Syftet med följande arbete är att är att kartlägga och granska hur ungdomar på individuella programmet upplever sin studiesituation en och en halv termin efter antagning, men även att ta reda på vilken skolbakgrund eleverna har samt hur de ser på sin egen framtid. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning med fokus på gymnasieskolan, specialpedagogik, styrdokument och övergripande teorier som vi har inspirerats av. Med hjälp av intervjuer ville vi ta reda på hur några elever på IV-programmet hade upplevt resan från grundskolan till gymnasieskolan. Vår intention var att få höra elevernas egna berättelser samt att ta reda på de tankar och känslor som de förknippade med att inte vara behöriga till ett nationellt gymnasieprogram. Resultaten av vår undersökning visar på att eleverna, trots att de lämnat högstadiet utan att vara behöriga, har en positiv syn på framtiden. Nästan alla i vår undersökning ser fortsatta studier som en väg till ett bättre liv. Det stora flertalet av dem uttrycker stort missnöje med grundskolan men är klart mer positiva till IV-programmet. Som blivande specialpedagoger kan vi av vår undersökning konstatera att en specialpedagog, om det hade funnits någon i verksamheten, hade kunnat leda det pedagogiska utvecklingsarbetet i verksamheten och erbjudit processhandledning för personalen tillika. Vidare hade en specialpedagog kunnat identifiera de organisatoriska förändringar som långsiktigt behövs, men även kunnat skapa förutsättningar för att göra eleverna mer delaktiga i undervisningen och upplägget av densamma.

Den här studien handlar om olikheter inom klassens ram. Studiens forskningsansats var mixed metod. Data samlades in via en enkät och intervjuer. I studien undersöktes lärares stundtals utmanande vardag i klassrum där de behöver förhålla sig till hela klassens behov och enskilda elevernas behov samtidigt. Syftet med studien var att undersöka hur några lärare beskriver hur de identifierar, bemöter och agerar utifrån spridningar av behov och förutsättningar i en klass (från teoretiskt svagt begåvade till särbegåvade elever) samt vilket (specialpedagogisk) stöd som dessa lärare ger, får och behöver i form av handledning eller särskilt stöd till enskilda elever i undervisningsgruppen. Studiens resultat visade att lärarna, speciallärarna och specialpedagogerna var medvetna om olikheter i klassrum och att det kan vara en utmaning och möjlighet. Studiens resultat visade även att lärarna uppfattade det svårt att skilja mellan högpresterande och särbegåvade elever. I studien framkom dessutom att särbegåvade elever fungerade som hjälplärare. Förutom detta visade resultatet att lärarna erhöll mer specialpedagogiskt stöd, via handledning och i direkta stödinsatser till individuella elever i deras grupp, gällande elever med teoretiskt svag begåvning, än vad gäller särbegåvade elever. Lärarna menade att det var svårare att välja ut, planera och implementera stödinsatser för teoretiskt svagt begåvade elever än för särbegåvade elever. Studien indikerar att lärare behöver mer specialpedagogisk handledning för att kunna bemöta olikheter inom klassens ram.

No description available.

Syftet med studien är att utforska vilka uppfattningar lågstadielärare har av matematiskt särskilt begåvade elever, samt undersöka vilka arbetssätt lärare har för att motivera och stimulera de här eleverna i matematik. Studien har en metod med kvalitativ ansats med en fenomenografisk och fenomenologisk inriktning. Datainsamlingsmetoden för studien är intervjuer. Fyra lärare intervjuades och de är alla något så när överens om att matematiskt särskilt begåvade elever skiljer sig från andra elever, samt på vilket sätt de gör det. Lärarnas uppfattningar av matematiskt särskilt begåvade elever överensstämmer även med tidigare forskning gällande ämnesområdet. Samtliga lärares arbetssätt innehåller extra anpassningar för de här eleverna och största skillnaden som kunnat urskiljas mellan arbetssätten är huruvida de även innehåller särskilt stöd. Till viss del överensstämmer dessa uppfattningar även med tidigare forskning då det även där råder oenigheter om matematiskt särskilt begåvade elever ska differentieras eller inte.

