Titel: Padelanläggningars marknadsföring och differentiering på en konkurrenskraftig marknad Författare: Sofia Egertz och Sandra Hedvåg  Handledare: Olga Rauhut Kompaniets  Nyckelord: Marknadsföring, differentiering, padelanläggningar, kundrelation, konkurrens  Syfte: Syftet med studien är att analysera hur padelanläggningar arbetar med marknadsföring och hur dem differentierar sig på en konkurrenskraftig marknad.  Frågeställning: Hur arbetar padelanläggningar med marknadsföring och hur differentierar de sig på en konkurrenskraftig marknad?  Metod: Studien har en kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv forskningsansats. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med hallchefer på padelanläggningar i södra Sverige.  Slutsats: Resultatet visar att anläggningarna marknadsför sig via sociala medier, nyhetsbrev, WOM, Google och influencers. Av dessa marknadskanaler anser majoriteten av anläggningarna att sociala medier, nyhetsbrev och WOM är de viktigaste för att kommunicera med kunder. Gemensamt för alla padelanläggningarna är att dem differentierar sig med syfte att skapa mervärde för kunden. Anläggningarna skapar mervärde genom aktiviteter, priserbjudanden, sociala ytor och personalens bemötande. / Title: The Marketing and differentiation of padel facilities in a competitive market Authors: Sofia Egertz and Sandra Hedvåg  Supervisor: Olga Rauhut Kompaniets Keywords: Marketing, differentiation, padel facilities, customer relations, competition Purpose: The purpose of the study is to analyze how padel facilities work with marketing and how they differentiate themselves in a competitive market.  Question: How do padel facilities work with marketing and how do they differentiate themselves in a competitive market? Method: The study has a qualitative research method with an abductive research approach. The empirical data has been collected through semi structured interviews with managers at padel facilities in southern Sweden. Conclusion: The results show that the padel facilities market themselves through social media, newsletters, WOM, Google and influencers. Within these market channels, the majority of facilities believe that social media, newsletters and WOM are the most important for communicating with customers. All the padel facilities has the common aim of creating added value for the customer through differentiative methods. Added value includes a variety of parameters such as activities, price offers, social areas and the staff’s treatment.

Syftet var att undersöka hur lärare utformade sina lektionsplaneringar till form och innehåll för att inkludera alla elever i undervisningen och för att elever ska kunna utvecklas så långt som möjligt genom matematikundervisning. Lektionsplaneringar från 14 lärare samlades in, vilket följdes upp med semistrukturerade intervjuer med lärarna. Studien utgick från den sociokulturella teorin och var kvalitativ med kvantitativa inslag. Resultatet visade tre kategorier av lektionsplaneringar: den effektiva, den fylliga och den omfattande. I samtliga kategorier identifierades två underkategorier, med eller utan matematikbok. Bedömning användes för att forma undervisningen utifrån elevernas behov. Den ledning och stimulans som gavs till samtliga elever, oavsett om de var i behov av stödinsatser eller hade kommit långt i sin matematikutveckling, var variationer av svårighetsgrad på material och kamratlärande via sociala samspel. Det som inte syntes i lektionsplaneringarna var stödinsatser. Lärarna föreföll ha delar av planeringar i huvudet, till exempel stödinsatserna. Elever som kommit längre i sin matematikutveckling fick klara sig mer själva än andra eller agera hjälplärare. Studien visade att kollegiala samtal kan utveckla undervisningen till att bli mer inkluderande och differentierad. En implikation till speciallärare var att, tillsammans med lärare och genom lektionsplaneringar, arbeta för en differntierad lärmiljö som inkluderar samtliga elever.

Biografmarknaden är i dagsläget i en situation där marknadsledaren har en monopolliknande ställning. Detta påverkar i hög grad de mindre biografernas existens då man inte kan konkurrera på samma villkor. Detta i sin tur leder till att biografbesökarna försvinner till de större biograferna med större produktutbud. Mindre biografer måste hitta nya lösningar för att kunna behålla sina kunder på en konkurrensutsatt marknad. Denna uppsats tar därför upp vilka faktorer som är viktiga för att kunna skapa lojala och återkommande kunder.  Syftet med uppsatsen är att göra en fallstudie för att analysera och utvärdera två stora och en liten biograf. Detta sker genom enkätundersökningar av biografbesökarna på de tre olika biograferna som är Heron City, Kistabiografen och Roxybiografen. Denna uppsats är skriven utifrån den mindre biografen Roxybiografens perspektiv för att se vilka faktorer som skapar lojala biografbesökare. Uppsatsen använder sig av en fallstudie för att skapa en stor förståelse och inblick för objektets situation. Det som framkommit av studien är att en mindre biograf måste differentiera sig genom att erbjuda något annat än vad konkurrenterna gör vilket är grundläggande för att en liten biograf ska överleva. Som underlag till denna undersökning ligger teorin involvement theory och marknadsföringsstrategier som kostnadsöverlägsenhet, differentiering och fokusering.

