Elever tar till sig kunskap olika fort och på olika sätt. Förutsättningen för lärande hos den enskilda eleven påverkas av ett antal olika faktorer. Till exempel föredrar vissa elever grupparbete medan andra helst arbetar ensamma. Några elever lär sig snabbt och enkelt medan andra behöver mera tid för reflektion. Läroplanens krav på individualisering är tydlig. För att maximera lärandet hos samtliga elever bör läraren individualisera matematikundervisningen. I planeringen av denna förväntas läraren utgå från varje elevs individuella förmågor och behov. Denna studie undersöker hur lärare går till väga för att individualisera matematikundervisningen samt vilka konsekvenser det kan få för eleverna. Undersökningen baserar sig på fyra lärarintervjuer och 16 elevintervjuer. Resultatet visar bland annat att gemensamma genomgångar följt av nivåanpassat eget arbete eller grupparbete är vanligt förekommande. Enskilda och gemensamma samtal och/eller diagnoser fungerar som utgångspunkt för planeringen. Lärarna varierar innehållet och arbetsformerna för matematikundervisningen, vilket är uppskattat av de flesta elever.

Vi har i egenskap av studenter samt privatpersoner uppmärksammat en tydlig trend gällande marknadsföring av produkter och tjänster. Vi ser att fler och fler företag erbjuder kringtjänster till deras produkter för att öka dess attraktivitet. Efterfrågan på marknaden tenderar också till att efterfråga dessa kringtjänster, så kallade mervärden. Vi har med denna uppsats sökt förståelse för mervärdeskapande, med fokus på hur företag kan använda sig av mervärdeskapande som en effektiv metod för differentiering. Med andra ord hur dessa kringtjänster kan vara relationsskapande genom kundlojalitet och därmed skapa kundsegment för företag. Vi har i denna undersökning genomfört en fallstudie på företaget Fazer restaurang. Det finns två anledningen till att vi har valt detta företag. För det första så agerar företaget i en bransch som präglas av att mervärden såsom service och kvalitet är de främsta konkurrensfördelarna. För det andra så har företaget ett koncept där mervärden starkt framhävs. Syftet med denna uppsats är att analysera hur ett företag inom restaurangbranschen använder sig av mervärdeskapande faktorer för att differentiera sig. Detta undersökte vi genom att söka information om restaurangen samt intervjua restaurangens ledningen och på så sätt få veta vad företaget har att erbjuda marknaden. Sedan genomförde vi en enkätundersökning med restaurangens besökare som population. Denna undersökning visade oss hur väl restaurangens utbud matchade efterfrågan hos kundsegmentet. Med hjälp av en teoretisk syntes samt en avgränsning gällande mervärdet på kvalitet och service kunde vi dra slutsatsen att mervärdeskapandet har en betydelsefull roll när det gäller företags möjligheter att differentiera sig och på så sätt få lojala kunder. Undersökningen visade även att mervärdena visuellt intryck samt trendriktighet var av betydelse. Uppsatsen kan erbjuda läsaren förståelse om mervärdets betydelse samt ge en översikt hur olika mervärdesteorier kan kopplas samman. Vidare så tror vi att denna uppsats kan användas som utgångspunkt för vidare forskning i ämnet.

Konkurrensen blir allt hårdare på den globaliserande marknaden. Fler företag inser därav vikten av att ha ett starkt varumärke. Ett sätt att uppnå detta är att skapa starka associationer kopplade till varumärket. Associationerna kan förmedlas och uppfattas via olika attribut som kan länkas med ett varumärke. Attribut kan exempelvis bestå av egenskaper, attityder och fördelar. Denna uppsats syftar till att utforma ett verktyg för att undersöka och synliggöra vilka positiva attribut som associeras med ett varumärke och därmed bidrar till dess differentiering gentemot andra företag. Detta sker genom att granska tidigare forskning inom området, vilken ger en teoretisk referensram som kompletteras med intryck av den svenska marknaden. De attribut som detta resulterar i reduceras samt bearbetas för att därefter ligga till grund för en enkätundersökning. Undersökningen bidrar till att synliggöra de attribut som anses vara mest önskvärda för ett varumärke att associeras med. De mest önskvärda attributen visade sig vara förknippade med ansvar samt moral och används i det slutgiltiga verktyget som uppsatsen har i syfte att skapa.

