Syftet med mitt arbete har varit att beskriva och värdera familjeklassarbetsformen somden tillämpas i några svenska skolor. Jag har valt att belysa verksamheten utifrån ettinkluderings- och exkluderingsperspektiv. Jag ville också se på arbetsformen utifråndifferentierings- och problembeteendeaspekter. I min litteraturgenomgång redogör jagför några sätt att beskriva dessa begrepp. Jag redogör också för den systemteoretiskateorigrund som familjeklassarbetsformen grundas på.Genom observationer av klassrumsarbetet och intervjuer av elever, föräldrar ochpedagoger fick jag en bild av en verksamhet som rent praktiskt var exkluderande meninte uppfattades som sådan av informanterna. I studien framkom också att elevernasfokus var riktat mot studieresultat snarare än beteendeförändringar medan föräldrar ochpedagoger såg beteendeförändringar hos eleverna som ett resultat av familjeklassarbetet.Med utgångspunkt från min studie av familjeklassarbetet ser jag att goda förutsättningarför föräldrars medverkan i skolans arbete kan hjälpa elever med beteendeproblem till enbra skolgång. Jag drar också slutsatsen att familjeklass är ett sätt att arbeta med eleversbeteendeproblem och att det är betydelsefullt att skolan är öppen för olika lösningar förolika barn.

Syftet med studien var att öka förståelsen av argumentationen kring könsdifferentierad respektive könsblandad vård, samt att få ökad förståelse av vad argumenten grundas i och vad som kommer till uttryck i SiS:s (Statens institutionsstyrelse) publikationer. Studien genomfördes som en innehållsanalys, av ett urval av SiS:s publikationer. En central teoretisk anknytning i studien är poststrukturalism. Det kunde konstateras att det finns en övervägande stor del argument som motiverar enkönade avdelningar samt få argument som talar för könsblandade avdelningar. Det fanns även yttrande och resonemang som tyder på ett utpräglat tänkande om heteronormativitet, manlig normativitet och könsstereotypa tankegångar.

A Visual Method in Mathematics – from a special need education perspective Sverige har under en längre tid påvisat låga resultat i matematik i internationella mätningar. Vissa källor anser att det beror på att matematikundervisningen inte följer läroplanens mål med att vara ett problemlösande och reflekterande ämne.  Denna studie, A Visual Method in Mathematics – from a special need education perspective, undersöker arbetssättet i ett nyare läromedel i matematik där utgångspunkten är att utveckla elevernas tankar och förståelse för matematik. Utifrån en lärarhandbok ska läraren väcka elevernas intresse samt få dem att upptäcka och skapa förståelse för matematiken genom problemlösning och resonemang. Författarna till denna studie vill se om och i så fall hur arbetssättet gör mångfalden av elever i ett klassrum delaktiga och om det finns utmaningar med detta. Studien är en kvalitativ undersökning som är grundad på observationer och lärarintervjuer i tre elevgrupper i årskurs 3. Resultatet visar att arbetssättet är fungerande för elevers delaktighet och kunskapsutveckling. Dock finns det elever som inte kan delta i helklassundervisningen i full utsträckning.

Syftet med denna studie är att undersöka matematiklärares uppfattningar av utmaningar för differentieringen av undervisningen i helklass samt erfarenheter av att utforma undervisningen så att den tillgodoser alla elevers behov. För att svara på studiens syfte har vi valt en kvalitativ forskningsansats. Datainsamlingen genomfördes med åtta semistrukturerade intervjuer av verksamma matematiklärare i årskurs ett till sex. För att tematisera det insamlade datamaterialet användes en kvalitativ tematisk analys som genomsyrades av det sociokulturella perspektivet. Även ledning och stimulans har varit en central utgångspunkt. Studien resulterade i fyra teman: utmaningar med differentierad undervisning i helklass, möjligheter med differentierad undervisning i helklass, pedagogisk och social lärmiljö samt fysisk lärmiljö. Studiens slutsats är att lärarna har en medvetenhet om alla elevers olikheter och försöker utforma en undervisning efter alla elevers olika behov. Förändringar inom skolans organisation på olika nivåer kan göra skillnad för en positiv utveckling för den enskilde eleven.

Målet med denna studie var att ta reda på hur lärare anpassar engelskundervisningen genom att undersöka och hur det speglar sig i engelskundervisningen för årskurs 1–3 i den svenska grundskolan. Tidigare forskning belyser hur svårdefinierat begreppet differentiering är både internationellt och i Sverige. Differentiering kan tolkas som en del av anpassning samtidigt som något bredare begrepp som en pedagogisk filosofi. Genom en fenomenologisk forskningsmetod och enkätundersökning har studien sökt en förklaring från de lärarna i årskurs 1–3 i den svenska grundskolan kring begreppet. Vidare har studien undersökt hur lärares arbete med differentiering ser ut och vilka utvecklingsmöjligheter som finns inom ämnet. Det finns många sätt att möta elevernas olika kunskapsnivåer, men många lärare lyfter främst fördelarna med muntlig undervisning och digitala verktyg.