Utgångspunkten för vuxenutbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar. Som lärare är det viktigt att jag utgår från det och anpassar min undervisning utifrån eleven. För att möta varje individ finns det behov av anpassningar för att på så sett ge elever möjlighet till ökad att lyckas med sina studier. En intressant fråga i sammanhanget och som kan skapa förutsättningar för en ökad förståelse kring anpassning i vuxenutbildning är att ställa sig frågan hur anpassning uppfattas i undervisning och vilka strategier finns för anpassning utifrån vuxna elevers behov. Syftet med denna studie är att ur ett elev – och lärarperspektiv undersöka uppfattning om anpassning i vuxenutbildning relaterat till elevers lärande, engagemang och välbefinnande. Utifrån en fenomenografisk ansats genomfördes studien och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med fyra lärare och fyra vuxna elever. Resultatet visade att vuxna elever uppfattar anpassning i undervisning utifrån beskrivningskategorierna tillgänglig undervisning, stöd i språklig utveckling, gruppanpassning och delaktighet samt trygghetsskapande. Resultatet visade också att lärares uppfattning och strategier kan kategoriseras i att skapa goda relationer, att motivera, att samverkan med andra, att skapa anställningsbarhet, att vara professionell.

Sammanfattning/AbstractJohansson Måsbäck Jessica, Säfsten Rigmor (2018). Alla lika - alla olika. En studie av lärares planering för att hantera olikheter i den allmänpedagogiska verksamheten och specialpedagogens roll i processen. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragStudien exemplifierar och analyserar pedagogens förståelse för hur delaktighet och inkludering påverkar planeringen av det allmänpedagogiska, det vill säga den vanliga undervisningen. I rollen som specialpedagog är en del av arbetet att stödja pedagogerna i att differentiera undervisningen. Genom att redogöra för hur ett urval av pedagoger förhåller sig till olikheter i elevgruppen och till sin planering av undervisningen samt hur den specialpedagogiska rollen är kopplad till detta, vill vi bidra till mer kunskap om hur pedagoger hanterar inkludering genom differentiering i planering av undervisning. Syfte och frågeställningarSyftet är att öka kunskap och förståelse för planering som verktyg för att skapa delaktighet och inkludering i den allmänpedagogiska verksamheten i klassrummet. Ett särskilt fokus i studien riktas mot om – och i så fall hur – den specialpedagogiska kompetensen används i planeringsprocessen.-Vad menar lärare i den allmänpedagogiska verksamheten med begreppen inkludering och delaktighet?-Hur planerar lärarna i den allmänpedagogiska verksamheten för inkludering och delaktighet i sin undervisning?-Har specialpedagogen en roll i dessa planeringar och i så fall, hur ser den ut?TeoriStudien utgår från sociokulturell teori. I ett socialt sammanhang skapas den planering av undervisning, som sedan genomförs i klassrummet. De olika delaktighetsaspekter i lärares planeringar som framträder i analysen jämförs mot Delaktighetsmodellen (SPSM). För att analysera specialpedagogens roll används ett relationellt och kategoriskt perspektiv.MetodStudien är genomförd med hjälp av semistrukturerade intervjuer med åtta lärare. Datamaterialet har genomgått en tematisk innehållsanalys med fenomenografisk ansats. De för forskningsfrågorna betydelsebärande citaten har grupperats i relevanta teman samt därefter tolkats och analyserats.ResultatLärarna i vår studie menar att delaktighet i stor utsträckning handlar om lärandesituationen och elevens upplevelse att förstå meningsinnehållet utifrån ett individperspektiv. Inkluderingsbegreppet definieras i hög grad som att vara del av en gruppgemenskap, en tillhörighet. Samtidigt framkommer en aspekt av inkludering som inte nödvändigtvis innebär en fysisk inkludering. Det framgår av svaren att lärarnas planering utgår från en variation i elevgruppen, men att det hanteras på lite olika sätt. Det sker dels som differentiering av undervisningen, dels som individualisering av innehållet, exempelvis som olika anpassningar. I den mån specialpedagogen har en roll i planeringen av undervisningen, sker det som pedagogisk handledning kring enskilda elever samt som resurs till elever. Specialpedagogiska implikationerSpecialpedagogen har en möjlighet att verka för att alla elevers lärande ska få så bra förutsättningar som möjligt. Traditionellt har specialpedagogiken haft ett fokus på det särskilda stödet till individen, men det finns också en stor uppgift för specialpedagogen i det allmänpedagogiska som kvalificerad samtalspartner och att verka förebyggande för hälsofrämjande lärmiljöer. NyckelordAllmänpedagogik, delaktighet, differentiering, inkludering, lektionsplanering, lärare, specialpedagog