Antalet kraftiga människor ökar i Sverige enligt Statistiska Centralbyrån. Behovet av kläder i större storlekar har därmed blivit mer utbrett. KappAhl har sedan 1997 haft en kollektion vid namn XLNT som vänder sig till detta marknadssegment. XLNT är idag ett relativt känt och inarbetat varumärke som har vuxit stadigt. För att förbättra kollektionen ytterligare vill KappAhl göra en vidareutveckling av XLNT. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur KappAhl ska kunna utveckla och förbättra XLNT kollektionen. För att uppfylla syftet har vi kartlagt de befintliga konkurrenterna H&M, Lindex, Åhléns samt Ellos och deras motsvarigheter till XLNT. Vi har genom kvalitativa undersökningar utrett vad kunderna anser om varumärket i sin helhet med allt ifrån inriktning till varuvisning och marknadsföring. Vidare har vi studerat ett antal marknadsstrategier som är av betydelse för KappAhl och XLNT. I undersökningen kom vi bland annat fram till att konkurrensen mellan KappAhl och ovanstående företag är hård då deras plus-size sortiment inte skiljer sig så mycket från varandra. Vid de kvalitativa intervjuerna framgick det att kunderna är relativt nöjda med XLNT. Vad som framförallt efterfrågas är bättre passformar, kläder med ett tuffare uttryck samt att KappAhl ska visa upp och marknadsföra sin plus-size kollektion. Vi poängterar även vikten av tydlig segmentering, differentiering och positionering. Avslutningen delger förslag till hur KappAhl kan förbättra XLNT med allt ifrån design, marknadsföring och kundrelation. / Program: Textil produktutveckling och entreprenörskap

De atypiska anställningsformerna är vanligt förekommande, men det råder blandade meningar om huruvida de innebär språngbräda för fast heltidsanställning eller om de är till för att uppfylla arbetsgivarens behov för numerisk flexibilitet. Det har debatterats om atypiska anställningsformer skapar differentiering på den svenska arbetsmarknaden i form av A- och B- lag (Kreicbergs 2010:4). Syftet med denna undersökning är att förstå hur personer med atypisk anställningsform inom olika yrkesgrupper, ser på sin anställning. Detta är en kvalitativ studie med hermeneutiskt synsätt. För att samla in det empiriska materialet gjordes halvstrukturerade tematiska intervjuer där åtta respondenter från olika yrkesgrupper intervjuades. Som analytiskt verktyg användes tre teoretiska utgångspunkter; Buckley och Wheeler (2001) förväntningsteori som förklarar motiven till varför individer väljer den atypiska anställningsformen. Atkinsons (1984) flexibilitetsmodell, med kärna och periferi, förklarar hur arbetstagare differentieras utifrån anställningsformen. Samt Standings (2011) teori om prekariatet som tar upp en ny klass som främst består av tillfälligt anställda. Resultatet visar att intervjupersoner uppfattar den atypiska anställningsformen som otrygg. Dock ser respondenterna med akademiskt utbildning flera fördelar med atypisk anställningsform än de intervjupersonerna utan akademiskt utbildning. Fördelarna med atypisk anställning för akademikerna är den ekonomiska vinningen och friheten av att styra över sin arbetstid. För intervjupersonerna utan akademisk utbildning handlar den atypiska anställningen däremot om att klara sig ekonomiskt, samtidigt som deras möjligheter till att påverka sina arbetsvillkor är små. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

<p>Studien handlar om lärares syn på ämnesintegrering och hur den bedrivs på en skola med ämnesintegrering som profil i Stockholm. Intervjuade lärares förståelse av ämnesintegrering och en individualiserad undervisning analyseras utifrån Basil Bernsteins begrepp klassifikation och inramning, ramfaktorteorins begrepp lotsning, begreppet skolkod, samt med hjälp av Bourdieus sociologiska begrepp habitus.</p>

