Många skolor använder idag nivågruppering som metod att differentiera för att individualisera undervisningen och möta eleverna på deras nivå. Detta examensarbete syftar till att ge en bild av hur nivågruppering fungerar i teori och praktik. Detta genom en litteraturstudie respektive intervjuer med fem lärare verksamma i grundskolan. Arbetet utgår ifrån frågeställningar rörande vilka skäl som framförs till att undervisa nivågrupperat, hur nivågruppering kan organiseras, vilka fördelar och nackdelar som finns med arbetssättet och hur gruppklimatet kan påverkas. Dessa olika aspekter beskrivs kortfattat i litteraturstudien och intervjuundersökningen belyser lärares praktiska erfarenheter av nivågruppering. Slutligen knyts resultaten av dessa ihop i diskussionen.

Sverige är på väg mot ett skolsystem som ger en ökad uppdelning av elever. Det skapas fler och fler valmöjligheter och alternativ för dagens elever. Nivågruppering innebär att eleverna delas upp i lättare och svårare grupper inom ett och samma ämne. I grundskolan har dessa grupper tidigare kallats allmän och särskild kurs. Framförallt är det i engelska och matematik som nivågruppering förekommer. Lärare känner sig otillräckliga och försöker med nivågruppering hitta en bra lösning för svaga, medelpresterande och starka elever. Nivågruppering kan vara ett sätt att hantera klasser med stor elevvariation. Detta examensarbete syftar till att beskriva och tolka hur engelsklärare i klass 7-9 uttrycker sina erfarenheter och uppfattningar av nivågruppering. Arbetet fokuserar på tre områden. Den första delen handlar om lärares attityder till nivågruppering. Lärares motiv för att använda nivågruppering är det andra området och den sista delen är för- och nackdelar som finns i arbetet med nivågruppering enligt lärarna. Fyra engelsklärare verksamma i grundskolan har intervjuats. Resultatet av intervjuerna visar att samtliga lärare har en positiv attityd till arbetet med nivågruppering i engelska. Ett av lärarnas främsta motiv för att nivågruppera är svårigheter att arbeta med stora sammanhållna klasser. Detta är på grund av elevernas olika kunskapsnivå. Resultatet visar även att lärarna ser en stor fördel med att arbeta i nivågrupperade grupper. De nämner bara några negativa aspekter i deras arbete och för de starka eleverna anger lärarna endast fördelar. Nivågruppering för de svaga eleverna har både för- och nackdelar. De negativa aspekterna är dock framträdande.

No description available.

Denna uppsats har sin utgångspunkt i att behovet av effektiva differentieringsstrategier hela tiden ökar. Utöver detta indikeras även en ökad efterfrågan från kunderna på upplevelser i mötet med företaget. En bransch som möter denna utmaning i högsta grad är modesäljande kedjor då de har snarlika produkter och kunder som söker shoppingupplevelser. Genom att effektivare använda sig av den fysisk miljö i butik skulle de kunna utveckla en framgångsrikare differentiering och leverera unikare upplevelse till sina kunder. Med stöd av såväl forskning som egna erfarenheter upplever författarna dock inte att de modesäljande kedjorna idag använder sin butiksmiljö på ett framgångsrikt sätt. Författarna frågar sig därför varför modesäljande kedjor inte använder sig av kundens upplevelse i den fysiska miljön i butiken för att särskilja sig gentemot sina konkurrenter. Syftet som följer är att skapa förståelse för de modesäljande kedjornas syn på utnyttjandet av det fysiska utrymmet i butik för att differentiera sig från sina konkurrenter och kommunicera med sina kunder. Delsyften är att beskriva dagens butikserbjudande samt att bedöma om kundens upplevelse i det fysiska utrymmet i butik är en underutnyttjad marknadsföringsstrategi. Författarna har valt att genomföra en kvalitativ studie med utgångspunkt i en hermeneutisk kunskapssyn. Då författarna ser samhället som en social konstruktion har tolkningar gjorts av individers åsikt för att ge insikt i gruppens uppfattning. Författarnas abduktiva angreppssätt innebär att arbetetsprocessens utgångspunkt skiftat mellan teori och empiri. De teoriska områden som delges är differentiering, kommunikation, den fysiska miljön och upplevelse vilka alla syftar till att kartlägga och bidra till en nyanserad sammansättning av olika infallsvinklar för dagens kunskapsläge. Författarna söker sammankoppla dessa områden på ett tydligare sätt då de uppmärksammat att de har en intressant växelverkan. Studiens empiriska material är inhämtat genom sju intervjuer med butikskommunikatörer från de modesäljande kedjorna MQ, Lindex och Gina Tricot. Utöver dessa talade vi också med konsulter från Wester & Elsner, Differ, Boys Don´t Cry och Leverage, som alla bidragit med intressanta aspekter. Tillsammans har en gedigen grund för en innehållsrik analysdel givits. Resultatet av analysen påvisar framförallt att de modesäljande kedjorna har brister i sin användning av butiksmiljön både som konkurrens- och marknadsföringsverktyg. De slutsatser som presenteras är att har kedjorna överlag har en positiv syn på att utnyttja butiksmiljön som konkurrens- och marknadsföringsverktyg. Men kedjorna har ett mycket starkt produktfokus som har en bromsande effekt på arbetet med den fysiska miljön. Det fastslås också att dagens butikserbjudande i mångt och mycket endast är ett erbjudande av kedjornas produkter och att kundupplevelsen i butik är en underutnyttjad marknadsföringsstrategi.