Den svenska skolan har haft elever som bedömts vara i behov av särskilt stöd sedanfolkskolan infördes 1842. Hur denna undervisning bedrivits eller varit utformad har sett olika ut under olika tidsperioder. Vi ville ta del av lärares erfarenheter av särskilda undervisningsgruppers förändringsprocess över ett trettioårigt perspektiv, och lyfta fram förändringsprocessens positiva och negativa konsekvenser för eleverna i deras sociala utveckling och i lärandet så som lärarna uppfattar det. Studien har en kvalitativ ansats med narrativa intervjuer som metod. Den narrativa metoden syftar till att tolka och förstå lärarnas berättelser. Resultatet visar att de särskilda undervisningsgrupperna inte har genomgått någon större förändring under denna tidsperiod enligt lärarna, trots de organisatoriska förändringar som har skett. Men däremot har förhållningssättet mot eleverna förändrats under detta trettioåriga perspektiv, vilket har gynnat eleverna på ett positivt sätt. (En) The Swedish school has got students in special educational needs since elementary school was introduced 1842. How the education was designed and performed has been different from time to time. We wanted to take part of the teachers’ experiences of special educational groups in a process of change over a thirty-year period, and if this process was propitious for the students in special educational needs. The study is qualitative with narrative research interviews as method. The narrative method aims to interpret and understand the teachers’ stories. The result of the process change shows that the special educational groups have not changed during this period of time, according to the teachers, despite the organisational changes that has taken place. But however the approach against the students has changed, which we experience has favoured the students in a positive way. / The Swedish school has got students in special educational needs since elementary school was introduced 1842. How the education was designed and performed has been different from time to time. We wanted to take part of the teachers' experiences of special educational groups in a process of change over a thirty-year period, and if this process was propitious for the students in special educational needs. The study is qualitative with narrative research interviews as method. The narrative method aims to interpret and understand the teachers' stories. The result of the process change shows that the special educational groups have not changed during this period of time, according to the teachers, despite the organisational changes that has taken place. But however the approach against the students has changed, which we experience has favoured the students in a positive way.

Uppsatsen ger en beskrivning av olika lärares resonemang kring hur man organiserar matematik- undervisningen under skolår 7-9. Ingår gör också lärares resonemang om vilka moment/förmågor i matematik som olika elever bör ha med sig efter avslutad grundskola. Den tredje frågan som behandlas i uppsatsen är vilka moment/förmågor inom matematiken som undervisningens organisation ger eleverna möjlighet att lära sig. Dessa frågor besvaras med hjälp av observationer på tre olika skolor och intervjuer med sex lärare på dessa tre skolor. I uppsatsen ingår en analys av de läromedel som skolorna använder sig av inom matematikundervisningen. Ett gemensamt resultat, enligt den forskning som ingår i litteraturstudien och enligt de lärare som jag har intervjuat, är att frågan om hur man ska organisera matematikundervisningen är mycket svår att svara på. Enligt forskningen kan man hitta både för- och nackdelar med olika sätt att organisera undervisningen på. De lärare som jag har intervjuat pekar också på olika för- och nackdelar med olika sätt att organisera matematik-undervisningen. Det visar sig att läromedlet i matematik kan spela en ganska stor roll för hur man organiserar undervisningen.

