<p>Ett sätt för företag att differentiera sig är att skapa ett starkt varumärke, vilket även kan vara en fördel vid positionering då det stärker företagets image. Differentiering kan ske genom att företag kommunicerar vad varumärket står för till konsumenter. Att locka fram känslor och få konsumenterna att känna empati för varumärket kan göras genom att sprida emotionella berättelser, något som har kommit att kallas för storytelling.</p><p>Berättelser är något som finns naturligt både inom organisationer och bland konsumenter. Detta gör att berättelserna blir svåra att styra. Ändå finns det företag som försöker göra just detta. Genom att välja vilka berättelser de vill att konsumenterna ska ta del av och sprida vidare arbetar de strategiskt med berättelser. Frågan är hur detta mottas av konsumenter, då berättelserna kommer från företaget och inte från konsumenter i form av word-of-mouth?</p><p>Denna uppsats undersöker hur konsumenter uppfattar berättelser som används av företag i marknadsföringssyfte. De undersökta företagen är Arlanda Express som använder en ljuddusch i sin vänthall, Toyota som har radioreklam i form av berättelser, The Body Shop som förmedlar berättelser i direktkontakt mellan butikspersonal och kund samt Storytellers Heijbel & Co som fungerar som konsult åt företag som vill arbeta med berättelser. Då studien har ett konsumentperspektiv har konsumentundersökningar utförts för att ta reda på hur Arlanda Express och Toyotas berättelser uppfattas.</p><p>Studien visar att konsumenterna är positivt inställda till berättelserna men att valet av kommunikationsmedel påverkar hur många som nås av berättelserna. Inställningen till kommunikationsmedlet i sig påverkade vad konsumenterna tyckte om Arlanda Express berättelser men inte vad de tyckte om Toyotas. Denna skillnad tyder på att mediet hade större inverkan på konsumenterna i Arlanda Express fall. Berättelsernas trovärdighet anses generellt vara hög, dock finns en skillnad i uppfattningen av trovärdighet mellan könen angående Toyotas berättelser, där männen i högre utsträckning än kvinnorna anser att berättelserna är trovärdiga.</p>

<p>Dagens samhälle brukar betecknas som en upplevelseindustri där kundens drömmar, fantasier och upplevelser står i fokus. I flertalet turism- och resetidningar syns reportage där unika koncept ökat för att uppfylla den efterfrågan som råder på upplevelser. Idag krävs något utöver det vanliga för att utmärka sig på marknaden och de senaste tio åren har begreppet storytelling intagit folks medvetande och beskrivs som ett effektivt marknadsföringsverktyg, vilket handlar om att berätta en historia kring sin verksamhet. Då konkurrensen ständigt hårdnar är det viktigt att hitta en speciell inriktning som får folk att komma tillbaka samt prata om verksamheten. Storytelling är en differentieringsstrategi inom marknadsföring som fler och fler verksamheter anammar då de inser hur berättandets kraft kan skapa starka varumärken.</p><p>Syftet med denna studie är att beskriva och undersöka begreppet storytelling genom att se hur tre gotländska hotell väljer att arbeta med detta, samt undersöka vilka eventuella effekter storytelling har gett verksamheterna. En kvalitativ utgångspunkt har använts där undersökningen har skett genom semi-strukturerade intervjuer med tre hotell, en verksam storyteller samt marknadschefen på Gotlands turistförening. En omvärldsspaning har genomförts för att urskilja dagens användning av storytelling inom hotellbranschen samt övriga samhället.</p><p>Studien kopplar ihop storytellingbegreppet med teorier inom marknadsföring såsom differentiering, varumärkesuppbyggnad, word-of-mouth samt profil-, image- och identitetsskapande. Teorier valdes då storytelling är en differentieringsstrategi, där förhoppningen är att uppnå ett starkt varumärke genom att profil, image och identitet harmoniserar, och en vanlig effekt är word-of-mouth. I analysen ställs sedan teorier mot intervjuunderlag för att få svar på ställd problemfråga där bland annat förtroende och trygghet, storytellingens sanningsgrad och uppkomna effekter diskuteras.