Den svenska undervisningen har uppdrag att utbilda och forma elever till att vara självständiga och fungerande medborgare (Skolverket, 2019). Detta innebär att undervisningen ska hjälpa samtliga elever att nå kunskapskraven, oberoende av de eventuella svårigheter som eleverna kan ha där vikt ligger i att den undervisande läraren differentierar undervisningen. Differentierad undervisning innebär att anpassa undervisningen utifrån varje elevs förutsättningar och behov. Genom att anpassa undervisningen får elever tillgång till de verktyg de kan behöva för att utveckla de kunskaper som är nödvändiga för en fullgången grundskola (Skolverket, 2019). Syftet i denna studie var att undersöka den grad av differentiering som finns i utvalda läromedel i svenskämnet utifrån en läromedelsanalys och hur läromedel inom svenska har utvecklats för att uppfylla krav på differentiering. I studien har fem nyare läromedel och två äldre läromedel analyserats och jämförts där resultatet visar att utveckling av läromedel skett i samband med digitaliseringen som skedde under 2000-talet, något som bidragit till att fler elever kan förstå och bearbeta innehållet i majoriteten av de nyare läromedlen. Samtidigt visar resultatet att beroende på vilket läromedel som analyseras varierar graden av differentiering. Utifrån det resultat som framkommit ur denna studie kan beslut tas om vilket läromedel som är mest gynnsamt att använda i klassrummet för att kunna möta samtliga elever på deras kunskapsnivå inom svenskämnet i årskurs 1.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur lärare anpassar undervisningen i engelska i årskurs 4 till 6 hos elever med olika förutsättningar och behov, samt att diskutera hur dessa anpassningar kan bidra till utvecklingen av kunskaper och färdigheter i det engelska språket. Lärarens metoder för att anpassa engelska språkundervisningen undersökts utifrån de här två frågeställningarna: Hur planerar de deltagande lärarna anpassningar av undervisningen efter elevernas behov? Och vilka effekter ser deltagarna att olika anpassningar får för eleverna? Teorin som används är det sociokulturell teori. Metoden är intervjustudie och tematisk analys är analysmetod. Sju engelsklärare intervjuas och deras tankar och erfarenheter sparats som empiriska material vilka analyseras utifrån sociokulturell teori och diskuteras utifrån tidigare forskning. Resultat visar att det måste göras anpassningar för alla ska utvecklas och lyckas. Läraren använder olika metoder för att göra anpassning genom att tillämpa några undervisningsformer. Grupparbete och förenkla uppgifter är de mest tillämpade. Dessa arbetssätten ger eleverna möjligheter att engagera, samspela och delta utifrån deras kunskaper. Dessutom att alla läraren håller med att varierat material kan underlätta elevernas anpassning i undervisningen. Detta kan bidra till att eleverna har möjlighet att få kunskaper på ett sätt som passar elevens inlärningsstil. En annan undervisningsmetod a som används i denna studie är differentiering. Detta innebär att anpassa uppgifter och aktiviteter, inte eleverna.     I denna studie har vi försökt belysa alla aspekter kring att anpassa undervisningen till elever som behöver det utifrån inlärningsteori, pedagogers erfarenheter och tidigare forskning. På detta vis att vi kan bidra till att ge bra, målmedvetna och konstruktiva arbetsformer som bidrar till språkutveckling i engelska för elever i alla skolor.

