Detta arbete började ta sin form redan under tidig vår 2015. Då skrev vi vårt SAGarbetesom lade grunden till detta examensarbete om nivågruppering. Vi fokuserade vidvårt SAG-arbete (en kunskapsöversikt) på fördelar och nackdelar med nivågruppering imatematikundervisning och inte så mycket om hur nivågruppering påverkar eleverna.Vi kommer därför nu gå djupare in på nivågruppering och framförallt hur elevernaskunskapsutveckling påverkas sett ur lärares perspektiv.Vi har valt att utgå från Vygotskijs sociokulturella teori vid analys av vårt resultat. Dettaeftersom teorin beskriver var den mest gynnsamma kunskapsutvecklingen hos enmänniska sker.Vi har satt oss in i den forskning som tidigare bedrivits inom ämnet och kan konstateraatt det inte finns särskilt många relevanta undersökningar eller artiklar ur svenskaskolors perspektiv på nivågruppering i matematik. Inte heller i de årskurser, som vigenom vår utbildning får behörighet i; F-3, finns det relevant forskning. Vi har därförintervjuat lärare i vår närmiljö för att få ta del av deras åsikter, tankar och uppfattningarinom ämnet.Resultatet som framgick vid våra intervjuer är bland annat att dagens lärare inte ärsärskilt insatta i den forskning som finns och bedrivs inom nivågruppering. Däremotanvänder alla de tillfrågade nivågrupperingar på något sätt vid flera olika tillfällen i sinmatematikundervisning. Ingen av respondenterna använder fasta nivågrupperingar utandessa grupper brukar variera beroende på syfte och uppgift. Alla respondenter ärnegativt inställda till att låta eleverna vara delaktiga vid gruppindelning.Vi avslutar med en diskussion kring våra tankar och slutsatser inom ämnet baserat påvad detta arbete resulterat i.

Syftet med denna studie är att identifiera möjliga framgångsfaktorer och utmaningar i lärares och speciallärares arbeten med elevernas läs- och skrivinlärning i projektet Bästa starten. Syftet är också att undersöka hur EHT kan stödja arbetet i klassrummet samt hur speciallärares kompetens tillvaratas i projektet. Studien syftar även till att undersöka vilka delar av projektet pedagogerna kommer ta med sig i sin fortsatta undervisning. Jag har genomfört 11 kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer, varav en med skolpsykolog, fyra med speciallärare och sex med pedagoger som har arbetat med projektet Bästa starten. Intervjuerna har analyserats med hjälp av en tematisk analys. I intervjuerna framgår att Bästa starten handlar om att varje elev ska få en så bra skolstart som möjligt. Pedagogerna utvecklar och arbetar med ett inkluderande och differentierat arbetssätt i klassrummet med stöd av Elevhälsoteamet. I analysen framkom fyra teman; Upprepning och reflektion, Förebygga som speciallärare, Samverkan mellan Elevhälsoteam och pedagoger samt Metoder som upplevs gynna läs- och skrivinlärningen. En slutsats är att samverkan mellan EHT, speciallärare och pedagoger upplevs som gynnsamt för det förebyggande arbetet i klassrummet och den tidiga läs- och skrivinlärningen. Med hjälp av hög struktur, upprepning och korta arbetspass är upplevelsen att även de svaga eleverna får en chans att följa med i klassrumsundervisningen och en möjlighet att uppleva självförtroendet växa i takt med att de lär sig läsa och skriva. Upprepning och reflektion kan dock ses som både framgångsfaktorer och utmaningar av pedagoger och speciallärare.

Syftet med denna studie är att undersöka hur inkludering beskrivs av fritidshemslärare och hur inkluderingsarbetet organiseras, samt vilka utmaningar som finns med det. Idén till studien har väckts utifrån tidigare kurser och erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning där det har visat sig att inkludering på fritidshemmet är en viktig faktor för en god skolframgång. Tidigare forskning har visat på en bred definition av begreppet inkludering och att de vanligaste utmaningarna med inkluderande pedagogik är ramfaktorer inom skolan såsom; stora elevgrupper, bristfälliga lokaler och brist på utbildad personal. Den teoretiska utgångspunkten har varit Tillgänglighetsmodellen från Specialpedagogiska skolmyndigheten, där modellen har använts som ett verktyg för att identifiera hur inkludering förstås och aktualiseras i verksamheten. Insamling av data har skett genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex fritidshemslärare. En slutsats som görs är att sociala faktorer såsom delaktighet och gemenskap ges stort utrymme i fritidshemslärarnas beskrivning av inkludering på fritidshemmet. Vidare faller resultatet från studien i linje med vad tidigare forskning har påvisat gällande utmaningar med inkluderingsarbetet på fritidshem. / The aim of this study is to investigate how inclusion is described by after-school teachers and how inclusion-work is organized in the Swedish leisure center which is known as “fritidshem”. The idea of this study came from previous courses and experiences from practical education. Previous research has shown a broad definition of the concept of inclusion and that the most common challenges with inclusion education framework factors within the school such as; large student groups, inadequate facilities, and the lack of trained personnel. The theoretical starting point being the Accessibility Model from the Swedish National Agency for Special Needs of Education and School, where the model has been used as a tool to identify how inclusion is understood and realized in practice. Data collection has been carried out through qualitative semi-structured interviews with six after-school teachers. One conclusion that we can draw is that the social factors such as participation and community are given a lot of space in after-school teachers' description of inclusion in “fritidshem”. Moreover, this study falls in line with what previous research has shown regarding the challenges with the inclusion work at “fritidshem”.