</p><p>Slutsatsen i denna uppsats visar att storytelling är en effektiv strategi som hotell kan använda när de vill stärka sitt varumärke. När profil, image och identitet harmoniserar i en verksamhet blir varumärket starkt. Positiva effekter som nämns av de responderande hotellen är den nyfikenhet som väcks i kundens medvetande, word-of-mouth samt kundtillströmning. Det är viktigt att berättelsen är trovärdig och sann, och att all hotellpersonal har samma kunskap om berättelserna samt delar samma värderingar. Dock kan sanningen till viss del modifieras för att få historien eller berättelsen mer intressant samt vinkla berättelsen så den blir målgruppsanpassad.</p> / <p>Today’s society is called the experience society where customers’ experiences and dreams are in focus. Companies are finding ways to differentiate themselves in the market and customers are demanding more than just good service. A new marketing strategy has emerged called storytelling. Storytelling is about telling a story about the organization to create an interest in, for example, the history of a hotel. It is important to find a way to get the guests to talk about your hotel and an effect of storytelling could be word-of-mouth.</p><p>The purpose of this study is to describe and analyze the word storytelling, how it is used in the hospitality industry as well as how it affects the hotels. The method used is qualitative and semi-structured interviews were conducted. The respondents chosen are three gotlandic hotels, a storyteller and the marketing manager at Gotland’s Tourist association.</p><p>The conclusion of the study, through the interviews combined with used theories, shows that storytelling is an effective strategy to use when hotels want to strengthen their brand. When profile, image and identity of a business are harmonized, the brand will be strong if the story is true. Positive aspects mentioned by the respondent hotels when using storytelling as a marketing tool was the curiosity it creates in the brand, word-of-mouth and customer flow. It is also important that the story is true and credible and that everyone working for the hotel has the knowledge of the story and shares the same values.</p>

Kriminalvårdsverket är det statliga verk som har hand om kriminalvård i Sverige. Vid årsskiftet 2003/2004 finns det 4 571 nominella anstaltsplatser fördelade på män och kvinnor. Ett stort problem idag är att antalet anstaltsplatser inte räcker till, samtidigt som ekonomin inte tillåter några större utbyggnationer. Simuleringen speglar en önskad väg genom svensk kriminalvård för att på så sätt utnyttja platserna som finns på ett tillfredställande sätt. Utdata från simuleringen kan inte tolkas exakt eftersom det inte fanns statistik att tillgå inom alla områden. Då data saknats har istället sakkunniga från olika områden fått uppskatta värden till simuleringsmodellen. Simuleringen kan användas för att se tendenser för hur beläggningsgrader och kötider skiftar imodellen. Utifrån det önskade flödet genom anstaltsvistelsen kan slutsatser gällande antalet platser dras. Först och främst är det för få anstaltsplatser totalt, eftersom simuleringen urartar vid längre körningar. Då fler platser tillförs blir systemet stabilt. På kvinnosidan bör det satsas på fler öppna normalplatser för att öka flödet till de slutna normalplatserna. Det bör vara fler öppna än slutna normalplatser. Även för män behövs det fler platser. Här är läget mer kritiskt än för kvinnorna, eftersom det i stort sett behövs fler platser till alla differentieringsgrunder som finns i dag. Vidare kan det utläsas från resultaten att det är mycket svårt att lyckas med det inofficiella önskemålet om att 90 % av de häktade ska vara placerade inom sju dagar från det att de meddelats dom. En bidragande orsak till att modellen har svårt att tillgodose detta önskemål är att frifötterna prioriteras i modellen. Detta beror på att de köar direkt till platserna och därmed placeras så fort en plats blir ledig. Detta leder till längre köer för de häktade då det råder platsbrist. Även detta måste beaktas vid analys av utdata.

