Utomhuspedagogik är en ämnesöverskridande arbetsmetod där elevernas arbetslust är central och lärandet sker genom samverkan mellan reflektion och intryck. Undervisningen genomförs i utemiljö i form av naturlandskap och bebyggda miljöer. Forskning visar att utomhuspedagogik har goda effekter i ett flertal aspekter. Gemenskapen i undervisningsgruppen främjas och eleverna övar sociala förmågor i verkliga situationer. Syftet med denna studie är att utreda och redogöra för de hinder och möjligheter för elever att medverka i undervisning i utemiljö. Detta examensarbete har som fokus att ta reda på hur lärare tänker kring differentiering för att ge möjlighet till alla elever att ta del av utomhuspedagogik och hur de förverkligar detta i sin undervisning. Studien är kvalitativ och data har insamlats via intervjuer av 5 lärare vid olika skolor. Intervjuerna transkriberades och svaren indelades enligt frågeställningar och analyserades utgående från hermeneutisk ansats. Studien visar att lärarna ser stora möjligheter och att de genom planering och förarbete medverkar till att riskerna inte blir hinder för undervisningen. Differentieringen sker inom miljöval, undervisning och tidsplanering.

Syftet med undersökningen är att få en uppfattning om vad elever och lärare på ett yrkesinriktat program på gymnasiet anser om nivågruppering. I arbetet definieras olika former av differentiering, och för- och nackdelar med nivågruppering redovisas. Svaren på enkätundersökningar visar elevers och lärares åsikter om nivågruppering. Ungefär hälften av eleverna var positiva till nivågruppering. Eleverna har möjlighet att byta grupp och rörligheten av elever mellan nivågrupperna var relativt stor. De flesta elever tyckte att engelska är ett viktigt ämne, något som troligen gör dem mera motiverade, oavsett vilken grupp de tillhör. Både lärare och elever ansåg att en stor fördel med nivågruppering är att arbetstakten kan anpassas efter vilken kunskapsnivå eleven befinner sig på. Lärarna trodde att eleverna var mer positiva till nivågrupperinig än vad elevenkäten visade. Någon skriftlig utvärdering av vad eleverna tycker om nivågruppering utförs inte på skolan.

Syftet med följande arbete är att undersöka vilka för- och nackdelar som finns med ett differentierat skolväsende i form av elitskolor eller nivågrupperingar. Undersökningen bygger på intervjuer med sju personer från fyra olika yrkeskategorier. Kategorierna är politiker, företagare, akademiker (i form av universitetsmatematiker) ochlärare (i form av en lärare och en lärarstudent). De resonemang som framkommer i intervjuerna analyseras och listas för att ge svar på frågeställningen. De vägs också emot varandra i en slutlig diskussion om vad de sammantaget säger om differentiering. / The aim of this study is to examine the pros and cons of a differentiated school system. The study is based on interviews with two politicians, one businesswoman, two mathematicians and two teachers. The interviews are analysed to focus on the different arguments for or against differentiation that appear in the interviews. These arguments are weighed and examined more closely in the conclusion of the study.

I den här studien har vi undersökt hur tre lärarhandledningar inom matematik för årskurs ett stödjer läraren i genomförandet av en differentierad undervisning. Analysen har utgått från de tre olika områdena samarbetsformer, representationsformer och nivåanpassningar. Samarbetsformer inbegriper hur elevarbete kan ske enskilt, par, grupp eller helklass. Representationsformerna har analyserats utifrån tanketavlans olika begrepp bild, symbol, konkret och ord. Inom nivåanpassning har studien undersökt vilka olika differentieringar som förekommer på individnivå genom förenklingar eller utmaningar. Resultatet visar på att samtliga områden är synliga i lärarhandledningarna, dock på olika sätt. Två av lärarhandledningarna var uppbyggda på traditionellt undervisningssätt och en där undervisningen är uppbyggt på ett för läraren flexibelt sätt.