Differentierad undervisning syftar till att inkludera alla elever i ett klassrum utan att förlora den sociala kontexten. Syftet med studien är att undersöka hur fem lärare i årskurs 1–3 implementerar differentierad undervisning i ämnet svenska, samt vilka möjligheter respektive svårigheter de ser med att använda metoden. Kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma lärare analyseras utifrån Wallbergs Ramverk vilket beskriver de fem kategorier som kan ingå i en differentierad undervisning: tempo, nivå, omfång, metod och intresse. Resultatet visar på vikten av att känna sin elevgrupp för att skapa en meningsfull undervisning med stöttning som utmanar varje elev på rätt nivå. Det framkommer även att läromedel sällan är differentierat och att lärarna därför upplever att de ofta behöver skapa eget undervisningsmaterial. Lärarna använder sig av explicit undervisning och differentierar främst utifrån kategorin nivå. Lärarna påpekar att elevinflytandet ökar med ålder och mognad. Därför kan det vara mer gynnsamt att fullt ut differentiera undervisningen i högre årskurser.

Följande empiriska studie inriktar sig på matematiskt begåvade elever i årskurs F-3. Alla elever har rätt att få ledning och stimulans i sin utveckling, även de som lätt når kunskapskraven. Trots det har både forskning och våra egna erfarenheter visat att matematiskt begåvade elever ofta glöms eller prioriteras bort i klassrummen. Studien syftar därför till att undersöka hur verksamma lärare beskriver att de arbetar med matematiskt begåvade elever. Studiens frågeställningar fokuserar på att undersöka hur matematiskt begåvade elever identifieras samt vilka aktiviteter och utmaningar som finns vid undervisning av dessa elever enligt verksamma lärare i årskurs F-3. I studien samlas data in genom en metodkombination av såväl kvantitativ som kvalitativ karaktär. Kvantitativa data samlas in genom en enkätundersökning och kvalitativa data samlas in genom intervjuer. Empirin bearbetas och granskas genom en innehållsanalys med hjälp av kategoriseringsscheman. Data analyseras i förhållande till Krutetskiis teori, Mönks triadiska interdependensmodell och MEF, vilka är studiens ramverk. Resultatet visar att verksamma lärare använder olika tillvägagångssätt för att identifiera matematiskt begåvade elever, där en kombination av metoder är vanligast. Exempelvis uppmärksammas elevers förmågor och det används olika tester. Vilka matematiska aktiviteter som används skiljer sig åt mellan lärare. En gemensam faktor är att de på något sätt använder sig av en differentierad undervisning där elever arbetar både enskilt och i grupp. Verksamma lärare påtalar även att det finns många utmaningar i arbetet med matematiskt begåvade elever. En av de vanligaste utmaningarna är bristen på tid och att matematiskt begåvade elever ofta prioriteras bort. Slutsatsen är att verksamma lärare identifierar matematiskt begåvade elever i relation till olika matematiska aktiviteter, där aktiviteterna skiljer sig mellan lärare. Vidare finns det matematiska aktiviteter som är mer vanligt förekommande för att utmana elever. Lärare verkar besitta kunskapen om hur de ska arbeta för att utmana elever men däremot finns det faktorer som hämmar möjligheten att arbeta på ett sådant sätt.

Titel: Varumärke vs. Varumärke - En studie om privata vårdbolags differentiering på marknaden. Författare: Anna Sjöholm, Emilia Sehlin Handledare: Carina Holmberg Bakgrund: De senaste decennierna har privatiseringen inom den svenska hälso- och sjukvården ökat både inom primärvården, specialvården och forskningsområdet. Dessutom har andelen offentligt finansierade verksamheter och bolag minskat och den privata ökat. Det motiveras genom att verksamheter har möjlighet att bedrivas mer effektivt och professionellt i privat regi. I denna rapport diskuteras hur fyra svenska, privata vårdbolag marknadsför sig och differentierar sig genom sina varumärken. Vårdbolagens webbsidor, val av bilder, färger, former och ord kommer att analyseras. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur privata vårdbolag använder sina varumärken för att differentiera sig. Metod: Kvalitativ studie, innehållsanalys och strukturerade intervjuer. Empiri: Empirin visar att de fyra vårdbolagen på olika sätt riktar sin kommunikation genom sina webbsidor och därmed förmedlar olika symbolik genom sina varumärken. De använder olika färgval, bilder och ordval för att differentiera sig. Logotyper och slogan anpassas efter den symbolik som respektive vårdbolag vill förmedla med sitt varumärke. Analys: De fyra vårdbolagen differentierar sig på olika sätt. Patientinriktning, trygghet, tillgänglighet och professionalitet är fyra faktorer som alla vårdbolagen förmedlar genom sina varumärken. Dock med olika fokus och inriktning för att differentiera sig på marknaden. Slutsatser: Studiens fyra privata vårdbolag använder sitt varumärke på olika sätt för att differentiera sig på marknaden.

