Sammanfattning Titel: Revisionens värde för kunden - Hur revisionsbyråer arbetar för att skapa värde Kurs: Företagsekonomi III, Ekonomistyrning, Examensarbete (kandidatuppsats) Handledare: Thomas Karlsson Fakultet: Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet, Kalmar Inledning: Revisionsbyråernas kunder har yttrat åsikter om att byråerna måste bli mer serviceorienterade och ta mer initiativ mot deras kunders behov. Kunderna är oroliga att byråerna inte kommer ha möjligheten att möta framtida förväntningar, det kommer ställa krav på att byråerna känner sina kunder. Om revisionsbyråer vet hur de skapar värde för sina kunder, kan de dra nytta av det vid prissättningen av tjänsten och därmed nå en högre fördel mot konkurrerande företag. Syfte: Syftet med denna uppsats är att med utgångspunkt i tidigare teori och studier om att kundvärde uppstår i konsultverksamheter, undersöka hur revisionsbyråer arbetar för att skapa värde till sina kunder i samband med revisionsuppdraget. Frågeställningen kommer därav besvaras med utgångspunkt i revisionsbyråernas preferenser och inte kundens. Avsikten är att ge en insikt för revisionsföretag i hur de kan generera värde. Metod: En kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer, som hålls med auktoriserade eller godkända revisorer i både små och stora revisionsbolag. Studien nyttjar en abduktiv ansats genom empirin, tolkningskapitlet och slutsatsen. Syftet är att styrka och utvärdera det empiriska materialet med teorier från välkända forskare. Slutsats: Revisionsbyråerna skulle kunna involvera kunden i högre omfattning under hela revisionsprocessen för att skapa nöjdare kunder och mer värde. Slutsatsen besvaras ur ett internt- och ett externt perspektiv. Rekommendationer har utfärdats där vi påvisar att en bättre differentieringsstrategi kan utvecklas för att uppnå konkurrensfördelar.

Problemet som den här uppsatsen undersöker är att det finns många varumärken som har liknande erbjudanden till konsumenter, vilket gör det intressant att studera hur varumärken differentierar sig gentemot varandra och hur konsumenterna uppfattar varumärkenas visuella kommunikation utifrån konsumenternas konsumtionsvanor. Samtidigt finns det i dag många företag som försöker kommunicera sina etiska ståndpunkter via förpackningsdesignen. Därigenom är uppsatsens syfte att studera hur nationellt utbredda varumärken kommunicerar visuellt på lokal nivå till konsumenter.

