<p>The aim of this paper was to describe the phenomenon of threats and violence within a Swedish penal institution. The study was thematized according to the three main research questions. These were as follows; The threats and violence prison staff have experienced in their workplace (I) how these experiences affected them in their work performances (II) and in their private life (III). By a qualitative design, in-depth interviews were carried out with four persons who are, or formerly have been, gainfully employed at a penal institution. Concepts from the theory of symbolic interactionism and a theory of human action have been used in the analysing process of this paper. The study showed that all respondents had experiences of threats and/or violence as well as been witnessing the phenomenon. This also showed to be something that had been affecting them in their work e.g. by changes of departments, sick leaves and a different treatment of offenders through avoiding certain inmates and situations. The respondents exposure of threats and violence was related to understaffing and management structure. The study further showed that the respondents were affected in their private life in terms of a changed outlook on people, mood changes and also through a blunting concerning fear.</p>

The aim of this paper was to describe the phenomenon of threats and violence within a Swedish penal institution. The study was thematized according to the three main research questions. These were as follows; The threats and violence prison staff have experienced in their workplace (I) how these experiences affected them in their work performances (II) and in their private life (III). By a qualitative design, in-depth interviews were carried out with four persons who are, or formerly have been, gainfully employed at a penal institution. Concepts from the theory of symbolic interactionism and a theory of human action have been used in the analysing process of this paper. The study showed that all respondents had experiences of threats and/or violence as well as been witnessing the phenomenon. This also showed to be something that had been affecting them in their work e.g. by changes of departments, sick leaves and a different treatment of offenders through avoiding certain inmates and situations. The respondents exposure of threats and violence was related to understaffing and management structure. The study further showed that the respondents were affected in their private life in terms of a changed outlook on people, mood changes and also through a blunting concerning fear.

The study deals with the predictive criteria of relapse of sexually deviant patients and builds on the previous older studies that have attempted to map out what are the significant predictors of relapsing by sexual deviants after successful completion of inpatient care. The aim was to verify whether reported predictors are really important for relapsing paraphiliaks. Given factors were age at onset of patients in inpatient care, employment, housing, education, family background and relationships in the family, relationships, sexual and nonsexual offenses (last sexology treatment), failure to complete treatment (running away from protective sexology treatment), sexology diagnosis and psychiatric diagnosis. The results of the work have been compared both with older Czech researches that have been conducted on this topic at the end of the 80ies, but also with foreign research. These works on recidivism of sexual offenders are presented in the theoretical part of this study, together with the definition of the concept of deviance and treatment options in the Czech Republic and abroad. Katamnestic research was conducted on patients who have successfully completed the institutional protective sexology treatment at the Psychiatric Hospital Prague Bohnice (since the inception of sexology department in...

<p>Kriminalvårdsverket är det statliga verk som har hand om kriminalvård i Sverige. Vid årsskiftet 2003/2004 finns det 4 571 nominella anstaltsplatser fördelade på män och kvinnor. Ett stort problem idag är att antalet anstaltsplatser inte räcker till, samtidigt som ekonomin inte tillåter några större utbyggnationer. </p><p>Simuleringen speglar en önskad väg genom svensk kriminalvård för att på så sätt utnyttja platserna som finns på ett tillfredställande sätt. Utdata från simuleringen kan inte tolkas exakt eftersom det inte fanns statistik att tillgå inom alla områden. Då data saknats har istället sakkunniga från olika områden fått uppskatta värden till simuleringsmodellen. Simuleringen kan användas för att se tendenser för hur beläggningsgrader och kötider skiftar imodellen. </p><p>Utifrån det önskade flödet genom anstaltsvistelsen kan slutsatser gällande antalet platser dras. Först och främst är det för få anstaltsplatser totalt, eftersom simuleringen urartar vid längre körningar. Då fler platser tillförs blir systemet stabilt. På kvinnosidan bör det satsas på fler öppna normalplatser för att öka flödet till de slutna normalplatserna. Det bör vara fler öppna än slutna normalplatser. Även för män behövs det fler platser. Här är läget mer kritiskt än för kvinnorna, eftersom det i stort sett behövs fler platser till alla differentieringsgrunder som finns i dag. </p><p>Vidare kan det utläsas från resultaten att det är mycket svårt att lyckas med det inofficiella önskemålet om att 90 % av de häktade ska vara placerade inom sju dagar från det att de meddelats dom. En bidragande orsak till att modellen har svårt att tillgodose detta önskemål är att frifötterna prioriteras i modellen. Detta beror på att de köar direkt till platserna och därmed placeras så fort en plats blir ledig. Detta leder till längre köer för de häktade då det råder platsbrist. Även detta måste beaktas vid analys av utdata.</p>

