<p>This thesis explores the effect of using a new media in the marketing mix. SL, in cooperation with Clear Channel, has covered the outside of an entire carriage, 46,5 meters long, in an underground train with an advertisement for a company. This new form of advertising has taken place in the Stockholm Underground system during spring 2005. The five companies participating in this project are MTV, the Aftonbladet/Sportsbladet, Eniro 118 118 SMS, Heinz and the Gallerian.</p><p>An empirical study has been carried through to survey the motive for companies to market themselves, their brand and product/service, by using the outside of a carriage on an under-ground train as a gigantic, mobile bill¬board. The study also investigates the commuters’ attitude regarding this form of advertising. The population for the latter survey is based on a convenient method of selection, thus making it unable to generalize the findings. In order to be able to generalize, the survey needs to be replicated, and thereby obtain a larger database, from which general conclusions can be extracted.</p><p>One of the authors’ findings is that this form of advertising has a stronger effect on younger people than older. In the surveyed population the authors found that younger are more positively disposed to advertising in general, as well as to the wholly covered carriages in the Underground system, than older people. No significant difference in perception could be found between men and women. Somewhat surprising to the authors was the large number of respondents who were unable to correctly recall the name of any of the advertising companies, out of the group that had declared they had seen a wholly covered carriage. The phenomenon in itself, the advertising, has been noted, while the message has not made large enough an impact on the commuter for the company name to stay in mind.</p><p>The authors have adopted theories about different perceptions between men and women. Theories about how messages are being interpreted by different generations have also been adopted in a deductive way.</p>

No description available.

<p>Stora köpcentrum i utkanter av städer drar till sig innerstadens kunder då de erbjuder lägre priser. Detta ökar pressen på mindre, centralt belägna butiker då de riskerar att konkurreras ut och därmed hotas även utvecklingen av städers centrum. Syftet med denna uppsats är att utröna hur väl ICA Torgkassen, en mindre centralt belägen daglivarubutik i Uppsala, lyckats med implementeringen av sin unika differentieringsstrategi, och om strategin påverkar kundunderlaget.</p><p>I det teoretiska avsnittet behandlas olika konkurrensstrategier och teorier för marknadsföring. Vi har valt att kombinera McCarthys modell ”Marknadsföringsmixen” med Philip Kotlers modell ”Differentieringens styrka” i en ny modell för analys. Det empiriska avsnittet behandlar data vi samlat in genom en kvalitativ intervju med en av ICA Torgkassens ägare, en personalenkät och en kvantitativ kundenkät.</p><p>ICA Torgkassen har gjort det medvetna valet att differentiera sig genom miljöprofilering. Undersökningsresultaten visar att endast 18 procent av butikens kunder hört talas om miljöprofileringen, detta tyder på att differentieringen kan bli starkare. Svagheterna har i denna undersökning visat sig, till största delen, bero på bristande marknadsföring samt dålig utbildning av personalen.</p>

This thesis explores the effect of using a new media in the marketing mix. SL, in cooperation with Clear Channel, has covered the outside of an entire carriage, 46,5 meters long, in an underground train with an advertisement for a company. This new form of advertising has taken place in the Stockholm Underground system during spring 2005. The five companies participating in this project are MTV, the Aftonbladet/Sportsbladet, Eniro 118 118 SMS, Heinz and the Gallerian. An empirical study has been carried through to survey the motive for companies to market themselves, their brand and product/service, by using the outside of a carriage on an under-ground train as a gigantic, mobile bill¬board. The study also investigates the commuters’ attitude regarding this form of advertising. The population for the latter survey is based on a convenient method of selection, thus making it unable to generalize the findings. In order to be able to generalize, the survey needs to be replicated, and thereby obtain a larger database, from which general conclusions can be extracted. One of the authors’ findings is that this form of advertising has a stronger effect on younger people than older. In the surveyed population the authors found that younger are more positively disposed to advertising in general, as well as to the wholly covered carriages in the Underground system, than older people. No significant difference in perception could be found between men and women. Somewhat surprising to the authors was the large number of respondents who were unable to correctly recall the name of any of the advertising companies, out of the group that had declared they had seen a wholly covered carriage. The phenomenon in itself, the advertising, has been noted, while the message has not made large enough an impact on the commuter for the company name to stay in mind. The authors have adopted theories about different perceptions between men and women. Theories about how messages are being interpreted by different generations have also been adopted in a deductive way.

No description available.

Stora köpcentrum i utkanter av städer drar till sig innerstadens kunder då de erbjuder lägre priser. Detta ökar pressen på mindre, centralt belägna butiker då de riskerar att konkurreras ut och därmed hotas även utvecklingen av städers centrum. Syftet med denna uppsats är att utröna hur väl ICA Torgkassen, en mindre centralt belägen daglivarubutik i Uppsala, lyckats med implementeringen av sin unika differentieringsstrategi, och om strategin påverkar kundunderlaget. I det teoretiska avsnittet behandlas olika konkurrensstrategier och teorier för marknadsföring. Vi har valt att kombinera McCarthys modell ”Marknadsföringsmixen” med Philip Kotlers modell ”Differentieringens styrka” i en ny modell för analys. Det empiriska avsnittet behandlar data vi samlat in genom en kvalitativ intervju med en av ICA Torgkassens ägare, en personalenkät och en kvantitativ kundenkät. ICA Torgkassen har gjort det medvetna valet att differentiera sig genom miljöprofilering. Undersökningsresultaten visar att endast 18 procent av butikens kunder hört talas om miljöprofileringen, detta tyder på att differentieringen kan bli starkare. Svagheterna har i denna undersökning visat sig, till största delen, bero på bristande marknadsföring samt dålig utbildning av personalen.