Att i sin undervisning uppnå att elevernas behov tillgodoses och att de ges förutsättningar för ett effektivt och optimalt lärande kan ses som en utmaning. Ett sätt att arbeta med det är att välja ett läromedel som stöttar läraren i det arbetet. Ett läromedel som kan användas med syfte att förbättra kvaliteten på matematikundervisningen är Singma som bygger på den metod som används för att undervisa i Singapore. Examensarbetets syfte var därför att undersöka hur lärare differentierar matematikundervisningen i mellanstadiet vid användning av den så kallade Singaporemodellen genom läromedlet Singma. Detta genomfördes genom en kvalitativ studie där intervju och observation användes som metod för datainsamling. Datan analyserades med hjälp av Tomlinsons ramverk för differentiering. Utav ramverkets tre nivåer så riktades detta arbete till att undersöka den tredje nivån för hur lärare differentierar utifrån elevers olika behov. Den tredje nivån innefattar elevers beredskap, intresse och lärandeprofil. Undersökningen genomfördes på två skolor där totalt tre lärare studerades i deras arbete. Den insamlade datan resulterade i tre slutsatser. Dels att lärarna kombinerade att utgå från läromedlet med att blanda in annat material vid sin differentiering.  Dessutom genomfördes lektionerna generellt sett så som de var planerade. Slutligen drogs slutsatsen att såsom Singaporemodellen används i Sverige genom läromedlet Singma inte är komplett för att täcka alla aspekter kopplade till beredskap, intresse samt lärandeprofil hos elever. Som en del av läraryrket är det viktigt att vara medveten kring de styrkor och svagheter som respektive läromedel har. Där kan denna studien ses som ett redskap för lärare att navigera, specifikt kopplat till Singaporemodellen.

Title: In the Competitive Landscape: Market Segmentation and Differentiation in the Health Application Industry Authors: Mahsan Rostamipour & Viktor Wieslander Supervisor: Svante Andersson Background: The digital health technology sector has undergone significant changes with the introduction of health apps, creating a complex and competitive market. Health apps, defined as apps intended to manage, maintain, or improve health, have become increasingly popular with over 370,000 available today. To survive in this competitive market, companies must use strategies such as segmentation and differentiation to identify specific target groups and offer unique products. Purpose: The purpose of this thesis is to investigate and analyze how companies developing health apps utilize market segmentation and differentiation in their marketing strategies. Problem Statement: How do companies in the health application industry work with market segmentation? What strategies do companies in the health application industry use to differentiate themselves from competitors? Method: The study employs a qualitative method where six semi-structured interviews and document collection serve as empirical material. The research approach is abductive, and the material gathered for analysis consists of company cases, making this work a case study. Conclusions: The conclusions show that all the companies in the sample use demographic factors as a basis for segmentation, which is then complemented with psychographic, behavioral, or geographic factors to more clearly define their target groups. Companies also tend to tailor their apps to different segments. Differentiation is critical for the success of the companies and is achieved through innovative technology, user-centered design, and flexible payment options. Differentiation strategies not only improve usability and customer satisfaction but also strengthen customer relationships through effective branding and customized solutions. Keywords: Health apps, market segmentation, differentiation, consumer behavior, marketing mix. / Titel: I det konkurrensutsatta landskapet: Marknadssegmentering och Differentiering i Hälsoapplikationsindustrin. Författare: Mahsan Rostamipour & Viktor Wieslander Handledare: Svante Andersson Bakgrund: Den digitala hälsoteknik sektorn har genomgått stora förändringar sedan införandet av hälsoappar, vilket har skapat en komplex och konkurrensintensiv marknad. Hälsoappar, som definieras som appar avsedda att hantera, upprätthålla eller förbättra hälsan har blivit allt mer populära med över 370 000 tillgängliga idag. För att överleva på denna konkurrensintensiva marknad måste företagen använda strategier som segmentering och differentiering för att identifiera specifika målgrupper och erbjuda unika produkter.  Syfte: Syftet med detta examensarbete är att undersöka och analysera hur företag som utvecklar hälsoappar använder sig av marknadssegmentering och differentiering i sina marknadsföringsstrategier.  Problemformulering: Hur arbetar företag inom hälsoapplikationsindustrin med marknadssegmentering? Vilka strategier använder företag inom hälsoapplikationsindustrin för att differentiera sig från konkurrenterna? Metod: Studien använder en kvalitativ metod där sex semistrukturerade intervjuer och dokumentinsamling agerar som empiriskt material. Forskningsansatsen är abduktiv och materialet som samlats in för analys är företagsfall vilket gör arbetet till en fallstudie.  Slutsatser: Slutsatserna visar att företagen i urvalet alla använder demografiska faktorer som grund i segmenteringen, som sedan kompletteras med psykografiska, beteendemässiga eller geografiska faktorer för att tydligare definiera sina målgrupper. Företagen tenderar också att anpassa apparna efter olika segment. Differentiering är kritiskt för framgången hos företagen och görs genom innovativ teknik, användarcentrerad design och flexibla betalningsalternativ. Differentieringsstrategier förbättrar inte bara användbarheten och kundnöjdheten, men stärker även kundrelationerna genom effektivt varumärkesarbete och skräddarsydda lösningar.  Nyckelord:  Hälsoappar, marknadssegmentering, differentiering, konsumentbeteende, marknadsmixen.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka vilken syn matematiklärare har på sig själva och om det finns en samband med hur de anpassar undervisningen till högpresterande elever. Det teoretiska ramverket som studien utgått från är Identity Based Motivation Theory och teorin om Self-efficacy. Detta för att undersöka vilka kognitiva aspekter som kan ligga till grund för lärarens motivation att differentiera undervisningen. Genom semistrukturerade intervjuer med fyra yrkesverksamma lärare i matematik samlades studiens empiri in, som sedan transkriberades och analyserades med hjälp av analysverktyget Pedagogical Content Knowledge och vidare genom en tematisk analys. Data kodades och sammanställdes i teman med respektive underteman. I studiens resultat framkom flera faktorer som påverkar lärares val för differentiering och motivation till att undervisa i ämnet matematik. Motivationen grundar sig i ett stort intresse för ämnet och en beprövad erfarenhet, där lärarna dels har goda kunskaper i ämnet, en didaktisk kompetens och erfarenhet av högpresterande elever sedan tidigare. Slutligen diskuterades resultatet i relation till tidigare forskning och det teoretiska ramverket, där den övervägande slutsatsen blev att lärarna är trygga i sin roll och har en tydlig självbild, men trots detta möjliggörs inte differentiering till högpresterande elever.

