respektive svårigheter som kan tänkas finnas inom Montessoripedagogiken.Halvstrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes på två av sydvästra Sveriges Montessoriskolor, där totalt sju Montessoripedagoger deltog. Pedagogerna framhöll individuella variationer av hur svårigheterna kommer till uttryck, liksom variationer beroende på situation. Även vikten av differentiering i pedagogernas förhållnings- och arbetssätt tillsammans med barnen betonades. För samtliga sju Montessoripedagoger förefaller det här syn- och förhållningssättet naturligt, då kärnan i Montessoripedagogiken är att utgå från varje individ och anpassa såväl inlärningssituationen som urval av stoff, vilket även anges som de positiva aspekterna av ett individuellt och mer fritt arbetssätt. De negativa aspekterna av ett sådant arbetssätt är enligt studien att alla barnen inte arbetar med samma moment. De enskilda barnen kan arbeta med olika material under ett och samma arbetspass, vilket enligt pedagogerna kan utgöra svårigheter för barn med koncentrationssvårigheter.

Uppsatsens syfte är dels att beskriva och analysera hur individers intresse för specialkaffe kan ses som en del i ett reflexivt skapande av livsstil och självidentitet, dels att förstå hur denna meningsskapande process relaterar till den mening specialkaffet ges av dess producenter. Med utgångspunkt i muntliga och skriftliga skildringar av erfarenheter, tankar och värderingar kring specialkaffe, som sammanlagt nio informanter delat med sig av i intervjuer, beskrivs hur kaffeproducenterna inverkar på individens liv socialt och materiellt. Kaffets produktion samt bryggmetoder framstår nästan som vetenskapligt förankrade, vilket lyfts som en orsak till varför individer känner en tillit till dem och anammar deras metoder. Samtidigt visar undersökningen att kunskapen accepteras av individen av pragmatiska skäl. Specialkaffet passar in i individens livsstil och den självbiografiska berättelse de vill berätta om sig själva som moderna människor med förfinad smak, och som socialpolitiskt intresserade och miljömedvetna människor, i ett modernt och globalt samhälle.

Syfte: Syftet med denna studie är att analysera spekulanters preferenser beträffande foton i en annons, för att skapa en förståelse för effekten av att använda sig av mänskliga modeller.   Metod: En experimentell studie med ett deduktivt synsätt där analyser av vetenskapliga artiklar och litteratur har utförts för att ge en god överblick av tidigare forskning. Insamling av empiri har skett genom en experimentell kvantitativ metod och enkätundersökningar. Vi har analyserat vårt resultat i SPSS och framställt deskriptiv statistik, korrelationsanalys, klusteranalys, faktoranalys och T-test.   Slutsats: Vår undersökning leder oss till slutsatsen att bostadsintressenter rent generellt är mer positivt inställda till en bostadsbild där mänskliga modeller exkluderas. Emellertid visar studien att det finns tre variabler vars högsta medelvärde uppmätts i experiment tre, nämligen hemtrevlig, insyn, och utsikt. Således gör vi konklusionen att en konstellation av en manlig och en kvinnlig modell vid marknadsföringen av en bostad, påverkar bostadsintressenters inställning positivt vad gäller dessa tre variabler.  Uppsatsens bidrag: Vårt bidrag till företagsekonomins och marknadsföringens forskningsområde är en ökad förståelse för hur mänskliga modeller inom bostadsannonsering påverkar intressenter på bostadsmarknaden. Vidare bidrar arbetet också genom att innefatta riktlinjer för branschen att rätta sig efter vid användning av modeller i sin marknadsföring av bostäder.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka huruvida läromedel kan underlätta individanpassningen i ämnet idrott och hälsa på mellanstadiet. Då läromedel är ett brett begrepp har vi fokuserat på läromedel i form av läroböcker, lärarhandledningar och digitala läromedel. Studiens undersökningsmetod har varit av kvalitativ art och bestått av åtta intervjuer. Intervjupersonerna är alla verksamma inom ämnet idrott och hälsa och består av sju idrottslärare på mellanstadiet och en läromedelsförfattare som har skrivit läroböcker i idrott och hälsa. Den insamlade datan har därefter analyserats utifrån de teoretiska begreppen differentiering, inkludering och individanpassning. Resultatet av analysen visar att idrottslärarna i liten grad använder läromedel i undervisningen. Flera idrottslärare har inte undersökt vilka läromedel som finns inom idrott och hälsa och dessutom har några lärare slutat leta då de anser att läromedelsutbudet är för dåligt. Lärarna vill att ett läromedel inom idrott och hälsa ska vara utformat som en idébank där materialet har en tydlig koppling till läroplanen och involverar idrottsämnets teoretiska delar. Majoriteten anser att det finns svårigheter med att individanpassa undervisningen i idrott och hälsa och många menar att hinderbanor är en bra aktivitet för att inkludera samtliga elever. De moment i undervisningen som ansågs svårast var bedömning och betygssättning, vilket även känns igen i den tidigare forskning som studien presenterar. Bedömning och betygssättning var dessutom moment som idrottslärarna ansåg att läromedel skulle vara mest behjälpligt inom. Ett läromedel som är bra utformat och som används som ett stöd i undervisningen ansågs positivt av majoriteten av idrottslärarna, dock uttryckte många att läromedlet inte fick styra undervisningen. Denna studie visar på att idrottslärare är i ett stort behov av metoder och hjälpmedel för att bedöma, dokumentera och individanpassa undervisningen. Vår slutsats är att läromedel skulle kunna vara just det hjälpmedel som idrottslärare behöver för att underlätta dessa utmaningar.

Syftet med studien är att undersöka hur några utvalda skolor arbetar med elever som är i behov av särskilt stöd vid matematikundervisningen. I studien används observationer av lektioner och intervjuer med lärare samt specialpedagog som metoder för att få svar på våra frågeställningar. Vi vill undersöka hur lärare och specialpedagoger förhåller sig till åtgärdsprogram och extra anpassning samt hur de arbetar med inkludering i klassrummet. I resultatet framkommer att eleverna arbetar enskilt eller i mindre grupp med specialpedagog samt att klassläraren försöker anpassa undervisningen de tillfällen inte specialpedagog finns som hjälp. På de undersökta skolorna arbetar de aktivt med åtgärdsprogram och sätter elevens lärande i fokus. Den hjälp som ges till elever som är i behov av särskilt stöd är främst undervisning av specialpedagog, hos specialpedagogen blandas rutinuppgifter med motivationshöjande moment. Vi kan genom studien dra slutsatsen att skolorna arbetar aktivt för att stödja elever i matematiksvårigheter samt att hela verksamheten är involverad för att utveckla lärandet hos dessa elever.