Kriminalvårdsverket är det statliga verk som har hand om kriminalvård i Sverige. Vid årsskiftet 2003/2004 finns det 4 571 nominella anstaltsplatser fördelade på män och kvinnor. Ett stort problem idag är att antalet anstaltsplatser inte räcker till, samtidigt som ekonomin inte tillåter några större utbyggnationer. Simuleringen speglar en önskad väg genom svensk kriminalvård för att på så sätt utnyttja platserna som finns på ett tillfredställande sätt. Utdata från simuleringen kan inte tolkas exakt eftersom det inte fanns statistik att tillgå inom alla områden. Då data saknats har istället sakkunniga från olika områden fått uppskatta värden till simuleringsmodellen. Simuleringen kan användas för att se tendenser för hur beläggningsgrader och kötider skiftar imodellen. Utifrån det önskade flödet genom anstaltsvistelsen kan slutsatser gällande antalet platser dras. Först och främst är det för få anstaltsplatser totalt, eftersom simuleringen urartar vid längre körningar. Då fler platser tillförs blir systemet stabilt. På kvinnosidan bör det satsas på fler öppna normalplatser för att öka flödet till de slutna normalplatserna. Det bör vara fler öppna än slutna normalplatser. Även för män behövs det fler platser. Här är läget mer kritiskt än för kvinnorna, eftersom det i stort sett behövs fler platser till alla differentieringsgrunder som finns i dag. Vidare kan det utläsas från resultaten att det är mycket svårt att lyckas med det inofficiella önskemålet om att 90 % av de häktade ska vara placerade inom sju dagar från det att de meddelats dom. En bidragande orsak till att modellen har svårt att tillgodose detta önskemål är att frifötterna prioriteras i modellen. Detta beror på att de köar direkt till platserna och därmed placeras så fort en plats blir ledig. Detta leder till längre köer för de häktade då det råder platsbrist. Även detta måste beaktas vid analys av utdata.

Syftet med detta examensarbete är att kartlägga hur studie- och yrkesväglednings-situationen ser ut för intagna på kriminalvårdens anstalter, samt synliggöra hur studie- och yrkesvägledningen kan utvecklas för att tillgodose intagnas vägledningsbehov inom om-rådet rehabilitering. Ytterligare ett syfte med arbetet är att bidra med ny kunskap då vi inte finner tidigare nationell forskning inom området.För att kunna undersöka detta har vi valt en kvalitativ metod där vi har intervjuat befattningshavare och intagna. Resultatet visar hur studie- och yrkesvägledningen är orga-niserad på kriminalvårdens anstalter och vi har funnit gemensamma syften för studie- och yrkesvägledning, rehabilitering och kriminalvårdens rehabilitering. Utifrån resultatet ansågs studie- och yrkesvägledning som en naturlig del av kriminalvårdens rehabilitering. Resultatet pekar även på att existerande studie- och yrkesvägledning inte uppfyllde de in-tagnas behov. För att uppfylla deras behov utformade vi en modell som innebär att studie- och yrkesvägledning i kriminalvården har en central funktion bland övriga aktörer, vilka har kontakt med den intagne. / The purpose with this thesis is to identify how the study and vocational guidance situation looks like, in prison in the Swedish treatment of offenders, and make it visible how the study and vocational guidance can be developed to meet inmates’ guidance needs, within the area rehabilitation. An additional purpose of the work is to contribute with new knowledge as we don’t find any previous national research in the area.To investigate this, we have chosen a qualitative method, where we have inter-viewed some official staff and inmates. The result showed how the study and vocational guidance is organized in prison in the Swedish treatment of offenders. We found common purposes for study and vocational guidance, rehabilitation and the rehabilitation in the Swedish treatment of offenders. Study and vocational guidance is considered as a natural part of the rehabilitation in Swedish treatment of offenders. The result indicated that the existing study and vocational guidance doesn’t meet the inmates’ needs. In order to meet their needs, we have worked out a model that implies that study and vocational guidance in the Swedish treatment of offenders; have a central role among the other actors, who have contact with the inmates.

The essay deals with hierarchies that occurs between inmates in prison. It deals with a theory that these hierarchies, when seen through a gender perspective, can be understood as a hierarchy where you are valued based on traditional male characteristics. Empirically, the paper consists of interviews with five inmates, or former inmates, who during a period in his life, has served a prison sentence at a closed institution. Based on the informants' statements, conclusions are drawn about which properties are valued low in the hierarchy. This becomes clear when the informants speak humiliating about sexually deviant groups, snitches, or sex offenders. Those who are highly valued are those who have committed acts of violence and express a violent attitude, and other traditionally male characteristics. Hierarchy occurs much because of the frustration and powerlessness the inmates are experiencing and their need to dominate each other.

博士 / 甲第465号 / 167p / 一橋大学

The South African Department of Correctional Services has a legislative mandate of detaining offenders in safe custody whilst ensuring their human dignity amongst others. This stems from section 2 of the Correctional Services Act 111 of 1998 as amended. In addition to that, chapter 3 of this Act makes provision for conditions under which offenders should be treated, conditions of human dignity. This piece of legislation is effectively giving effect to the Bill of Rights as articulated in chapter two of the Constitution of the Republic of South Africa of 1996. It is expected of the department to treat offenders according to the provisions of not only this Constitution and Correctional Services Act 111 of 1998 as amended but also to comply with the international conventions and treaties. Extensive empirical and non-empirical studies on the treatment of offenders have been conducted by various scholars in the field of penology but not much has been done to bring to the fore knowledge with regard to the developmental trend of the treatment of offenders. It is against this backdrop that a qualitative study through systematic review of literature was conducted to bring together and examine available literature. In other words, a systematic literature review was conducted to determine if there is a developmental trend towards the treatment of offenders in South Africa as required by the prescripts of the law. Furthermore, this study was conducted to also demonstrate the researcher’s knowledge in the field of penology. The focus was on the central theories identified as offenders’ rights. The Department of Correctional Services identified eight offenders’ rights and sees them as its Constitutional mandate (Department of Correctional Services, 2013:8). This study has found a violation of the offenders’ right to equality to be diminishing over time. Apart from that, this study reveals a substantial violation of offenders’ rights because out of seven offenders’ rights, only one [freedom of religion] appears be successfully protected and promoted by the department. This study further present the recommendations and suggested areas of further research. / Penology / D. Litt. et Phil. (Penology)