Med utgångspunkt i mina egna erfarenheter av stegintegrering i språkundervisning utforskas i följande studie gymnasielärares upplevelser av undervisningsmetoden och hur de praktiskt bemöter eleverna i klassrummet. I bakhuvudet har en pedagogisk idé om elevberikande även funnits. Studien uppnås genom en kvalitativ undersökning i form av intervjuer på två gymnasieskolor där stegintegrering förekommer - sju lärare och en elev deltog. Resultatet visar att lärarna i liten mån använder sig av den fysiska stegintegreringen och istället delar upp de olika elevgrupperna och undervisar dem var för sig. Undersökningen visar även på en frustrerande situation där läraren många gånger känner sig otillräcklig och där arbetsbördan blir större än vid den klassiska undervisningssituationen. Eleverna och deras inlärning tycks enligt lärarnas utsagor ha drabbats mer eller mindre hårt. Resultatet sätts i relation till teorier om det sociokulturella lärandet med fokus på kollaborativt lärande samt tidigare studier i åldersintegrerade klasser på grundskolan. / Integrating Language Levels in Modern Languages - Language Teachers’ Experiences at Two Swedish Schools in 6th Form

Syftet med min undersökning var att undersöka vilka uppfattningar om nivågruppering i svenskämnet på högstadiet som finns hos några lärare med stor erfarenhet av arbetssättet. Metoden jag valt är kvalitativa intervjuer, och jag har intervjuat sex lärare med stor erfarenhet av att nivågruppera i ämnet svenska, som alla jobbar på samma skola. Resultatet visade att beroende på vilken syn lärarna har på ämnet svenska och på språkutveckling så har de också olika inställningar till nivågruppering. Med en mer formaliserad syn på svenska och språkinlärning ter sig nivågruppering som ett naturligare val än om man har en funktionaliserad och kursplansorienterad ämnessyn. Slutsatser som kan dras från resultatet är att svenska passar mindre bra för nivågrupperad undervisning och majoriteten av de intervjuade lärarna ställer sig emot eller är tveksamma till att använda arbetssättet i svenskundervisningen. Anledningen till att nivågruppering ändå görs är att mina informanter upplever påtryckningar från skolledningen att arbeta så och för att de kompromissar med kollegor i arbetslaget.

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka strategier och metoder som läraren kantillämpa för att differentiera undervisning för flerspråkiga elevers inlärning av matematik imellanstadiet. Studien syftar till att erbjuda en ny insikt om ett differentierat arbetssätt ochskapar en medvetenhet om vikten av anpassningar när det gäller matematikundervisning fördenna elevgrupp. Genom att erbjuda flera strategier för pedagoger som arbetar medflerspråkiga elever syftar denna studie till att öppna upp möjligheter att utveckla pedagogiskastrategier och att effektivt integrera dessa resurser i klassrummet. Utifrån detta syfte skapadestvå forskningsfrågor:- På vilka sätt kan läraren arbeta differentierat för att stödja flerspråkiga eleversmatematikinlärning?- Vilka utmaningar kan läraren möta under arbetet med differentiering inommatematikundervisning för flerspråkiga elever?Denna litteraturstudie baseras på systematiska sökningar i ERIC-EBSCO-databasen.Resultatet visar att förhållandet mellan språk- och matematikinlärning har en fundamentalroll. Resultatet pekar också på att differentierad bedömning är en nödvändig komponent föratt rättvist mäta och stödja elevernas framsteg och att differentiering kan skapa ett effektivtlärande. Trots detta visar resultatet att vissa utmaningar kan uppstå, exempelvis läraresosäkerhet om sin förmåga att anpassa uppgifter på ett individanpassat sätt. Resultaten belyserockså lärarens möjligheter att undvika dessa utmaningar och skapa en inkluderande lärmiljöför flerspråkiga elever i matematik genom att till exempel använda visualisering ochdifferentiering. / The aim of this systematic literature review is to investigate strategies and methods thatteachers can apply in their classrooms to individualize the teaching, assessment and supportof multilingual students of mathematics in middle school.The purpose is to create anawareness of the importance of adaptations when it comes to teaching mathematics for thisgroup of students. This study represents many opportunities to develop pedagogical strategiesand to effectively integrate these resources into the classroom. From this aim, two researchquestions were formed:- What strategies might the teacher employ to support multilingual students throughdifferentiated mathematics teaching?- What difficulties might a teacher encounter during the work with differentiation inteaching mathematics for multilingual students?The literature review is based on systematic searches on the ERIC- EBSCO database. Theresult declares that the relationship between language and mathematics learning has afundamental role. The result also declares that differentiated assessment is a necessarycomponent to fairly measure and support student progress. Differentiation can promoteeffective learning. Despite this, the result shows that some difficulties could still occur, suchas teachers' uncertainty about their ability to adapt tasks in an individualized way. However,the results have also highlighted the teacher's role in avoiding these challenges and creatingan inclusive learning environment for multilingual students in mathematics by, for example,using visualization and manipulatives.

