Utomhuspedagogik är en ämnesöverskridande arbetsmetod där elevernas arbetslust är central och lärandet sker genom samverkan mellan reflektion och intryck. Undervisningen genomförs i utemiljö i form av naturlandskap och bebyggda miljöer. Forskning visar att utomhuspedagogik har goda effekter i ett flertal aspekter. Gemenskapen i undervisningsgruppen främjas och eleverna övar sociala förmågor i verkliga situationer. Syftet med denna studie är att utreda och redogöra för de hinder och möjligheter för elever att medverka i undervisning i utemiljö. Detta examensarbete har som fokus att ta reda på hur lärare tänker kring differentiering för att ge möjlighet till alla elever att ta del av utomhuspedagogik och hur de förverkligar detta i sin undervisning. Studien är kvalitativ och data har insamlats via intervjuer av 5 lärare vid olika skolor. Intervjuerna transkriberades och svaren indelades enligt frågeställningar och analyserades utgående från hermeneutisk ansats. Studien visar att lärarna ser stora möjligheter och att de genom planering och förarbete medverkar till att riskerna inte blir hinder för undervisningen. Differentieringen sker inom miljöval, undervisning och tidsplanering.

Syftet med undersökningen är att få en uppfattning om vad elever och lärare på ett yrkesinriktat program på gymnasiet anser om nivågruppering. I arbetet definieras olika former av differentiering, och för- och nackdelar med nivågruppering redovisas. Svaren på enkätundersökningar visar elevers och lärares åsikter om nivågruppering. Ungefär hälften av eleverna var positiva till nivågruppering. Eleverna har möjlighet att byta grupp och rörligheten av elever mellan nivågrupperna var relativt stor. De flesta elever tyckte att engelska är ett viktigt ämne, något som troligen gör dem mera motiverade, oavsett vilken grupp de tillhör. Både lärare och elever ansåg att en stor fördel med nivågruppering är att arbetstakten kan anpassas efter vilken kunskapsnivå eleven befinner sig på. Lärarna trodde att eleverna var mer positiva till nivågrupperinig än vad elevenkäten visade. Någon skriftlig utvärdering av vad eleverna tycker om nivågruppering utförs inte på skolan.

Syftet med följande arbete är att undersöka vilka för- och nackdelar som finns med ett differentierat skolväsende i form av elitskolor eller nivågrupperingar. Undersökningen bygger på intervjuer med sju personer från fyra olika yrkeskategorier. Kategorierna är politiker, företagare, akademiker (i form av universitetsmatematiker) ochlärare (i form av en lärare och en lärarstudent). De resonemang som framkommer i intervjuerna analyseras och listas för att ge svar på frågeställningen. De vägs också emot varandra i en slutlig diskussion om vad de sammantaget säger om differentiering. / The aim of this study is to examine the pros and cons of a differentiated school system. The study is based on interviews with two politicians, one businesswoman, two mathematicians and two teachers. The interviews are analysed to focus on the different arguments for or against differentiation that appear in the interviews. These arguments are weighed and examined more closely in the conclusion of the study.

I den här studien har vi undersökt hur tre lärarhandledningar inom matematik för årskurs ett stödjer läraren i genomförandet av en differentierad undervisning. Analysen har utgått från de tre olika områdena samarbetsformer, representationsformer och nivåanpassningar. Samarbetsformer inbegriper hur elevarbete kan ske enskilt, par, grupp eller helklass. Representationsformerna har analyserats utifrån tanketavlans olika begrepp bild, symbol, konkret och ord. Inom nivåanpassning har studien undersökt vilka olika differentieringar som förekommer på individnivå genom förenklingar eller utmaningar. Resultatet visar på att samtliga områden är synliga i lärarhandledningarna, dock på olika sätt. Två av lärarhandledningarna var uppbyggda på traditionellt undervisningssätt och en där undervisningen är uppbyggt på ett för läraren flexibelt sätt.

Ett av de kärnämnena i grundskolan är matematik. Lärare har uppgiften att organisera sinundervisning på ett sätt som passar alla i klassen, oavsett elevernas förmågor och förutsättningar. Detta uppnås genom differentierad undervisning. Syftet med denna kunskapsöversikt är att belysa faktorer som främjar eller hindrar differentiering inom ämnet matematik. Olika informationssökningar har genomförts för att hitta relevanta vetenskapliga artiklar som besvarar frågeställningar. Resultatkapitlet presenterar sex teman: differentierings effekter på elever, svårigheter med differentiering, elevernas syn på differentiering, lärares förhållningssätt till elevers prestationsnivå, lärares professionella utveckling och differentiering i svensk kontext. Lärare upplever utmaningar med att å ena sidan bedriva inkluderande klassrumsundervisning och å andra sidan tillgodose olika behov och förutsättningar hos enskilda elever och hela klassen. I diskussionskapitlet diskuteras faktorer som bidrar till eller hindrar differentiering i förhållande till läraryrkets profession.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur olika läromedel i matematik kan fungera somett stöd för en differentierad undervisning i årskurs 4. Studien ämnar svara på vilka sättmatematikläromedel idag är differentierade för att möta alla elevers behov samt vilket matematikläromedel som har fördelaktigare förutsättningar för en differentierad undervisning. Metoden som använts är en kvalitativ läromedelsanalys som utgår från Tomlinsons differentieringsramverk. Totalt har fyra olika matematikläromedel för årskurs 4 analyserats.Tidigare forskning visar att matematikämnet är läromedelsstyrt samt att differentiering ärett paraplybegrepp med flera definitioner. Resultatet visar att de fyra analyserade läromedlen på olika sätt är differentierade för att möta elevers behov. Dock skiljer de sig i stor utsträckning. Slutsatsen är att två av läromedlen differentierar fördelaktigare utifrån förkunskaper och lärprofil än de andra två. Beroende på hur lärare vill differentiera kan samtliga läromedel i studien användas i ett differentierat syfte. Resultatet av studien är relevant förprofessionen då val av läromedel i matematikämnet är en viktig del av lärares didaktiska val.

