Följande studie har som avsikt att belysa pedagogisk differentiering, pedagogisk inkludering, individualisering och läsundervisning samt desssamband. Avslutningsvis sammanförs begreppen för att visa hur de samspelar med varandra i ett sociokulturellt klassrum, där målet är att optimera elevernas läsutveckling. Studien syftar till att beröra hur vitala faktorer i ett differentierat arbetssätt kan leda till detta. Empirin är utvunnen från en fokusgruppsintervju och analyserad med stöd av en tematisk analys och med ett sociokulturelltperspektiv i åtanke. Informanterna består av tre verksamma lärare i årskurs 4–6 som har samtalat kring differentierad undervisning och läsundervisning. Det differentierade arbetssättet var bekant för informanterna, då de arbetatkollegialt med detta. Resultatet av intervjun signalerar att relationer och gemenskap är viktiga faktorer för att kunna anpassa lektionsinnehåll, aktiviteter och uppgifter, därresultatet kan leda till en lyckad läsundervisning, i längden en god läsutveckling för alla elever. Informanterna framhåller också valet av materialsom en viktig faktor för att tillgodose varje elevs individuella utveckling inom ramen för gemenskapen, vilket kan ha en positiv effekt på elevernas självkänsla. De anser också att val av tempo, nivå, omfång, metod och intresse inom ett differentierat arbetssätt kan inkludera samtliga elever redan under planeringsfasen.

Syftet med studien är att synliggöra hur sex kommuners handlingsplaner för särskilt begåvade elever framskrivs för att identifiera, bemöta, stimulera, utmana och inkludera särskilt begåvade elever i matematikundervisningen. Målet är att svara på om och i så fall hur särskilt begåvade elever identifieras, bemöts, stimuleras, utmanas och inkluderas utifrån handlingsplanerna och hur lärare och speciallärare använder handlingsplanerna för att få särskilt begåvade elever inkluderade. Inkluderingen ses ur tre olika perspektiv; innehållsinkludering, deltagande inkludering och dynamisk inkludering. Sex handlingsplaner från kommuner i olika storlekar befolkningsmässigt och geografiskt spridda i landet valdes ut och kvalitativ textanalys användes som metod för att analysera och kategorisera innehållet i handlingsplanerna. Det gjordes kvalitativa intervjuer där en öppen fråga ställdes till fyra speciallärare. I handlingsplanerna framkommer att det kan vara svårt att identifiera särskilt begåvade elever eftersom den särskilda begåvningen kan visa sig på olika sätt. Samtliga handlingsplaner refererar till Skolverkets stödmaterial om särskilt begåvade elever i hur man bemöter, stimulerar och utmanar dessa elever. I tolkningen som görs av handlingsplanerna utifrån ett  inkluderingsperspektiv ses att alla handlingsplaner tar upp dynamisk inkludering där organisationen ligger i fokus. Enligt tolkningen av speciallärarnas svar på hur elever inkluderas i undervisningen används de  tre olika inkluderingsperspektiv hos tre av fyra speciallärare. Varje elev är unik och man måste se till varje enskild elevs behov. Differentierad undervisning genom acceleration och berikning, stimulerande aktiviteter utanför skolan samt elevens delaktighet och samtal med eleven,  lyfts i både handlingsplanerna och intervjuerna som framgångsfaktorer.