Har övergången från det förmoderna samhället till det moderna bara inneburit positiva framsteg? Uppsatsen fokuserar framförallt på sociologiska författare som gör gällande att moderniteten bland annat har resulterat i att individer i större utsträckning än tidigare upplever en meningsförlust. En del av dessa författare anser att bristen på mening indirekt kan relateras till den tilltagande arbetsdelningen. Arbetsdelningen ger nämligen upphov till strukturella såväl som kulturella förändringar, och dessa förändringar ger i sin tur upphov till olika former av upplevd meningsförlust. De områden som påverkas av arbetsdelningen och som behandlas i denna uppsats är rollernas differentiering, gemenskapernas urvattning, kunskapernas fragmentering, samt relativismens och pluralismens effekter på det som tidigare ansetts vara givet och självklart.Roller och gemenskap är strukturella fenomen, medan kunskap och relativism är fenomen på det kulturella planet. I tidigare samhällen har kulturen givit legitimitet åt strukturen. Detta innebar bland annat att religion och tradition tilldelade alla individer en plats och förklarade varför världen ser ut som den gör. Problemet i det moderna samhället tycks vara att den moderna kulturen inte bara misslyckas med att legitimera den nya strukturen, utan att den dessutom bidrar till att underblåsa känslan av meningslöshet.

Ett sätt för företag att differentiera sig är att skapa ett starkt varumärke, vilket även kan vara en fördel vid positionering då det stärker företagets image. Differentiering kan ske genom att företag kommunicerar vad varumärket står för till konsumenter. Att locka fram känslor och få konsumenterna att känna empati för varumärket kan göras genom att sprida emotionella berättelser, något som har kommit att kallas för storytelling. Berättelser är något som finns naturligt både inom organisationer och bland konsumenter. Detta gör att berättelserna blir svåra att styra. Ändå finns det företag som försöker göra just detta. Genom att välja vilka berättelser de vill att konsumenterna ska ta del av och sprida vidare arbetar de strategiskt med berättelser. Frågan är hur detta mottas av konsumenter, då berättelserna kommer från företaget och inte från konsumenter i form av word-of-mouth? Denna uppsats undersöker hur konsumenter uppfattar berättelser som används av företag i marknadsföringssyfte. De undersökta företagen är Arlanda Express som använder en ljuddusch i sin vänthall, Toyota som har radioreklam i form av berättelser, The Body Shop som förmedlar berättelser i direktkontakt mellan butikspersonal och kund samt Storytellers Heijbel &amp; Co som fungerar som konsult åt företag som vill arbeta med berättelser. Då studien har ett konsumentperspektiv har konsumentundersökningar utförts för att ta reda på hur Arlanda Express och Toyotas berättelser uppfattas. Studien visar att konsumenterna är positivt inställda till berättelserna men att valet av kommunikationsmedel påverkar hur många som nås av berättelserna. Inställningen till kommunikationsmedlet i sig påverkade vad konsumenterna tyckte om Arlanda Express berättelser men inte vad de tyckte om Toyotas. Denna skillnad tyder på att mediet hade större inverkan på konsumenterna i Arlanda Express fall. Berättelsernas trovärdighet anses generellt vara hög, dock finns en skillnad i uppfattningen av trovärdighet mellan könen angående Toyotas berättelser, där männen i högre utsträckning än kvinnorna anser att berättelserna är trovärdiga.

Avregleringen som skedde på mitten av åttiotalet medförde att fler aktörer etablerade sig på marknaden vilket genererade en hårdare konkurrens. En branschglidning uppstod som innebar att bank och försäkring blev ett. Förändringar av de befintliga tjänsterna inom finanssektorn har resulterat i att den mänskliga faktorn i bank- och försäkringsbolagen till stor del har fallit bort och ersatts av mer automatiserade tjänster. Fler bankkontor har slagit igen portarna och de som finns kvar har fått en ny roll i samhället och fungerar idag främst som rådgivningsplatser. De tjänster som kontoren idag erbjuder är av mer komplex karaktär och får därigenom en högre betydelse för kunden. Utformningen av kontor har således visat sig bli ett allt viktigare komplement vilket bank- och försäkringsbolagen kan differentiera sig med och sända ut signaler till sina kunder, detta på en marknad som präglas av mycket hård konkurrens. Utformningen av den fysiska mötesplatsen blir förutsättning för bank- och försäkringsbolagens framtida överlevnad. Syftet med denna uppsats var att analysera och utvärdera två bank- och försäkringsföretag som differentierar genom utformning av den fysiska mötesplatsen. Studien visade att det finns en designstrategisk tanke bakom implementeringen av den fysiska mötesplatsen i bank- och försäkringskontoren. Men är inte personalen nöjd med utformningen finns det en risk att detta kan påverka den service företaget levererar. Det framkom att kunderna hade höga förväntningar på den service som ges av bank- och försäkringskontoren och att omgivningen inte är det primära för kunden i servicemötet utan kommer sekundärt efter den service som ges men att omgivningen ändå har en betydelse. Studien visade även att det finns en koppling mellan utformningen av bankkontoren och den levererade servicekvaliteten. Design kan stärka intrycket och