Ett av de kärnämnena i grundskolan är matematik. Lärare har uppgiften att organisera sinundervisning på ett sätt som passar alla i klassen, oavsett elevernas förmågor och förutsättningar. Detta uppnås genom differentierad undervisning. Syftet med denna kunskapsöversikt är att belysa faktorer som främjar eller hindrar differentiering inom ämnet matematik. Olika informationssökningar har genomförts för att hitta relevanta vetenskapliga artiklar som besvarar frågeställningar. Resultatkapitlet presenterar sex teman: differentierings effekter på elever, svårigheter med differentiering, elevernas syn på differentiering, lärares förhållningssätt till elevers prestationsnivå, lärares professionella utveckling och differentiering i svensk kontext. Lärare upplever utmaningar med att å ena sidan bedriva inkluderande klassrumsundervisning och å andra sidan tillgodose olika behov och förutsättningar hos enskilda elever och hela klassen. I diskussionskapitlet diskuteras faktorer som bidrar till eller hindrar differentiering i förhållande till läraryrkets profession.

No description available.

Tidigare forskning på nivågruppering har visat att lågpresterande elever gynnas men att högpresterande elever missgynnas i ett heterogent klassrum och tvärtemot att lågpresterande missgynnas och högpresterande gynnas i ett homogent klassrum (Boaler, 2014; Cheeseman & Klooger, 2018 m.fl.). Då det visade sig saknas studier på svenska inom den pedagogiska differentieringen, blev syftet för studien att undersöka om denna form av differentiering gynnar elevers matematikutveckling. Val av metod för studien var kvalitativ i form av enkäter med inslag av kvantitativa delar, men som av olika skäl inte föll ut som önskats. Detta gjorde att det endast funnits kvalitativa analyser att tillgå.  Studien resulterade i att de lärare som differentierar utefter en pedagogisk differentiering redan i planeringsstadiet tittar på behov, förutsättningar och intressen för klassen som helhet. De grundar matematikundervisningen på matematikboken men kompletterar från andra medier för att skapa variation och tillgodose alla elever och för att alla förmågorna ska prövas. Det visade sig även att elevernas motivation, självbild, delaktighet och matematikutveckling ansågs vara god enligt lärarna.

Syfte och frågeställningar Genom föreliggande självständiga arbete ämnar vi redogöra för fem idrottslärares syn på elevindelning och nivåindelning. Studien är inriktad mot hur idrottslärare på fem gymnasie- och högstadieskolor i Stockholmsregionen resonerar kring detta i undervisningen. • Utifrån vilka premisser arbetar berörda idrottslärare med elevindelning inom den befintliga klassen som undervisningen avser? • Hur resonerar de berörda idrottslärarna kring elevindelning och dess konsekvenser för lärandet? • Hur ser berörda idrottslärare på elevindelning baserad på färdighetsnivå? Metod Genom ett bekvämlighetsurval genomfördes semi-strukturerade intervjuer med fem idrottslärare i Stockholmsregionen. Intervjufrågorna var av öppen karaktär för att få så uttömmande och fördjupade svar som möjligt. Därefter transkriberades intervjuerna varpå en innehållsanalys gjordes på det nedskrivna datamaterialet. Innehållsanalysen ledde till skapandet av det kodningsschema resultatet grundades på. Resultaten analyserades med hjälp av studiens teoretiska ramverk, Vygotskijs sociokulturella lärandeperspektiv. Resultat Det framkommer i resultatet att elevindelningar är vanligt förekommande för de berörda idrottslärarna. Både lektionsinnehållet och klassammansättningen är premisser de arbetar efter för att dela in klassen i mindre grupper. Dessa indelningar motiveras ofta med hjälp av de fördelar de har för flytet i lektionen och för tryggheten en mindre grupp har för enskilda individer. Majoriteten av de berörda idrottslärarna har en negativ inställning till nivåindelning som indelningsmetod. Trots detta kan samtliga lärare se fördelar med denna elevindelningsform och dessutom påvisar resultatet att samtliga lärare använder sig av densamma. Slutsats Studiens resultat är i enlighet med tidigare forskning – det framkommer både för- och nackdelar med nivåindelning. Den tros framförallt gynna de svagpresterande eleverna då studienivån anpassas samtidigt som högpresterande elever inte hindras. Resultatet påvisar således en konflikt mellan de berörda lärarnas resonemang kring deras inställning till nivåindelning och hur de faktiskt använder sig av denna indelningsform. Elevindelningar generellt anses ha stor effekt på lärandet då flytet i lektionen gynnas samt att elevernas inlärningsmöjligheter ökar då tryggheten främjas. Dessutom anser flertalet lärare i studien att det finns fördelar med heterogena klasser då högpresterande elever kan fungera som draghjälp för lågpresterande elever, vilket är i linje med Vygotskijs sociokulturella lärandeteori.