Denna uppsats behandlar förändring av förpackning som en möjlig utökning av produktkategorin i Kotler & Kellers utvidgade marknadsmix. I marknadsmixen behandlas förpackningen som statisk under en varas livstid och studiens syfte var att se om förpackningsförändringar istället bör ske vid flertalet tillfällen. Genom existerande litteratur identifierades tre centrala begrepp som ansågs betydelsefulla för studien; förpackning, förändring av förpackning och differentiering. Fem olika företag med snabbrörliga konsumentvaror inom livsmedelsbranschen intervjuades om varför förändringarna sker. Företagen valdes efter ett antal grundkriterier och ett av dessa var att de skulle ha genomfört förändring av förpackning under de senaste fem åren. VD:n för en designbyrå intervjuades även som komplement. Intervjuerna sammankopplades sedan med de tre centrala begreppen för att få en förståelse för varför förpackningsförändringar genomförs. I analysen framkommer det både positiva och negativa aspekter med förpackningsförändringar. Det konstateras att en förpackningsförändring sker på grund utav den hårdnade konkurrensen för snabbrörliga konsumentvaror, den höga andelen beslut som tas vid köptillfället samt den minskade betydelsen av traditionell reklam. Avslutningsvis konstateras det att förändring av förpackning skulle kunna ses som en utökning av produktkategorin i Kotler & Kellers utvidgade marknadsmix. Det är dock viktigt att förändringarna sker med ett tidsintervall som tillåter konsumenterna att vänja sig vid förändringen innan nästa genomförs. / This paper deals with change in packaging as a possible extension of the product category in the extended marketing mix by Kotler & Keller. The purpose of the study was to see if package change should be an ongoing process rather than static within the product category in the extended marketing mix. Through existing literature we identified three key concepts that were considered important for the study; packaging, package change and differentiation. Five different companies with fast-moving consumer goods in the food industry were interviewed about why package change occurs. The companies were selected through a number of criterions; one of them was that they should have repackaged some of their products within the last five years. As a complement, a CEO of a design agency was interviewed. The results of the interviews were later on associated with the three key concepts to gain an understanding of why package changes are implemented. The analysis shows that both positive and negative aspects of package change exist. Our findings show that package change occurs due to the intensified competition of fast moving consumer goods, the high percentage of decisions made at the time of purchase, and the reduced importance of traditional advertising. Finally, we found that package change could be seen as an extension of the product category in Kotler & Keller's extended marketing mix. However, we found that it is important that changes occur at a time interval that allow consumers to get used to the change before the next is made.

Syfte:            Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka hur Collegium Restaurang & Konferens kan differentiera sin kylda färdigmat med fokus på kundens matval till kvällen, samt beskriva vilka möjligheter Collegium har att använda sig av relationsmarknadsföring. Metod:         Primärdata insamlades genom semi-strukturerade intervjuer med anställda och ägare på Collegium samt genom en enkät till nuvarande och potentiella kunder. Den insamlade informationen analyserades därefter till viss del kvantitativt (enkätsvar) och till viss del kvalitativt (intervjuer och de enkätsvaren med möjlighet till fria svar) med koppling till relevanta vetenskapliga teorier. Analysarbetet har dock till största delen genomförts kvalitativt genom användningen av the constant comparative method. Slutsats:       Studien som genomförts visar att kunderna inte äter färdigmat till kvällsmat särskilt ofta vilket innebär att det finns en marknadspotential. För att Collegium Restaurang & Konferens skall få kunderna intresserade av att köpa deras kylda färdigmat till kvällsmat, gärna oftare än de äter färdigmat idag, bör produkten vara lättillgänglig, resultera i en tidsbesparing men även vara ett socialt accepterat matval. Färdigmaten skall vara smakrik, ha tilltalande utseende, upplevas som nyttig och nylagad. Undvika tillsatser är också viktig differentiering. Företaget använder något som de kallar ”surdegsströssel”, vilket kan skickas med färdigmaten och som kommer resultera i att kunden upplever maten som krispig och nylagad. Företaget har flera möjligheter till relationsmarknadsföring där studien visat att en mobil app kan vara ett alternativ som passar många kunder. I denna app skulle företaget kunna ge kunderna tillgång till olika erbjudanden, menyer och recept, vilket kan hjälpa kunden med dennes måltidsplanering. / Purpose:      The purpose of this study is to investigate and analyze how Collegium Restaurang & Konferens can differentiate their HMR for the evening meal and describe the possibilities for Collegium to use relationship marketing. Method:       Primary data was gathered through semi-structured interviews with the personnel and owners at Collegium Restaurang & Konferens and a survey to current and potential customers. The information was partly analyzed quantitative (survey data) but also qualitative (interviews and the survey responses that was text answers) by referring to the scientific theories. However, the primary method for analyzing all data was the constant comparative method. Conclusion:  This study shows that the customers do not eat HMR for supper particularly often, which results in that market potential exists. To get the customers more interested in buying Collegium Restaurang & Konferens’ HMR for supper, than they buy HMR today, the product needs to be easy to buy, result in a time-reduction but also be a socially acceptable choice of food. The HMR needs to be appetizing, have an appealing look, being viewed as healthy and newly cooked. Avoidance of for example chemical flavourings is also an important differentiator. The company use something they call “leaven-sprinkles”, which could be a complementary product to their HMR. This will result in that the food is viewed as crispier and thus fresher. The company has several opportunities for relationship marketing, and our study showed that a mobile application can be an alternative that suits many customers. Through this application the company could give the customers access to different offers, menus and recipes. While the customers often lack pre-planning of their meals, the company could offer a service with for example weekly menus to assist the customer with the planning.