uppfattningen om den service som ges. Rätt arbetsmiljö gör att företagen kan leverera en bättre kvalitet till kund. En god servicekvalitet leder till nöjda kunder vilket i sin tur leder till lojala kunder. Det är således viktigt att företagen ser till både service och miljö när de ska utforma den fysiska mötesplatsen och inte utesluter miljön även om detta inte är det huvudsakliga för kunden. / The deregulation that occurred in the mid-eighties meant that more companies established themselves on the market which generated a fiercer competition. An industry shift occurred whereby the banking and insurance became one unit. Changes of the existing services in the financial sector has led to the human factor in the banking and insurance companies have largely disappeared and been replaced by the more automated services. Many bank offices have closed down and those that are left have been given a new role in society and work today mainly as advisory sites. The services provided by offices today offers is more complex in nature and therefore have a higher importance to the customer. Design of the office has thus proved to be an increasingly important complement which the banking and insurance companies can differentiate themselves and send out signals to its customers, that in a market characterized by strong competition. The design of the physical location is becoming essential for banking and insurance companies future survival.  The purpose of this paper was to analyze and evaluate two banks and insurance companies that differentiate through the design of the physical meeting place. The study showed that there is a design-strategic thinking behind the implementation of the physical meeting place in the banking and insurance offices. But is not the staff satisfied with the design, there is a risk that this may affect the service company delivers. It was found that customers had high expectations of the service provided by the banking and insurance offices and the surroundings is not the primary for the customer in the service meeting but are secondary after the service that is provided, but nevertheless the atmosphere still has a significant. The study also showed a connection between the design of bank offices and the delivered service quality. Design can enhance the impression and perception of the service provided. The right working environment enables companies to deliver a better quality to the customer. A good quality of service leads to a happy customer which in turn leads into loyal customers. It is therefore important that companies ensure both service and environment when designing the physical meeting location and do not exclude environment, although this is not the principal for the customer.

The Swedish boat industry is considered quite conservative and subject to only limited development. The purpose of the study is to explain the structure of the boat industry, to analyze and evaluate ways of competing and provide recommendations for developing a competitive strategy. The aim of this thesis is to explain how to be competitive in the Swedish boat industry. To be able to do so three areas are used to deepen as well as broaden the understanding. The three areas within competitiveness we have chosen to highlight are differentiation, individualization and distribution. Different theories on branding, differentiation strategies and generation Y are studied. Qualitative interviews within the boat industry were used to collect empirical data. The result of theories and empirical data combined is that customer satisfaction is a major factor for success. To be able to serve the customer the right product to the right price is crucial. To do so firms can either choose to deliver an additional value through interactive or physical ways. The environmental issues will also have an impact on the boat industry and therefore actions within this area can be considered as success factors.

The aim of this essay is to examine why and how three teachers who work in elementary classes choose to use ability grouping during math lessons and what they think of ability grouping as a method to individualize the activities according to the pupil’s needs. I chose one main question for this study that is the following: What is the teacher’s point of view and experience of ability grouping in teaching mathematics? And three sub-questions: What are the motives behind the choice of ability grouping? What are the advantages of ability grouping? What are the disadvantages of ability grouping? In order to be able to answer my questions, I used the qualitative method. I interviewed three teachers who work in the elementary classes (First to fifth grade) to find out what they think about ability grouping and how it is experienced in mathematic teaching.The result shows that the common thing between these three teachers is that they don’t use ability grouping as the only teaching method. They all agree that the whole class teaching has many benefits for the pupils. Regarding the teachers’ views on advantages of ability grouping, they all regard it as a method that contributes to differentiating the math activities according to the pupil's personal needs. My conclusion is that the teachers’ different experiences of ability grouping have an impact on their point of view of ability grouping.