Att använda sig av digitala verktyg är idag en självklar del av livet för de allra flesta människor. Digitala verktyg är en viktig del inom matematikundervisningen och har möjlighet att göra lärprocessen mer motiverande och lustfylld. Att använda sig av digitala verktyg öppnar också upp för nya sätt för lärare att differentiera sin undervisning. Syftet med den här studien var att ta reda på hur lärare differentierar matematikundervisningen med hjälp av digitala verktyg samt att se hur tillgängligheten av digitala verktyg ser ut för ett antal lärare inom kommunala skolor årskurserna 1-3. Den empiri som undersökningen bygger på har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med lärare från både Uppsala och Stockholm. Den teori som empirin har analyserats utifrån utgörs av ett sociokulturellt perspektiv samt forskning som gjorts kring artefakter, mediering, digitala verktyg och differentiering. Resultaten av undersökningen har visat att det råder en dominerande bild av att lärarna upplever att de jobbar med en differentierad undervisning och att de flesta har de digitala verktyg som behövs. Det har dock visat sig att lärarnas bild av begreppet differentiering och vad forskning menar att differentiering är, inte är samma sak i de flesta fallen. Genom att knyta resultaten av analysen med den tidigare forskningen inom området belyser vi skillnaden mellan att kalla sin undervisning differentierad och att faktiskt bedriva en differentierad undervisning.

No description available.

Syftet med detta projekt är att undersöka hur olika lärare undervisar för en mer inkluderande undervisning i matematik utifrån tre frågeställningar. Kvalitativ semistrukturerad intervjustudie genomfördes med fyra medverkande matematiklärare genom ett målstyrt urval. Intervjuerna fördes på distans, spelades in, transkriberades ordagrant, analyserades, kodades sedan utifrån teman och sammanställdes slutligen till ett resultat. Flera av lärarna i studien upplever känslan av otillräcklighet och brist på tid som svårast. Varierande undervisningsmetoder visar på ökad möjlighet till inkluderande matematikundervisning. Gemensamt går att se hur lärarnas metoder utvecklats med hjälp av deras kunskap för läroämnet och att allas mål är att utveckla dessa metoder för att bli så meningsfull och inkluderande som möjligt. Det framgår också att lärarna anser det vara av yttersta vikt att de får ett adekvat stöd och tillgänglighet av resurser för att skapa så bra förutsättningar för lärande som möjligt.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur lärare i årskurs 1–3 beskriver att de differentierar matematikundervisningen för högpresterande elever. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och analyserats med hjälp av tematisk analys och Tomlinsons (2001, 2014) teoretiska ramverk för att uppnå studiens syfte. Resultatet visar att lärare differentierar matematikundervisningen för högpresterande elever med hjälp av acceleration, berikning och olika sätt att gruppera elever. Det indikerar att lärare är medvetna om att de behöver differentiera matematikundervisningen för att tillgodose högpresterande elevers behov.

Målet med detta arbete är att undersöka hur elever med begåvning i matematik undervisas. Uppsatsen redovisar en studie där två rektorer och fem pedagoger intervjuats utifrån frågorna: Vilka resurser och vilket stöd ges matematiskt begåvade elever? Hur undervisas och upptäcks de? Vilket stöd har lärarna i arbetet med dessa elever? Redovisningen av undersökningens resultat visar att majoriteten av pedagogerna saknar kunskap, resurser och stöd för att undervisa matematiskt begåvade elever. Uppfattningen att undervisningen för matematiskt begåvade elever bör differentieras på olika sätt, ges stöd för i forskning. Dels bör den hastighetsanpassas, dels bör den innehålla berikande uppgifter. Det konstateras även att svensk grundskola saknar strategier för att upptäcka och undervisa dessa elever. / The purpose of this essay is to describe the tuition of pupils gifted in mathematics. A survey was performed; two headmasters and five pedagogues were interviewed with the following questions: What resources and what support are given to mathematically gifted pupils? How are these pupils tutored and discerned? What support have the teachers got in their teaching of these pupils? The result of the survey shows that the majority of the pedagogues lack knowledge, resources and support to tutor mathematically gifted pupils. According to research the tuition of mathematically gifted pupils should be differentiated. It should, partly, be pace adapted, partly, contain enriching tasks. It is also concluded that the Swedish elementary school lack strategies to discern and tutor these pupils.