Studien syftar till att undersöka hur begreppen inkludering och exkludering tolkas och används av några olika skolaktörer, samt hur de uppfattar att man kan nå en inkluderande undervisning. Vad är det för faktorer som bidrar till att läraren arbetar inkluderande och hur förhåller sig läroplanen till inkludering? Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod med djupintervjuer som tillvägagångssätt. Vi delade in aktörerna i ett externt och ett internt perspektiv utifrån deras position i skolvärlden. Detta för att få en bredare bild av hur inkluderingen fungerar på olika nivåer. De 6 skolaktörerna redovisar för vilka faktorer som spelar in när en lärare ska arbeta inkluderande och vad det kan finnas för hinder mot en inkluderande undervisningsform och 5 av skolaktörerna redovisar sin syn på inkludering i relation till läroplanen och huruvida den verkar inkluderande i skolans praxis. Vad vi kom fram till i studien och vad som var tydligt är hur viktigt det är med lärarens förhållningssätt gentemot skollagen, sitt yrke, sina elever och sina kollegor för att nå en inkluderande undervisning. Bristen på tid för reflektion och samtal är ett stort hinder när det kommer till att inte hinna ägna tid åt att arbeta inkluderande. Vi fann ett uttryck för någon slags missnöje över hur läroplanen idag är konstruerad.

Elever tar till sig kunskap olika fort och på olika sätt. Förutsättningen för lärande hos den enskilda eleven påverkas av ett antal olika faktorer. Till exempel föredrar vissa elever grupparbete medan andra helst arbetar ensamma. Några elever lär sig snabbt och enkelt medan andra behöver mera tid för reflektion. Läroplanens krav på individualisering är tydlig. För att maximera lärandet hos samtliga elever bör läraren individualisera matematikundervisningen. I planeringen av denna förväntas läraren utgå från varje elevs individuella förmågor och behov. Denna studie undersöker hur lärare går till väga för att individualisera matematikundervisningen samt vilka konsekvenser det kan få för eleverna. Undersökningen baserar sig på fyra lärarintervjuer och 16 elevintervjuer. Resultatet visar bland annat att gemensamma genomgångar följt av nivåanpassat eget arbete eller grupparbete är vanligt förekommande. Enskilda och gemensamma samtal och/eller diagnoser fungerar som utgångspunkt för planeringen. Lärarna varierar innehållet och arbetsformerna för matematikundervisningen, vilket är uppskattat av de flesta elever.

Vi har i egenskap av studenter samt privatpersoner uppmärksammat en tydlig trend gällande marknadsföring av produkter och tjänster. Vi ser att fler och fler företag erbjuder kringtjänster till deras produkter för att öka dess attraktivitet. Efterfrågan på marknaden tenderar också till att efterfråga dessa kringtjänster, så kallade mervärden. Vi har med denna uppsats sökt förståelse för mervärdeskapande, med fokus på hur företag kan använda sig av mervärdeskapande som en effektiv metod för differentiering. Med andra ord hur dessa kringtjänster kan vara relationsskapande genom kundlojalitet och därmed skapa kundsegment för företag. Vi har i denna undersökning genomfört en fallstudie på företaget Fazer restaurang. Det finns två anledningen till att vi har valt detta företag. För det första så agerar företaget i en bransch som präglas av att mervärden såsom service och kvalitet är de främsta konkurrensfördelarna. För det andra så har företaget ett koncept där mervärden starkt framhävs. Syftet med denna uppsats är att analysera hur ett företag inom restaurangbranschen använder sig av mervärdeskapande faktorer för att differentiera sig. Detta undersökte vi genom att söka information om restaurangen samt intervjua restaurangens ledningen och på så sätt få veta vad företaget har att erbjuda marknaden. Sedan genomförde vi en enkätundersökning med restaurangens besökare som population. Denna undersökning visade oss hur väl restaurangens utbud matchade efterfrågan hos kundsegmentet. Med hjälp av en teoretisk syntes samt en avgränsning gällande mervärdet på kvalitet och service kunde vi dra slutsatsen att mervärdeskapandet har en betydelsefull roll när det gäller företags möjligheter att differentiera sig och på så sätt få lojala kunder. Undersökningen visade även att mervärdena visuellt intryck samt trendriktighet var av betydelse. Uppsatsen kan erbjuda läsaren förståelse om mervärdets betydelse samt ge en översikt hur olika mervärdesteorier kan kopplas samman. Vidare så tror vi att denna uppsats kan användas som utgångspunkt för vidare forskning i ämnet.

Konkurrensen blir allt hårdare på den globaliserande marknaden. Fler företag inser därav vikten av att ha ett starkt varumärke. Ett sätt att uppnå detta är att skapa starka associationer kopplade till varumärket. Associationerna kan förmedlas och uppfattas via olika attribut som kan länkas med ett varumärke. Attribut kan exempelvis bestå av egenskaper, attityder och fördelar. Denna uppsats syftar till att utforma ett verktyg för att undersöka och synliggöra vilka positiva attribut som associeras med ett varumärke och därmed bidrar till dess differentiering gentemot andra företag. Detta sker genom att granska tidigare forskning inom området, vilken ger en teoretisk referensram som kompletteras med intryck av den svenska marknaden. De attribut som detta resulterar i reduceras samt bearbetas för att därefter ligga till grund för en enkätundersökning. Undersökningen bidrar till att synliggöra de attribut som anses vara mest önskvärda för ett varumärke att associeras med. De mest önskvärda attributen visade sig vara förknippade med ansvar samt moral och används i det slutgiltiga verktyget som uppsatsen har i syfte att skapa.