Dagens samhälle brukar betecknas som en upplevelseindustri där kundens drömmar, fantasier och upplevelser står i fokus. I flertalet turism- och resetidningar syns reportage där unika koncept ökat för att uppfylla den efterfrågan som råder på upplevelser. Idag krävs något utöver det vanliga för att utmärka sig på marknaden och de senaste tio åren har begreppet storytelling intagit folks medvetande och beskrivs som ett effektivt marknadsföringsverktyg, vilket handlar om att berätta en historia kring sin verksamhet. Då konkurrensen ständigt hårdnar är det viktigt att hitta en speciell inriktning som får folk att komma tillbaka samt prata om verksamheten. Storytelling är en differentieringsstrategi inom marknadsföring som fler och fler verksamheter anammar då de inser hur berättandets kraft kan skapa starka varumärken. Syftet med denna studie är att beskriva och undersöka begreppet storytelling genom att se hur tre gotländska hotell väljer att arbeta med detta, samt undersöka vilka eventuella effekter storytelling har gett verksamheterna. En kvalitativ utgångspunkt har använts där undersökningen har skett genom semi-strukturerade intervjuer med tre hotell, en verksam storyteller samt marknadschefen på Gotlands turistförening. En omvärldsspaning har genomförts för att urskilja dagens användning av storytelling inom hotellbranschen samt övriga samhället. Studien kopplar ihop storytellingbegreppet med teorier inom marknadsföring såsom differentiering, varumärkesuppbyggnad, word-of-mouth samt profil-, image- och identitetsskapande. Teorier valdes då storytelling är en differentieringsstrategi, där förhoppningen är att uppnå ett starkt varumärke genom att profil, image och identitet harmoniserar, och en vanlig effekt är word-of-mouth. I analysen ställs sedan teorier mot intervjuunderlag för att få svar på ställd problemfråga där bland annat förtroende och trygghet, storytellingens sanningsgrad och uppkomna effekter diskuteras. Slutsatsen i denna uppsats visar att storytelling är en effektiv strategi som hotell kan använda när de vill stärka sitt varumärke. När profil, image och identitet harmoniserar i en verksamhet blir varumärket starkt. Positiva effekter som nämns av de responderande hotellen är den nyfikenhet som väcks i kundens medvetande, word-of-mouth samt kundtillströmning. Det är viktigt att berättelsen är trovärdig och sann, och att all hotellpersonal har samma kunskap om berättelserna samt delar samma värderingar. Dock kan sanningen till viss del modifieras för att få historien eller berättelsen mer intressant samt vinkla berättelsen så den blir målgruppsanpassad. / Today’s society is called the experience society where customers’ experiences and dreams are in focus. Companies are finding ways to differentiate themselves in the market and customers are demanding more than just good service. A new marketing strategy has emerged called storytelling. Storytelling is about telling a story about the organization to create an interest in, for example, the history of a hotel. It is important to find a way to get the guests to talk about your hotel and an effect of storytelling could be word-of-mouth. The purpose of this study is to describe and analyze the word storytelling, how it is used in the hospitality industry as well as how it affects the hotels. The method used is qualitative and semi-structured interviews were conducted. The respondents chosen are three gotlandic hotels, a storyteller and the marketing manager at Gotland’s Tourist association. The conclusion of the study, through the interviews combined with used theories, shows that storytelling is an effective strategy to use when hotels want to strengthen their brand. When profile, image and identity of a business are harmonized, the brand will be strong if the story is true. Positive aspects mentioned by the respondent hotels when using storytelling as a marketing tool was the curiosity it creates in the brand, word-of-mouth and customer flow. It is also important that the story is true and credible and that everyone working for the hotel has the knowledge of the story and shares the same values.