Titel: Björn Borg slår ett slag för sportkläder. Författare: Pontus Andersson och Mattias Sjöö Institution: Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet. Program: Civilekonomprogrammet Kurs: 4FE63E - Examensarbete i marknadsföring för Civilekonomprogrammet 30hp. Handledare: Richard Owusu Examinator: Bertil Hultén Frågeställning: Hur bör ett modeföretag kommunicera sitt varumärke i samband med en varumärkesutvidgning till nya segment? Syfte: Syftet med studien är att studera ett svenskt modeföretag i kontexten varumärkesutvidgning och marknadskommunikation. Studien syftar således till att undersöka marknadskommunikation i samband med en varumärkesutvidgning hos modeföretag för den Svenska marknaden. Uppsatsen skall således ge underlag för hur ett modeföretag påverkar uppfattningen av varumärken hos konsumenter genom marknadskommunikation. För denna studie undersöks modeföretaget Björn Borg vilka vi ämnar ge implikationer/råd till för sin varumärkesutvidgning, förslag som kan komma till nytta för andra modeföretag i liknande situationer. Metodik: Studien har genomförts i samarbete med Björn Borg där undersökningen antar en induktiv ansats med en kvalitativ undersökningsmetod. Data som ligger till grund för empiri har samlats in genom ett flertal intervjuer samt fokusgrupper med individer i Sverige. Resultat och slutsats: Resultatet visar att konsumenter upplever digital kommunikation som är individanpassad som positivt vilket bör utnyttjas vid varumärkesutvidgningar. Undersökningen visar att konsumenter nås av marknadskommunikation på digitala medier med fokus på sociala medier. När det finns positiva associationer till ett modervarumärke är detta något som bör utnyttjas vid utvidgning av ett modevarumärke till att inkludera sportkläder. Slutligen påvisar resultatet positivt på att använda sig av influencer marketing i sin marknadskommunikation genom exempelvis bloggare, idrottsprofiler och/-eller olika typer av förebilder för målgruppen. Begränsningar: Studien ämnar undersöka konsumenter för den Svenska marknaden vilket således begränsar studien till marknaden för Sverige. Teoretiskt och praktiskt bidrag: För denna studie är det teoretiska bidraget att digital marknadsföring som är individuellt anpassad upplevs som positiv hos konsumenter. Likväl har vi funnit att konsumenter idag inhämtar sin dagliga information från nya digitala medier vilket medför att traditionella kommunikationskanaler har kommit att bli förlegade. Således visar studien att marknadskommunikation via digitala medier i samband med varumärkesutvidgningar uppmärksammas hos konsumenten, exempelvis bör företag använda sig av influencers och/-eller individanpassad reklam för att nå ut till konsumenter i dagens samhälle. Det praktiska bidrag vi presenterar för fallstudieföretaget fokuserar på möjligheterna med att använda digital marknadskommunikation och då främst kommunikation på sociala medier och via influencers. Genom att öka mängden marknadskommunikation på digitala medier ser vi en god möjlighet att förbättra konsumentens uppfattning om det utvidgade varumärket Björn Borg. Nyckelord: Varumärke, varumärkesutvidgning, marknadskommunikation, marknadsföring, digital marknadsföring, identitet, image, differentiering, sociala medier, influencers / Title: Björn Borg strikes a hit for sportswear. Authors: Pontus Andersson & Mattias Sjöö Faculty: School of Business and Economics at Linnaeus University Programme: Business Administration and Economics Programme Course: 4FE63E- Degree Project in Marketing, The Business Administration and Economics Programme Supervisor: Lecturer Richard Owusu Examiner: Professor Bertil Hultén Research question: How should a fashion company communicate their brand in connection with a brand extension to new segments? Purpose: The purpose with this thesis is to study a Swedish fashion company in context with brand extension and marketing communication.  Thereby the thesis aims to study marketing communication associated with brand extension for a Swedish fashion company. The thesis will support how a fashion company can change consumer’s perception of the brand through marketing communication. In this thesis we will study the fashion company Björn Borg whom we aim to provide with implications for their brand extension, and suggestions for other fashion brands in similar situations. Methodology: The thesis has been created in cooperation with Björn Borg, with an inductive approach and a qualitative research method. The collection of the data is collected through interviews and focus groups with individuals in Sweden. Result and conclusions: The result shows that consumer’s values digital marketing communications with a more individually approach, which thereby should be used associated with brand extensions. The thesis shows that consumers are more easily reached by marketing communications through digital media with a focus on social media. The brand should use the positive associations the customers have towards the brand in order to include their sport clothes. It has also been proven through this thesis that using influencer marketing with bloggers, sportsmen or other types of role models is viewed as positive in relation to marketing communication.                                      Limitations: This thesis aims to study consumers on the Swedish market which therefore limits the study for Sweden and the Swedish market. Theoretical and practical contributions: The theoretical contribution from this thesis is that digital marketing which is individually customized is perceived positive from a consumer view. We have also detected that consumers today collects their daily information from digital media which results in a decreasing interest in traditional communication channels. The thesis shows that marketing communication via digital media in cooperation with brand extension gets the consumers attention, for instance should brands use influencers and/-or personalized commercials in order to reach out to consumers in today's society. The practical contribution we present for the case study company aims on the opportunity to use digital marketing communication and more specific communication by social media and influencers. By raising the amount of marketing communication on digital media we have detected a good opportunity improve consumers image of the extended brand Björn Borg. Keywords: Brand, Brand extension, Marketing communication, marketing, digital marketing, identity, image, differentiation, social media, influencers.