I forskning konstateras att särbegåvade elever inte får tillräckligt utmanade undervisning för att motiveras och utvecklas. Forskning visar även att problemlösning som matematiskt innehåll är anpassningsbart utifrån elevers kunskapsnivåer, bjuder in till samarbete och diskussion samt öppnar upp för kreativt tänkande. Denna studie syftar dels till att ta del av lärares tankar och erfarenheter om undervisningsanpassningar för en inkluderande och utmanande matematikundervisning, med fokus på särbegåvade elever och problemlösning som matematiskt innehåll. Studien har även som syfte att undersöka hur lärarhandledningar stöttar lärare för utmanande problemlösnings-undervisning. För att undersöka detta har en fokusgruppsintervju med verksamma lärare i årskurs 1–3 genomförts som analyserats utifrån Vygotskijs sociokulturella teori, samt begreppen differentiering, acceleration och berikning. Utöver detta har en lärarhandlednings-analys av sex lärarhandledningar gjorts där fem riktlinjer för lärarhandledningar legat till grund. Resultatet från studien visar att lärargruppen som intervjuats upplever en del utmaningar med både problemlösning och särbegåvade elever. De har dock med stöd av specialläraren hittat lösningsstrategier som fungerar väl för att utmana och inkludera särbegåvade elever med hjälp av problemlösning. I lärarhandlednings-analysen framkommer att innehållet varierar gällande både problemlösning som matematiskt innehåll samt utmanande anpassningar för elever i behov. Riktlinjerna efterföljs till stor del, men alla har delar som behöver utvecklas.

The topic of this study is the relationship between municipal politicians and library managers. By tradition this relationship has been guided by the arm’s length principle which has given the managers ample autonomy. Recent events from 2018 and onward suggest that this relationship is changing. The aim of this study has been to determine the current relationship between local politicians and library managers as perceived by the library managers. Questions posed are: How do library managers perceive their administrative role? How does that administrative role relate to political control? Are these perceptions influenced by the political orientation of the ruling municipal politician, and if so how? The theoretical starting-point is the typological model developed by the american political scientist James Svara. Semistructured interviews with library managers were conducted, and the results show that while the managers perceive their administrative role as subordinated to the municipal politicians their attitude towards political control is that libraries should hold a high degree of autonomy. The conclusion is that there is a gap between the perceived administrative role and the actual administrative role. The library administrators perceive that a relationship between municipal politicians and library managers should be guided by the arm’s length principle and use various arguments and strategies to emphasize this in the day-to-day working relationship with the municipal politicians.