This study is about high-performing students in mathematics. The purpose of the study was to increase the knowledge about teachers view of adaptions for the high-performing students and how teaching mathematic and its content adapts to these children. The method used in the study was semi-structured in- terviews with 10 teachers in the early years of compulsory school. Data was an- alyzed using Shulmans theory of teacher knowledge base. The result shows three variations of lessons that the participating teachers use. The difference between these lessons was the mindset of how adaptions should be made to the high- performing students in mathematics. It also shows that teachers’ mindset and what guides them in general differs in the three different lessons, also how to work in mathematics. Even though, most teachers wants their students in the same subject area but in different levels of difficulty. The teachers in the study adapts mathematics to the high-performing students’ so the teaching is stimulated and challenging, but how the teachers dose it dif- fers. / Studien handlar om högpresterande elever i matematik. Studiens syfte var att öka kunskaperna om lärares syn på anpassningar för högpresterande elever samt hur matematikundervisningen och dess innehåll anpassades. Studiens undersökningsmetod var kvalitativa semi-strukturerade intervjuer och riktade sig till 10 lärare i grundskolans tidiga år. Den data som samlats in analyserades med hjälp av Shulmans ramverk om lärarkompetens. Resultaten visar tre olika lektionsvarianter som har olika tankesätt om hur anpassningar sker i undervis- ningen till högpresterande elever. Det visar även att det föreligger stora variat- ioner i hur lärare tänker och vad som styr dem i undervisningen, dessutom råder det skillnad i val av arbetssätt. De flesta lärare förespråkar att de vill ha alla ele- ver inom samma ämnesområde men på olika nivåer. Sammantaget gör lärarna anpassningar för att de högpresterande eleverna ska få en stimulerande och utmanade undervisning, men hur anpassningarna sker skiljer sig mellan lärarna.

Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga möjligheter att sticka ut inom racketsportbranschen Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen är uppbyggd av differentiering, Brand Equity och varumärkesidentitet Metod: Kvalitativ tvärsnittsdesign som utgår från en deduktiv ansats Empiri: Empirin är insamlad genom semistrukturerade intervjuer med en respondent från utvalda padelcenter Slutsats: Slutsatser som studien kommit fram till är att företag inom racketsportbranschen kan använda sig av speciella event där de erbjuder padel specifikt för kvinnor, erbjuda ett område som ger utrymmer för konversationer och umgänge, erbjuda gratis lånerack, erbjuda padelbanor både utomhus och inomhus, erbjuda klimatsmarta lösningar för anläggningen och konsumenter, anlägga en padelbana vid en visuellt tilltalande plats samt använda en känd person för att öka kännedomen kring varumärket / Purpose: The aim of the study is to identify opportunities to stand out in the racket sports industry Theoretical perspective: The theoretical frame of reference is based on differentiation, Brand Equity and Brand Identity Method: Qualitative Cross-sectional design based on a deductive approach Result: The data is collected through semi-structured interviews with one respondent from selected padelcenters Conclusion: The conclusions of the study are that companies in the racket sports industry can use special events that offer padel specifically for women, offer an area that provides space for conversations and socializing, offer free loan racks, offer paddle courts both outdoors and indoors, offer climate-smart solutions for the facility and consumers, build a padel court at a visually appealing place and use a famous person to increase awareness of the brand.

All students are, by Swedish law, entitled to education that is differentiated based on their individual needs. Before we conducted this literary review, we experienced a lack of knowledge and education on the topic. The aim of this literary review is thus to investigate what research says about teachers’ differentiated mathematics education for gifted students. From this aim, a research question was formed: - What can teachers do to support and differentiate teaching for gifted students in mathematics? Various methods of differentiation for gifted students were found, some of these were problem solving, accelerated learning and enrichment. Further findings were that assessment, teacher co-operation and mathematical competence were important perspectives on successful differentiation in mathematics education for gifted students. Although we found numerous ways to differentiate mathematics education for gifted students, we also found that lack of time and knowledge were a hindrance for teachers in their work to create differentiated mathematics education for gifted students. / Alla elever har enligt svensk lag rättighet att få utbildning som utmanar och utvecklar dem utifrån deras behov. Idag finns det, trots detta, en brist på differentiering av undervisning för elever med särskild begåvning. Syftet med denna litteraturstudie är således att undersöka vad forskning lyfter fram att lärare kan göra för att framgångsrikt differentiera matematikundervisningen för särskild begåvade elever. Utifrån syftet formulerades följande frågeställning: - Vad kan lärare göra för att stötta och differentiera undervisning för elever med särskild begåvning inom matematikämnet? Internationell forskning belyste en rad olika differentieringsmetoder för elever med särskild begåvning. Några konkreta undervisningsmetoder som påvisades var problemlösning, acceleration och berikning. Även bedömning, samarbete mellan pedagoger samt matematisk kompetens var viktiga faktorer på hur lärare arbetar för att differentiera för elever med särskild begåvning. Slutligen kom vi fram till att det finns många positiva differentieringsmetoder som hade kunnat appliceras mer i undervisningen för elever med särskild begåvning men att metoderna inte alltid utnyttjades till sin fulla potential på grund av tidsbrist och avsaknad av kunskap.