Denna fallstudie syftat till att undersöka hur differentiering i matematikundervisning kan bidra till att inkludera alla elever. Fokus ligger på hur lärare tillsammans med eller med hjälp av speciallärare differentierar lektionerna på olika sätt beroende på vad som behövs under lektionstillfället. Differentieringen handlar om många olika faktorer allt från fysiska och sociala lärmiljöer till lärprocesser samt samarbetet med speciallärare. Data samlades genom observationer i tre klasser i årskurs fem på tre olika kommunala skolor (Skola α, Skola β och Skola γ) i Stockholms län under vårtermin 2023. Observationerna har varit ett bra verktyg för att se hur olika, men samtidigt lika, det är på olika skolor och med olika lärare. Dessutom har de tre matematiklärarna intervjuats. Då har det visat sig hur olika rollen för speciallärare har sett ut, i vissa fall så har gemensam planering och kartläggning genomförts och i andra fall har specialläraren varit mer passiv och endast funnits med som diskussionsstöd. Studien har visat oss att elever gagnas av att få differentierad undervisning, inte bara de elever som riskerar att hamna i matematiksvårigheter utan även de elever som arbetar i material avsett för högre årskurser.    Nyckelord:  Differentiering, inkludering, lärmiljö, lärprocess, speciallärare

Denna uppsats syftar till att undersöka vilka utmaningar och möjligheter som forskning pekar på för att kunna anpassa undervisningen till varje elev utifrån elevernas egna lärande. Uppsatsen syftar även till hur den individanpassade undervisningen kan se ut i ämnet samhällskunskap. I bakgrund tas lärarens uppdrag upp samt vilka regler och lagar som styr hur undervisningen ska se ut. I resultatet behandlas individanpassning och individualisering, lärare och elev, utmaningar med individanpassning, lärarens dilemma samt individanpassning i samhällskunskapen att tas upp. Metoden som har använts är en systematisk litteraturöversikt av olika avhandlingar och artiklar, samt någon läromedelsbok. Utifrån det empiriska materialet från resultatet kan man sammanfattningsvis se att lärare stöter på olika problem i att individualisera sin undervisning beroende på bristande resurser samt att styrdokumenten för samhällskunskap inte alltid går att förena med individanpassning. Det finns även en bristande kunskap och erfarenhet i hur läraren ska anpassa sin undervisning på bästa sätt. Avslutningsvis finns det heller ingen specifik lösning på hur lärare ska göra för att kunna nå upp till dem målen som sätts av olika myndigheter för att det inte finns tillräckligt med resurser och kunskaper.

Användningen av digitala verktyg är något svenska elever är vana vid men möjligtvis mindre inom matematik. I denna kunskapsöversikt har vi samlat information från flera vetenskapliga artiklar samt rapporter för att besvara hur digitala verktyg kan implementeras och hur detta i sin tur stödjer elevers kunskapsutveckling och fick fram att det förnärvarande finns flera behov för att kunna vidare implementera digitala verktyg i matematikundervisningen. Bland dessa behov är det bemärkt att många lärare inte har tillfredsställande grad av förståelse för de tillgängliga digitala verktygen för att kunna stödja eleverna i deras användande av dessa. Ändå så pekar majoriteten av vetenskapliga artiklar mot att integreringen av digitala verktyg främjar elevers kunskapsutveckling, med något enstaka undantag.

The aim of this study is to analyze how some teachers in the grades 4-6 differentiate reading instruction to develop and challenge pupils' reading comprehension. This study answers the following questions: How do some teachers introduce, implement and follow up their reading instructions? How do the teachers implement scaffolding in the different stages mentioned above? What challenges may the teachers face in their work with differentiated reading methods?  To answer these questions, the analysis has been based on classroom observations with three different teachers that teach in the grades 4-6. These observations have shown how the teachers differentiate and scaffold when they work with reading instruction. The empirical material was collected during observations of lessons in the Swedish subject. Furthermore, the study is based on Ann Carol Tomlinson's theoretical framework regarding funding as well as various theoretical frameworks regarding scaffolding. The results of the study indicate that the teachers differentiate their reading instruction in various ways to challenge and create opportunities for all students to participate in their own education based on their knowledge level. The teachers use varied working methods to create fellowship, differentiate in process, in content and in product and scaffold the students throughout the teaching.