Syftet med den här studien var att undersöka vad verksamma matematiklärare anser kännetecknarsärskilt duktiga elever i matematik. Syftet är även att undersöka hur matematiklärare anpassar sinundervisning, samt hur de arbetar för att skapa goda relationer och en god kommunikation medsärskilt duktiga elever. Avslutningsvis är även syftet med studien att undersöka vilka eventuellasvårigheter som dessa lärare stöter på i samband med sin undervisning av särskilt duktiga elever imatematik. Data till studien samlades in med halvstrukturerade intervjuer. I studien genomfördesfyra intervjuer med verksamma matematiklärare, med behörighet att undervisa i årskurs 4–6.Intervjuerna transkriberades och analyserades med en tematisk innehållsanalys. Resultatet visadebland annat vilka pedagogiska- och organisatoriska differentieringar som lärarna använder för attanpassa sin undervisning i klassrummet för särskilt duktiga elever. Resultatet visade även vilkakännetecken som lärare anser utmärker särskilt duktiga elever, samt vilka faktorer som påverkarderas undervisning.

<p>Konkurrensen blir allt hårdare på den globaliserande marknaden. Fler företag inser därav vikten av att ha ett starkt varumärke. Ett sätt att uppnå detta är att skapa starka associationer kopplade till varumärket. Associationerna kan förmedlas och uppfattas via olika attribut som kan länkas med ett varumärke. Attribut kan exempelvis bestå av egenskaper, attityder och fördelar. Denna uppsats syftar till att utforma ett verktyg för att undersöka och synliggöra vilka positiva attribut som associeras med ett varumärke och därmed bidrar till dess differentiering gentemot andra företag. Detta sker genom att granska tidigare forskning inom området, vilken ger en teoretisk referensram som kompletteras med intryck av den svenska marknaden. De attribut som detta resulterar i reduceras samt bearbetas för att därefter ligga till grund för en enkätundersökning. Undersökningen bidrar till att synliggöra de attribut som anses vara mest önskvärda för ett varumärke att associeras med. De mest önskvärda attributen visade sig vara förknippade med ansvar samt moral och används i det slutgiltiga verktyget som uppsatsen har i syfte att skapa.</p>