För många vetenskapliga och ingenjörsmässiga problem är det intressant att hitta en optimal geometri. Den typen av optimeringsproblem kallas formoptimering. Särskilt vanligt är det att vilja lösa formoptimeringsproblem med en partiell differentialekvation som bivillkor, det vill säga formoptimeringsproblem vars målfunktion beror på lösningen till en PDE. På senare tid har framsteg inom automatisk differentiering gjort det möjligt att diskretisera problem innan de differentieras, vilket möjliggör nya numeriska lösningsmetoder av optimeringsproblem. Det här projektet ämnar till att formulera en metod för att numeriskt lösa PDE-villkorade formoptimeringsproblem med automatisk differentiering och gradientstegning med hjälp av kodbiblioteket JAX i Python. Dessutom genomförs en dimensionsreduktion genom randintegralmetoder för PDE. Metoden testas på ett enkelt problem som inte innehåller någon PDE, och ett svårare problem där Poissons ekvationer ges som bivillkor. För snälla problem och startgeometrier uppnås snabbt ett litet fel. Om initialiseringsgeometrin är för långt ifrån optimum är konvergensen stort beroende av antal diskretiseringspunkter. För svårare problem utan känd lösning är det svårt att utvärdera resultatet. Något som är svårt att motverka är injektivitetsproblem vilket behövs undersökas vidare.

No description available.

Tidigare forskning på nivågruppering har visat att lågpresterande elever gynnas men att högpresterande elever missgynnas i ett heterogent klassrum och tvärtemot att lågpresterande missgynnas och högpresterande gynnas i ett homogent klassrum (Boaler, 2014; Cheeseman & Klooger, 2018 m.fl.). Då det visade sig saknas studier på svenska inom den pedagogiska differentieringen, blev syftet för studien att undersöka om denna form av differentiering gynnar elevers matematikutveckling. Val av metod för studien var kvalitativ i form av enkäter med inslag av kvantitativa delar, men som av olika skäl inte föll ut som önskats. Detta gjorde att det endast funnits kvalitativa analyser att tillgå.  Studien resulterade i att de lärare som differentierar utefter en pedagogisk differentiering redan i planeringsstadiet tittar på behov, förutsättningar och intressen för klassen som helhet. De grundar matematikundervisningen på matematikboken men kompletterar från andra medier för att skapa variation och tillgodose alla elever och för att alla förmågorna ska prövas. Det visade sig även att elevernas motivation, självbild, delaktighet och matematikutveckling ansågs vara god enligt lärarna.

Syfte och frågeställningar Genom föreliggande självständiga arbete ämnar vi redogöra för fem idrottslärares syn på elevindelning och nivåindelning. Studien är inriktad mot hur idrottslärare på fem gymnasie- och högstadieskolor i Stockholmsregionen resonerar kring detta i undervisningen. • Utifrån vilka premisser arbetar berörda idrottslärare med elevindelning inom den befintliga klassen som undervisningen avser? • Hur resonerar de berörda idrottslärarna kring elevindelning och dess konsekvenser för lärandet? • Hur ser berörda idrottslärare på elevindelning baserad på färdighetsnivå? Metod Genom ett bekvämlighetsurval genomfördes semi-strukturerade intervjuer med fem idrottslärare i Stockholmsregionen. Intervjufrågorna var av öppen karaktär för att få så uttömmande och fördjupade svar som möjligt. Därefter transkriberades intervjuerna varpå en innehållsanalys gjordes på det nedskrivna datamaterialet. Innehållsanalysen ledde till skapandet av det kodningsschema resultatet grundades på. Resultaten analyserades med hjälp av studiens teoretiska ramverk, Vygotskijs sociokulturella lärandeperspektiv. Resultat Det framkommer i resultatet att elevindelningar är vanligt förekommande för de berörda idrottslärarna. Både lektionsinnehållet och klassammansättningen är premisser de arbetar efter för att dela in klassen i mindre grupper. Dessa indelningar motiveras ofta med hjälp av de fördelar de har för flytet i lektionen och för tryggheten en mindre grupp har för enskilda individer. Majoriteten av de berörda idrottslärarna har en negativ inställning till nivåindelning som indelningsmetod. Trots detta kan samtliga lärare se fördelar med denna elevindelningsform och dessutom påvisar resultatet att samtliga lärare använder sig av densamma. Slutsats Studiens resultat är i enlighet med tidigare forskning – det framkommer både för- och nackdelar med nivåindelning. Den tros framförallt gynna de svagpresterande eleverna då studienivån anpassas samtidigt som högpresterande elever inte hindras. Resultatet påvisar således en konflikt mellan de berörda lärarnas resonemang kring deras inställning till nivåindelning och hur de faktiskt använder sig av denna indelningsform. Elevindelningar generellt anses ha stor effekt på lärandet då flytet i lektionen gynnas samt att elevernas inlärningsmöjligheter ökar då tryggheten främjas. Dessutom anser flertalet lärare i studien att det finns fördelar med heterogena klasser då högpresterande elever kan fungera som draghjälp för lågpresterande elever, vilket är i linje med Vygotskijs sociokulturella lärandeteori.