Syftet med denna studie är att utforska vilka individualiseringsmetoder musiklärare på gymnasiet och kultur- och musikskolan använder samt i vilket syfte de använder dem. Tidigare forskning berör individualisering, inre motivation och yttre motivation. Studien har individualisering- och differentieringsmodeller som utgångspunkt. Studien är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer användes för att samla in data. Tematisk analys användes för att avkoda och analysera all data. I resultatet framkommer musiklärares individualiseringsmetoder och syftet med individualiseringen. I diskussionen relateras resultatet med tidigare forskning och följande teman tas upp. Individualisering för att påverka elevernas motivation, individualiseringar för att få eleverna att känna sig trygga på musiklektionen och med läraren, individualiseringar för att få eleverna att känna sig mer delaktiga i undervisningen, individualisering för att möta elevernas kunskaper och färdigheter och att ge dem meningsfulla utmaningar och till sist individualiseringar för att öka elevernas autonomi. Därefter förs en diskussion över studiens valda metod. Slutligen diskuteras arbetets betydelse och värde för yrkesområdet samt behovet av framtida forsknings- och utvecklingsarbeten. / The purpose of this study is to explore which individualization methods music teacher working in high school and culture- and music schools and what their purpose is with using the individualizations. Former research refers to individualization and differentiation. The study is based on individualization and differentiation models. The study is qualitative and semi-structured interviews were used to gather the data. Thematic analysis was used to code and analyse the data. In the result following themes occur. Individualization to affect students motivation, individualization to make the students feel safe in the music class and with the teacher, individualizations to make the students feel more involved in the education, individualization to meet the students’ knowledge and skills and to give them meaningful challenges and lastly individualizations to increase students’ autonomy. Afterwards there is a discussion about the chosen method of the study, the study’s meaning and worth for the profession and the need for future research.

Syftet med studien är att undersöka hur en matematikundervisning i lågstadiet kan struktureras för att motivera elever att delta i lärandet, samt vilka utmaningar läraren stöter på i detta arbete. Vi genomförde en fallstudie med en kombination av kvalitativ och kvantitativ ansats. Datainsamlingsmetoderna var intervjuer och systematisk observation med både observationsschema och fältanteckningar. Detta material sammanställdes och analyserades sedan utifrån de fem dimensionerna av differentiering. Utifrån studiens resultat dras slutsatsen att lärarens medvetenhet om samspelet mellan olika delar i fem dimensioner för differentiering har stor betydelse för elevers motivation.  I matematikundervisning kan läraren tyvärr inte alltid ge den vägledning och stimulans som de högpresterande eleverna behöver. Anledningen är att läraren fördelar mer tid till de lågpresterande eleverna, eftersom lärarens uppdrag är att se till att dessa elever uppnår de kunskapskraven som minst ska uppnås.

Detta arbete började ta sin form redan under tidig vår 2015. Då skrev vi vårt SAGarbetesom lade grunden till detta examensarbete om nivågruppering. Vi fokuserade vidvårt SAG-arbete (en kunskapsöversikt) på fördelar och nackdelar med nivågruppering imatematikundervisning och inte så mycket om hur nivågruppering påverkar eleverna.Vi kommer därför nu gå djupare in på nivågruppering och framförallt hur elevernaskunskapsutveckling påverkas sett ur lärares perspektiv.Vi har valt att utgå från Vygotskijs sociokulturella teori vid analys av vårt resultat. Dettaeftersom teorin beskriver var den mest gynnsamma kunskapsutvecklingen hos enmänniska sker.Vi har satt oss in i den forskning som tidigare bedrivits inom ämnet och kan konstateraatt det inte finns särskilt många relevanta undersökningar eller artiklar ur svenskaskolors perspektiv på nivågruppering i matematik. Inte heller i de årskurser, som vigenom vår utbildning får behörighet i; F-3, finns det relevant forskning. Vi har därförintervjuat lärare i vår närmiljö för att få ta del av deras åsikter, tankar och uppfattningarinom ämnet.Resultatet som framgick vid våra intervjuer är bland annat att dagens lärare inte ärsärskilt insatta i den forskning som finns och bedrivs inom nivågruppering. Däremotanvänder alla de tillfrågade nivågrupperingar på något sätt vid flera olika tillfällen i sinmatematikundervisning. Ingen av respondenterna använder fasta nivågrupperingar utandessa grupper brukar variera beroende på syfte och uppgift. Alla respondenter ärnegativt inställda till att låta eleverna vara delaktiga vid gruppindelning.Vi avslutar med en diskussion kring våra tankar och slutsatser inom ämnet baserat påvad detta arbete resulterat i.