Studiens syfte är att belysa förskollärares syn på stöd till särskilt begåvade barn i förskolan. Särskild begåvning är ett område där det råder kunskapsbrist och är något som behöver synliggöras i samhället. Det för att kunna uppmärksamma och upptäcka begåvningen i tidig ålder för att förebygga negativa konsekvenser som kan uppstå. Här kan förskolan och skolan vara en avgörande faktor för barnens framtid. Studien utgår från en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer, där sex förskollärare i två kommuner deltog. Studien utgår ifrån den sociokulturella teorin där väsentliga begrepp som scaffolding, proximala utvecklingszonen, mediering och artefakter tas upp som en grund för studiens resultatanalys.  Resultaten visar att förskollärarna har vissa kunskaper om de mest centrala kännetecken vid särskild begåvning, och kan på så vis ofta identifiera barn med dessa förmågor i förskolans verksamhet. När det gäller att utforma stödet för särskilt begåvade barn uttrycker majoriteten en önskan om fortbildning inom området. Förskollärarna uppvisar en viss kompetens kring att utforma stöd för barnen men använder inte relevanta termer för de olika insatserna. Slutsatsen visar att särskild begåvning behöver synliggöras på lärarutbildningar och i förskoleverksamheten för att kunna ge stöttning och utmaningar som är synnerligen gynnsamma för de särskilt begåvade barnen. / The purpose of the study is to highlight preschool teachers' views on support for gifted children in preschool. Giftedness is an area where there is a lack of knowledge and is something that needs to be made visible in society. This is to be able to pay attention to and detect giftedness at an early age in order to prevent negative consequences that may arise. Preschool and school can be a decisive factor for the children's future. The study is based on a qualitative approach with semi-structured interviews, in which six preschool teachers in two municipalities participated. The study is based on the sociocultural theory where essential concepts such as scaffolding, proximal development zone, mediation and artifacts are raised as a basis for the study's result analysis.  The results show that preschool teachers have some knowledge of the most central characteristics of giftedness, and can thus often identify children with these abilities in preschool activities. In terms of designing support for gifted children, the majority express a desire for further training in this area. The preschool teachers show some competence in designing support for the children but do not use relevant terms for the different interventions. The conclusion shows that giftedness needs to be made visible in teacher training programs and in preschool activities in order to be able to provide support and challenges that are particularly beneficial for gifted children.