Bakgrund: Den svenska detaljhandeln har de senaste tjugo åren präglats av en strukturomvandling och andelen enskilda och oberoende detaljhandlare har stadigt minskat. Orsaken till detta har främst varit de stora kedjornas expansion och tillväxt inom framförallt sällanköpshandeln. Syfte: Syftet med denna uppsats är dels att utveckla kunskap i hur de enskilda detaljhandlarna kan differentiera sig mot de stora professionella kedjorna och på så sätt kunna konkurrera mer rättvist mot kedjorna samt att ge rekommendationer till en enskild detaljhandlare. Metod: För att uppnå vårt syfte har vi genomfört en kvalitativ studie där vi intervjuat en enskild detaljhandlare och en professionell kedja och sedan jämfört hur dessa arbetar med sitt sortiment och sin marknadsföring. Slutsats: För att den enskilda detaljhandlaren ska kunna differentiera sig mot en professionell kedja är en slutsats att den enskilda detaljhandlarens kunskap inom området är av stor vikt. Kunskapen bidrar till att skapandet av något särskiljande och unikt, som bidrar till ett värde för kunden. Andra aspekter som den enskilda detaljhandlaren bör differentiera sig med är att erbjuda kunden något extra, utöver sina produkter, som exempelvis en tilläggstjänst. Den enskilda kan även differentiera sig genom att ge en personligare service, använda andra marknadsföringsaktiviteter än de traditionella, ha ett genomtänkt sortiment samt utnyttja sitt butiksläge på ett bättre sätt.

Uppsatsen är en innehållsanalytisk studie av kvällstidningarna Expressen och Aftonbladet under augusti- september 2009. Syftet är att undersöka hur s.k. ”invandrartäta områden”/förorter framställs i kvällstidningarna under nämnda period samt att ge exempel på hur detta kan analyseras ur ett sociologiskt perspektiv. Urvalet av artiklar tillåter sig avgränsas genom att se till vad som skrivs om de förortsområden som under aktuell period tillåtit sig förknippas med ”problem”. Frågeställningarna vill således belysa vad som under aktuell period skrivs om dessa områden: hur kan dessa kan budskap tolkas, och hur kan de tolkas med sociologiska teorier? ”Invandrartäta områden” har länge varit föremål för negativ stereotypisering bl.a. i media. Varför uppsatsen använder sig av teorier som kan förklara hur mediediskursen kan vara möjlig, och i vilket Elias teori om figurationer bildar en yttre ram. Analysen av resultatet uppvisar att flertalet artiklar ger utrymme åt reproduktion av ”moralisk differentiering” och ”illusorisk korrelation”, och med detta en förstärkning av ”common sense” uppfattningar hos läsaren. En uppfattning där förorten och dess invånare alltjämt tillskrivs rollen som de ”Andra”. Emellertid är inte endast sådana artiklar häri förekomna. En rimlig hypotes är dock att; hur artiklarna påverkar läsaren är avhängigt dennes befintliga attityd, samt hur artiklarna är utformade, och där det ges mer eller mindre utrymme för attitydförändringar.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka förpackningsrelaterade attribut som utgör en tilltalande vitaminförpackning. Metod: Studien lutar sig på en kvalitativ metod och för att få fram material som svarar på syftet har intervjuer med åtta stycken respondenter genomförts. Slutsats: De slutsatser som dragits är att mellanstora rundade förpackningar medskruv/”plopp”-lock föredras samt att blått och grönt är attraktiva färger för vitaminförpackningar. Tydlig, både innehålls- och utformningsmässig, information är även av stor vikt. / Purpose: The purpose of this study is to investigate which packaging attributesthat make an appealing vitamin package Method: The study uses a qualitative method and eight in-depth interviews withconsumers have been made in order to gain knowledge about the subject. Conclusion: The conclusions that have been made are that rounded medium sizedpackages with screw cap or “plop-lids” are preferred and that the colours blue andgreen are attractive when it comes to vitamin packages. Distinct informationpresented in a clear manner is also important.