No description available.

No description available.

Den svenska biografmarknaden är idag i en situation där marknadsledaren i det närmaste nått en monopolställning. Detta är något som får konsekvenser, inte bara för dess konkurrenter och leverantörer, utan även för biografbesökaren som riskerar att drabbas av färre titlar på repertoaren och att likriktningen av filmer ökar. Marknadsutmanarnas stora problem är att få distributionen till de mest inkomstbringande filmerna. I dagsläget är det ytterst svårt för en marknadsutmanare att erhålla ensamrätt till filmer då de har för liten marknadsandel och utan filmerna kan de inte ta marknadsandelar, vilket är något av ett moment 22. Filmerna regleras genom avtal med filmleverantörerna, vilka i nuläget gynnar marknadsledaren på ett sätt som hotar att slå ut de mindre aktörerna. Denna uppsats är skriven utifrån marknadsutmanaren Astoria Cinemas perspektiv för att se vilka förutsättningar som finns att skapa tillväxt. Uppsatsen använder sig av en fallstudie för att kunna tränga ner på djupet av problemet och för att skapa största möjliga förståelse för objektets situation. Detta sker genom intervjuer med leverantörerna av film samt Astoria Cinemas, en enkätundersökning av konsumenter och insamlande av artiklar rörande biografbranschen vilka tillsammans bildar den empiri varifrån en metodtriangulering utförs. Hela studien är skriven utifrån ett nätverksperspektiv då detta täcker in de teorier som uppsatsens teoretiska referensram bygger på. Målvariabeln är tillväxt och för att nå denna används teorier inom relationsmarknadsföring rörande lojalitet, differentiering, konkurrenskraft och värdeskapande i form av samproduktion. Den teoretiska modell som byggts upp visar hur marknadsutmanaren bör skapa ett incitament för leverantörerna genom att vara marknadsledande inom ett visst segment och på så sätt bli den naturliga kanalen för dem att nå dessa kundgrupper. Det som framkommit av studien är att Astoria Cinemas har förutsättningar att skapa tillväxt, men att detta kräver samproduktion med leverantörer vilket kräver att Astoria Cinemas lyckas med differentiering, positionering, skapa kundlojalitet och öka förhandlingsstyrkan.

Denna uppsats är en kvalitativ undersökning som gjorts med hjälp av två personer från Näringslivskontoret, två representanter från två fastighetsbolag samt sju intervjuer med företag på Ingelstaområdet. Med hjälp av dessa har vi kartlagt varför företag etablerar sig på området och hur etableringen gått till samt vad de tycker om den konkurrens som idag råder där. Studien inleds med en beskrivning på hur utvecklingen inom handeln i Sverige har sett ut den senaste tiden och varför ämnet i fråga är intressant att belysa. Därpå presenteras en teoretisk referensram med fokus på kluster och konkurrens. Studien behandlar även bakgrunden till externa köpcentrum och etableringar och hur det kan anpassas till Ingelstaområdet i Norrköping. Av resultatet framkommer att etableringen på Ingelsta har påverkats av den kommunala politiken samt av konsumenternas ökade krav på handeln. De fördelar vi har sett med området är att företagen tillsammans kan locka kunder till området och den största nackdelen är infrastrukturen. Respondenterna anser att det är viktigt att skilja sig från mängden, vilket de har gjort på ett flertal olika sätt. Några av dessa sätt är att ha ett brett sortiment, en bra service eller att erbjuda något extra.

Studien handlar om lärares syn på ämnesintegrering och hur den bedrivs på en skola med ämnesintegrering som profil i Stockholm. Intervjuade lärares förståelse av ämnesintegrering och en individualiserad undervisning analyseras utifrån Basil Bernsteins begrepp klassifikation och inramning, ramfaktorteorins begrepp lotsning, begreppet skolkod, samt med hjälp av Bourdieus sociologiska begrepp habitus.

Arbetet behandlar nivågruppering i matematik i grundskolan, en grupperingsform som är vanlig framförallt i matematik. Forskning ger inga tydliga svar på om nivågruppering är bra eller dåligt för elevernas prestationer. Klart är dock att positiva resultat kan uppnås förutsatt att undervisningen anpassas efter elevernas kunskaper och erfarenheter. Men det finns också ett flertal dokumenterade svårigheter och risker. Uppsatsen innehåller både forskning och debatt kring nivågruppering samt en egen intervjustudie. Syftet med uppsatsen är att besvara de tre frågeställningarna: Vad har lärare för erfarenheter av och attityder till nivågruppering? Hur ser lärare på kunskapsmässig heterogena grupper? samt Hur beskriver lärarna att undervisningen bedrivs i de olika nivågrupperna? Materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer med sex matematiklärare för år 7 till år 9 på en skola i Östra Götaland. Av resultatet framgår att lärarna är positiva till nivågruppering; de uppger många fördelar med att undervisa homogena grupper, men ser även en del nackdelar, främst i långsamma grupper. Resultaten av nivågruppering är svårmätta, men de snabbaste och långsammaste grupperna anses gynnas mest. Nivågruppering är ett sätt att tackla problemen som uppstår i undervisningen av heterogena klasser, tycker lärarna. Undervisningen på den undersökta skolan anpassas efter elevernas lärhastighet. Den största skillnaden i undervisningen mellan nivågrupperna är tempot och svårighetsgraden av uppgifter, där långsamma grupper arbetar med grundläggande kunskaper medan snabba grupper ägnar sig mest åt fördjupning.