Bakgrund: Konkurrensen inom livsmedelsbranschen har de senaste åren ökat genom exempelvis större utbud av matvaror och fler varumärken av samma produkter. I livsmedelsbranschen finns både stora och små livsmedelsbutiker där stora butiker kan anses ha fördelar över små butiker, genom större sortiment och lägre priser, vilket kan locka fler kunder. Därför behöver små livsmedelsbutiker differentiera sig för att bättre skapa konkurrensfördelar och fånga kundernas uppmärksamhet. Butiker kan differentiera sig på olika sätt, till exempel genom att använda sina produkter och försöka utmärka butiken med dessa, eller genom att marknadsföra sina produkter genom produktexponeringar. Syfte: Syftet med studien är att undersöka och beskriva hur butikschefer och medarbetare i små livsmedelsbutiker använder produkter och produktexponering för att differentiera sig från konkurrenter. Vidare undersöker studien varför små livsmedelsbutiker använder produkter och produktexponeringar på det sättet dem gör. Detta för att få ökad förståelse över hur små livsmedelsbutiker kan nyttja dessa faktorer för att bland annat bättre fånga kundernas uppmärksamhet och behålla en stark position på marknaden. Metod: I studien tillämpades en kvalitativ metod bestående av intervjuer med sju respondenter fördelat på fyra livsmedelsbutiker samt observationer i form av ”site vists” fördelat på fem livsmedelsbutiker. Semistrukturerade intervjuer genomfördes för att erhålla djupare förståelse angående butikschefernas och medarbetarnas tankar, uppfattningar och erfarenheter om studiens forskningsproblem.   Resultat: Resultatet visar att butikschefer och medarbetare i små livsmedelsbutiker använder sina färskvaror och mer unika, lokala och självtillverkade produkter för att bättre differentiera sig. Detta används för att kunna tillfredsställa de lokala kundernas behov och förväntningar. Resultatet visar även att butikschefer och medarbetare i små livsmedelsbutiker främst använder skyltar till kampanj- och veckovaror för att presentera sina produkter, och i de butikerna som är lite större till ytan finns möjligheten att ge olika produktkategorier större utrymme. Små livsmedelsbutiker som är mindre till ytan kan således inte ge större utrymme till vissa produktkategorier och inte heller använda skyltar i lika stor utsträckning för att presentera produkterna. Varför produktexponeringar används som de gör menar butikscheferna är för att öka försäljningen, medan medarbetarna menar att det är för att underlätta för kunderna. Slutsats: Denna studie visar att butikschefer och medarbetare i små livsmedelsbutiker använder produkter mer medvetet för differentiering än vad de använder produktexponeringar, vilket innebär att det finns förbättringsmöjligheter inom detta område. Dock är butiksytan avgörande för små livsmedelsbutikers möjlighet att använda produktexponeringar. / Background: The competition in the food industry has grown over the past few years, for example through a larger range of food products and more brands of the same products. In the food industry there are both large and small grocery stores where large stores can be considered to have advantages over small stores, through larger assortments and lower prices, which can attract more customers. Therefore, small grocery stores need to differentiate in order to better create competitive advantages and capture customer attention. Stores can differentiate themselves in different ways, for example by using their products and trying to distinguish the store with them, or by marketing their products through product exposures. Purpose: The purpose of the study is to investigate and describe how store managers and employees in small grocery stores use products and product exposure to differentiate themselves from competitors. Furthermore, the study investigates why small grocery stores use products and product exposures in the way they do. This is to gain more insight into how small grocery stores can use these factors to better capture customers' attention and maintain a strong position in the market. Method: The study applied a qualitative method consisting of interviews with seven respondents, divided into four grocery stores, and five site visits observations in five grocery stores. Semi-structured interviews were conducted to gain deeper insight into the thoughts, perceptions and experiences of store managers and employees regarding the research problems of the study. Results: The result shows that store managers and employees in small grocery stores use their fresh products and more unique, local and self-manufactured products to better differentiate themselves. This is used to satisfy the local customers' needs and expectations. The result also shows that store managers and employees in small grocery stores mainly use signs for campaigns and products of the day to present their products. In those stores that has a slightly larger surface there is the possibility of giving more product categories more space. Small grocery stores that has a smaller surface can thus not give more space to certain product categories, nor use signs to the same extent to present the products. Why product exposures are used as they are used is according to store managers to increase sales, while according to employees it is to facilitate for the customers. Conclusion: This study shows that store managers and employees in small grocery stores use products more consciously for differentiation than using product exposures, which means there are improvement opportunities in this area. However, the store area is crucial for small grocery stores possibility to use product exposures.