Oron över de miljömässiga effekterna av företags handlingar har ökat, och således även miljö­arbetet för en hållbar framtid. Företag kan arbeta med miljöfrågor på flera olika sätt och miljö­arbete blir vanligare inom små och medelstora företag. Fastighetsbranschen har stor energiförbrukning, många farliga kemiska produkter och hög generering av fast avfall, vilket resulterar i miljöpåverkningar. Fastighetsbranschens miljöpåverkan resulterar i att miljöfrågor borde vara viktiga för företag i branschen.   Syftet med studien är att identifiera och beskriva vilka av de proaktiva motivationskällorna: personliga värderingar, intressenternas påtryckningar, legitimitetsskapande och konkurrensfördelar, som är anledningen till att miljöarbete initierades, pågår och redovisas i fyra kommunala små och medelstora fastighetsföretag i Skaraborg. För att uppfylla studiens syfte samlades empiriskt material in från fyra kommunala fastighetsföretag: Tidaholms Bostads AB, AB Karlsborgsbostäder, AB Bostäder Lidköping och AB Skövdebostäder. Det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med informanter med olika befattningar, samt granskning av årsredovisningar från 2014. Studiens resultat och slutsats är att motivationen till varför miljöarbete initierades och pågår till viss del har förändrats. Motivationskällan till att det initierades hos alla företagen är personliga värderingar hos personal. Motivationskällorna till det pågående miljöarbetet är hos alla företag personliga värderingar hos personal och intressenternas påtryckningar från personal. I ett av företagen är dessutom motivationskällan konkurrensfördelar motivation till det pågående arbetet. Motivationskällan intressenternas påtryckningar från ägare är också till grund för det pågående miljöarbetet i ett av företagen. Vår slutsats är också att motivationskällan till att kommunala fastighetsföretag redovisar miljöarbete är legitimitetsskapande, vilket innebär att motivationskällan till redovisning och miljöarbete är olika. / The concerns over how activities of enterprises have affected the environment have increased, and therefore enterprises environmental activities have increased to reach a sustainable future. Enterprises can work with environmental issues in several ways, and environmental work is becoming more common in SMEs. The business of real estate has large energy consumption, several hazardous chemicals and a high generation of solid waste, resulting in affecting the environment. Environmental issues should be important for enterprises in the business of real estate, because of the environmental impact the business have.  The purpose of this study is to identify and describe which of the proactive motivations: personal values, stakeholder pressure, legitimation and competitive advantages, that is the reason to why environmental activities were initiated, occurs and reports in four municipal   real estate SMEs in Skaraborg. Empirical material was collected from four municipal real estate companies: Tidaholms Bostads AB, AB Karlsborgsbostäder, AB Bostäder Lidköping and AB Skövdebostäder to fulfil the purpose. The empirical material was collected through semi-structured interviews with informants with different positions, and examination of annual reports from 2014. The result and conclusion of the study is that the motivations of why environmental activities were initiated and occurs have, to some extent, changed. The proactive motivation for the initiation of the activities in all companies is staffs’ personal values. The motivations of why environmental activities occur in all companies is staffs’ personal values and stakeholder pressure from the staff. The motivation, competitive advantages, is in one of the companies a motivation to the occurring environmental activities. Stakeholder pressure from owners is in one of the companies a motivation to the occurring environmental activities. Our conclusion is also that the motivation to the reporting of environmental activities in municipal real estate businesses is legitimation, resulting in the motivations to report and environmental activities differ.

Through the lenses of religion’s role in society, the purpose of this thesis is to examine, the role of the Church of Sweden in providing support to people at the end of life. Questions asked are:  "What types of spiritual support is offered by the Church of Sweden during terminal care provided in patients' homes and how is this support expressed in church orders, assembly instructions, plans of operations and congregation letters?" and " How can the work of the Church of Sweden be understood, based on theories of religion's role in society? The method used is a content analysis of the Church Order, assembly instructions, plans of operations and congregation letters in 17 different congregations within the diocese of Lund. I then engage in a discussion with theories on differentiation and the privatization of religion as a means to interpret my results. My conclusion is that the investigated parishes in the diocese of Lund do not have any specific goals or targets documented for spiritual support to people who are at life’s end cared in their homes. This can be understood based on theories of differentiation. The privatization of religion may explain the phenomenon that people's religious needs are not linked to the collective institutional religion of the Church of Sweden.  This is despite of the fact that a large proportion of the Swedish population belongs to the Church of Sweden. The de-privatization of religion, at a societal level can explain the reason why these concerns are attracting an increased interest from the healthcare services as people's need of spiritual support are discussed. The question of who should meet the patients' needs for spiritual support is unclear.