<p>Denna uppsats har sin utgångspunkt i att behovet av effektiva differentieringsstrategier hela tiden ökar. Utöver detta indikeras även en ökad efterfrågan från kunderna på upplevelser i mötet med företaget. En bransch som möter denna utmaning i högsta grad är modesäljande kedjor då de har snarlika produkter och kunder som söker shoppingupplevelser. Genom att effektivare använda sig av den fysisk miljö i butik skulle de kunna utveckla en framgångsrikare differentiering och leverera unikare upplevelse till sina kunder. Med stöd av såväl forskning som egna erfarenheter upplever författarna dock inte att de modesäljande kedjorna idag använder sin butiksmiljö på ett framgångsrikt sätt. Författarna frågar sig därför varför modesäljande kedjor inte använder sig av kundens upplevelse i den fysiska miljön i butiken för att särskilja sig gentemot sina konkurrenter. Syftet som följer är att skapa förståelse för de modesäljande kedjornas syn på utnyttjandet av det fysiska utrymmet i butik för att differentiera sig från sina konkurrenter och kommunicera med sina kunder. Delsyften är att beskriva dagens butikserbjudande samt att bedöma om kundens upplevelse i det fysiska utrymmet i butik är en underutnyttjad marknadsföringsstrategi.</p><p>Författarna har valt att genomföra en kvalitativ studie med utgångspunkt i en hermeneutisk kunskapssyn. Då författarna ser samhället som en social konstruktion har tolkningar gjorts av individers åsikt för att ge insikt i gruppens uppfattning. Författarnas abduktiva angreppssätt innebär att arbetetsprocessens utgångspunkt skiftat mellan teori och empiri.</p><p>De teoriska områden som delges är differentiering, kommunikation, den fysiska miljön och upplevelse vilka alla syftar till att kartlägga och bidra till en nyanserad sammansättning av olika infallsvinklar för dagens kunskapsläge. Författarna söker sammankoppla dessa områden på ett tydligare sätt då de uppmärksammat att de har en intressant växelverkan.</p><p>Studiens empiriska material är inhämtat genom sju intervjuer med butikskommunikatörer från de modesäljande kedjorna MQ, Lindex och Gina Tricot. Utöver dessa talade vi också med konsulter från Wester & Elsner, Differ, Boys Don´t Cry och Leverage, som alla bidragit med intressanta aspekter. Tillsammans har en gedigen grund för en innehållsrik analysdel givits. Resultatet av analysen påvisar framförallt att de modesäljande kedjorna har brister i sin användning av butiksmiljön både som konkurrens- och marknadsföringsverktyg.</p><p>De slutsatser som presenteras är att har kedjorna överlag har en positiv syn på att utnyttja butiksmiljön som konkurrens- och marknadsföringsverktyg. Men kedjorna har ett mycket starkt produktfokus som har en bromsande effekt på arbetet med den fysiska miljön. Det fastslås också att dagens butikserbjudande i mångt och mycket endast är ett erbjudande av kedjornas produkter och att kundupplevelsen i butik är en underutnyttjad marknadsföringsstrategi.</p>

<p><strong>Problem: </strong>Då konfektyrmarknaden är välutbredd krävs det att företag inom den branschen noga överväger hur de vill etablera sin produkt på en ny marknad och hur de ska gå tillväga vid en internationalisering. Det finns flera olika tillvägagångssätt vid etablering och internationalisering. Uppsatsen beskriver dock företags etablerings- och internationaliseringsprocess utifrån utvalda internationaliserings- och etableringsmodeller samt ett antal begrepp.</p><p><strong>Syfte: </strong>Uppsatsens syfte är att beskriva hur företaget Manner har gått tillväga med sin etablering i Sverige med hjälp av erfarenheter från etableringen på hemmamarknaden och distributörens erfarenhet på den svenska marknaden. <strong></strong></p><p><strong>Metod: </strong>Studien är uppbyggd med två huvudrubriker som är etablering och internationalisering. Data som har använts är primärdata i form av intervjuer som var semistrukturerade och utfördes både i form av personliga intervjuer, mejlintervjuer och telefonintervjuer. Intervjuerna har sedan sammanställts och analyserats utifrån de teorier som valts som den teoretisk referensram.</p><p><strong>Resultat: </strong>Resultatet av undersökningen visade att företaget Manner har dragit nytta av sina tidigare erfarenheter från etableringen på hemmamarknaden i Österrike. Det beskrivs även hur de har använt sig av tidigare erfarenheter och hur de påverkats av omgivande faktorer med hjälp av internationaliserings- och etableringsmodeller.</p>

<p>De högpresterande eleverna har enligt tidigare forskning inte varit en prioriterad grupp inom svensk skola. Enligt flera undersökningar har de inte fått stimulerande undervisning på en för dem relevant nivå. Syftet med denna studie var att undersöka hur högpresterande elever uppmärksammas och stimuleras då de börjar i grundskolan. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem undervisande lärare för att få en bild av detta. Resultatet från dessa intervjuer visade, tvärtemot vad tidigare forskning säger, på en bild av lärare som var positivt inställda till de högpresterande eleverna, men som trots detta tyckte sig måsta prioritera de svagare eleverna i sina klasser. Det framkom också att lärarna just nu upplever att en kursändring är på gång, nämligen att de nu förväntas ge dessa elever mer utrymme.</p>