Berggren, Jan (2013). Engelskundervisning i gymnasieskolan för mobilisering av ungdomars livschanser. (English teaching in upper secondary school and mobilization of young people's life chances). Linnaeus University Dissertations No 156/2013, ISBN: 978-91-87427-64-0. Written in Swedish with a summary in English. English is a school subject which every Swedish upper secondary student is required to take. The selection and dissemination of knowledge among students attending upper secondary programmes carries the intention of social integration as well as specialization. The aim of this dissertation is then to show how perspectives on education in English elicited from teachers’ and students’ responses in interviews as well as Swedish education policy (SOU, directives, propositions) contribute to the conditions for the selection of knowledge and teaching, on and between programmes. Inspired by Basil Bernstein’s theories of educational sociology (1990, 2000) and Fairclough och Chouliaraki’s critical discourse analysis, CDA (1999), albeit adjusted to the aim of this study in pedagogics, the focus is on teachers’ and students’ views on teaching and knowledge in English classes on four vocational and academic programmes, establishing varying discourse practices on the different programmes. Moreover, perspectives on upper secondary teaching in Swedish education policy texts are analysed following the same methodology. Results indicate that education policy texts at the time of the interviews strive for adjustment of course content in English teaching to the programme (termed ‘infärgning’ in Swedish). Reflecting this trend in education policy, teachers and students on programmes speak of aspirations for English teaching as being either adapted for mainly academic purposes, or vocational and everyday-life purposes. On the basis of these aspirations it is argued that teachers and students establish either academically oriented discourse or vocational and everyday-life oriented discourse as the dominant pedagogical discourse on the individual programme. Thus, education policy as well as teachers and students reflect each other in striving for knowledge to be adapted for the programme. The two discourses contribute to a movement in favour of differences between programmes, though some of the vocational students complain on not being offered possibilities to analyse and discuss current problems in society. This is to say they complain that they do not receive an education in line with the academically oriented discourse, which is offered to students on academic programmes. At the same time, vocational students are dissatisfied in not gaining adequate knowledge in vocational English. Finally, these perspectives indicate discursive conditions for the selection of knowledge and the organization of teaching in English classes on different programmes. In the last chapter of the dissertation these varying perspectives on programmes concerning the selection of knowledge are analysed but now with a focus on the relationship between programmes. Consequences of the varying dominant pedagogical discourses on the programmes are discussed with regard to how they can be understood to mobilize life chances of young people differently, creating conditions for social integration and differentiation.   Keywords: Selection of knowledge, upper secondary education, English, education policy, critical discourse analysis, sociology of education, social integration, social differentiation

<p>Denna uppsats behandlar problematiken kring differentiering genom CSR på den homogena elmarknaden. Elmarknaden har relativt nyligen avreglerats och präglas därför till viss del av en monopolistisk karaktär, vilket framkallar en utveckling av alternativa strategier. För företag på en homogen marknad krävs, enligt Porter, en mer sällsynt differentieringsstrategi [Dess & Davis, 1984]. Därför kan ett företags CSR-arbete verka som differentieringsstrategi [Ou & Chai, 2007]. För en framgångsrik implementering förespråkar Reinhart tre kriterier; tillhandla hålla trovärdig information, skapa hållbara innovationer och undersöka viljan hos konsumenterna [Reinhart, 1998].</p><p>De valda företagen för denna studie är; Fortum, GodEl och E.on. Utifrån den empiriska undersökningen kan ett aktivt CSR-arbete inom samtliga valda företag konstateras, dock antar detta arbete olika former och för med sig varierande effekter. Detta medför även varierande resultat av CSR-arbetets differentieringsmöjlighet inom de valda företagen. Kriteriet rörande tillhandahållandet av trovärdig information kan anses vara otillräcklig, då ingen av de valda företagen angav att de aktivt förmedlade tilläggsattributen. Detta kan härledas till de varierande effekterna som differentiering genom CSR påvisar. Dagens debatt och CSR-arbetets spridning inom företag kan ge upphov till en minskad och försvårad differentieringseffekt i framtiden, kan arbetet komma att ses som etablerat och förväntad aktivitet.</p><p> </p>