Titel: Att inte följa strömmen – en studie om differentiering bland musikstreamingtjänsterFörfattare: Riccardo Furrer, Matilda Johansson och My LarssonHandledare: Kaisa LundKurs: Kandidatuppsats 15hp i Företagsekonomi inriktning Marknadsföring, Music & Event Managementprogrammet, Linnéuniversitetet, Höstterminen 2013SyfteSyftet med denna uppsats är att analysera de sätt digitala prenumerationstjänster inom musiksektorn kan differentiera sig på marknaden. Vi vill även undersöka vad det är konsumenten anser vara viktigt i valet av en digital musiktjänst.Vi har också arbetat kring en forskningsfråga: Hur kan företag bakom digitala prenumerationstjänster inom musiksektorn positionera sig på den svenska marknaden? Metod Vi har valt att göra en kvalitativ studie som tillslut antog en abduktiv ansats. Kvalitativ metod passade oss bäst då vårt mål var att gå in på djupet i vårt ämne och inte gå på kvantitet i våra empiriska undersökningar. Den empiriska studien består av tre personliga intervjuer med personer som är aktivt involverade och kunniga inom den digitala musikbranschen. Dessutom består empirin även av två fokusgrupper med personer som använder sig av musikstreamingtjänster samt två konsumentintervjuer då uppslutningen till sista fokusgruppen blev mycket dålig. Slutsatser Vi har genom den analys vi gjort hittat band mellan verklighet och teori som sedan kopplats till den digitala musikmarknaden. Främst blev det tydligt att kundens behov är av största vikt för att tjänsten skall kunna uppfylla sitt syfte.För att detta skall kunna göras i så stor utsträckning som möjligt bör företaget rikta sig mot segment för att få så homogena behov som möjligt. Dessa segment bör urskiljas genom analys av kunder och sedan separerade av aspekter baserat på exempelvis livsstil, ålder eller konsumtionsbeteende. Vi har genom analys av kunders önskemål och tankar kring digitala musiktjänster kunna skapa en bild av hur en differentiering på den digitala musikmarknaden bör se ut. / The purpose of this study is to analyze in which ways digital music subscription services may differentiate themselves from one another on the Swedish digital music market. We also want to examine how the companies providing these services can position themselves on the Swedish market by looking at what consumers of these kinds of services look for in a digital music service. To find answers we have decided to try to answer one question: How can companies behind digital music subscription services position themselves on the Swedish music market? For this study we have used a qualitative approach where we have conducted three personal interviews with people who are involved daily, in one way or another, with digital music streaming services. We also had focus groups with music service users and a few interviews with consumers. We chose this approach to get a deeper look into what customers want out of a service that offers music.By analyzing the empirical and theoretical data we could find a bond between reality and theory, which could be connected to the digital music market. It became particularly clear that customer need is the biggest importance for the service to fulfill its purpose. For this to be in the most way possible, the company must aim towards similar customer needs by creating segments in the market. These segments should be constructed trough an analysis of the customersand then separated by aspects based on lifestyle, age or consumer behavior. We have been analyzing customer needs and assumptions of music services. The results helped us create a picture of an ideal differentiation strategy of the Swedish digital music market.

Frågeställning: Vilka åtgärder kan ett nystartat konsultföretag i marknadsföringsbranschen vidta för att etablera sig på en lokal, konkurrenskraftig och växande marknad? Syfte: Syftet är att öka förståelsen för företagsetablering på en lokal, konkurrenskraftig och växande marknad genom att undersöka små företags uppfattning om konkurrenssituationen, hur och om de differentierar sig samt vilka konkurrensfördelar de innehar. Detta undersöks på konsultmarknaden i Eskilstuna där blivande aktörer ska kunna ta del av denna studie samt den framtagna etaberingsmodellen. Metod: Semistrukturerade intervjuer i två omgångar har legat som grund för studien i något som kan liknas vid en induktiv ansats där utgångspunkten varit ett empiriskt problem. Slutsats: Studien presenterar ett förslag till modell som visar en möjlig process vid etablering. Bidrag/värde: Modellen är en bra början till vidare forskning inom ämnet och angränsande branscher samt angränsande geografiska städer. Den ger upphov till nya frågor så som om den praktiskt fungerar samt om den går att utforma på andra ställen / Question: What steps can a start-up consulting firm in the marketing industry take to establish themselves on a local, competitive and growing market? Objective: The aim is to increase understanding of the business establishment on a local, competitive and growing market by examining small business perception of the competitive situation, and how they differentiate themselves as well as the competitive advantages they hold. This is examined in the consulting market in Eskilstuna, where aspiring actors to take part in this study, and the produced establishment model. Methods: Semi-structured interviews in two waves have formed the basis for the study of something that can be likened to an inductive approach where the starting point was an empirical issue. Conclusion: This study presents a proposal for a model that shows a possible process of establishment. Contributions / value: The model is a good start for further research in the subject and related industries, as well as adjacent cities. It gives rise to new issues such as the practical application and if it is possible to design this model in other industries or cities.