Denna studie avser att undersöka hur lärare i förskoleklass och skolans årskurs 1–3 arbetar med läsinlärning, hur de differentierar och individualiserar sin undervisning i läsinlärning samt hur de resonerar kring val av metoder och arbetssätt med anknytning till vetenskap­lig grund och beprövad erfarenhet. Materialinsamlingen har skett genom en kvantitativ enkätundersökning samt via kvalitativa intervjuer. Insamlade data från den kvalitativa delen har analyserats via en tematisk analys. Från kvantitativa data har två öppna frågor analyserats genom tematisk analys och resterande frågor har analyserats direkt på enkät­utformningens sida. Resultatet visar att lärare både differentierar och individualiserar sin undervisning i läsinlärning i stor utsträckning genom att använda sig av olika metoder och modeller som till största del är förankrade i forskning men som även baseras på egna erfarenheter. Resultatet visar även att lärare i stor utsträckning får välja arbetssätt utan tydliga direktiv från rektor och skolledning.

Fritidshemmets relation till specialpedagogik har varit något oklar. Det har funnits tankar på att fritidshemmet innehåller specialpedagogiska ansatser i sin ordinarie verksamhet samtidigt som det efterfrågats externa specialpedagogiska stödåtgärder. I den här studien har fritidshemmets styrdokument undersökts för att klargöra hur det förhåller sig med förekomst och praktisk innebörd av specialpedagogiska inslag i fritidshemmets uppdrag. Styrdokumentens innehåll granskades utifrån begreppen delaktighet, differentiering och det kompensatoriska uppdraget, ur ett maktperspektiv i en diskursanalys. De specialpedagogiskt förankrade inslagen var rikligt förekommande och hade en betydande disciplinär funktion, som till stora delar kan härledas till skolans verksamhet och den specialpedagogiska tradition som finns där. För fritidshemmet verkar de specialpedagogiska inslagen normaliserande så att avvikare utkristalliseras. Det finns även en tendens till exkludering genom organisatorisk differentiering för elever som inte klarar normalitetskraven. Författarens slutsats är att fritidshemmet behöver en specialpedagogik som är utvecklad för fritidshemmets särart och som kan stödja den pedagogik och det förhållningssätt som finns där, samt en öppenhet med de disciplinära inslag som finns i verksamheten.

Detta arbete har som syfte att undersöka vilka åsikter elever samt lärare har om nivågrupperad matematik på högstadiet. Med detta menas att elever på högstadiet har givit sin åsikt om vilken undervisningsmetod de vill ha samt att lärare på olika högstadium har givit sina åsikter om vilken metod de tycker är bäst samt varför. Lärarna har även givit sina åsikter om de tror att det blir någon skillnad på elevers prestationer om de studerar matematik nivågrupperat eller i heterogena klasser som är det vanligaste i dagens skola. Arbetet tar även upp den forskning som tidigare har gjorts på ämnet nivågruppering för att bland annat visa på olika definitioner av nivågruppering och vad styrdokumenten i den svenska skolan säger om användandet av nivågruppering.  För att besvara de frågeställningar som har ställts här så har en enkätundersökning genomförts med elever i högstadiet om vilken form av undervisning de föredrar. Vidare har även intervjuer med lärare på högstadiet genomförts för att undersöka deras tankar och åsikter om matematikundervisningen i skolan.  I arbetet framkommer att de flesta elever vill arbeta med en nivågrupperad undervisning då de känner att det borde bli lättare att lära sig matematik. Det resultat som intervjuerna gav var att även en del av lärarna tycker att eleverna borde studera matematik nivågrupperat. Huvuddelen av lärarna ansåg också att elevernas generella prestationer i matematik ökade om de läste nivågrupperat.

Utifrån Skollagen (Utbildningsdepartementet 3 kap. 2§) har alla elever rätt till att utvecklas efter sina förutsättningar. Enligt den tidigare forskningen (Pettersson, 2011: 219) och den insamlade empirin framgår det att skolorna fokuserar på eleverna som ej når kunskapsmålen. Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärare kan identifiera högpresterande och begåvade elever i matematik i årskurs 4–6, samt att hitta verktyg för att differentiera undervisningen för dessa elever. Frågeställningarna studien utgått från är:  - Vilka strategier har lärare för att identifiera högpresterande och begåvade elever i matematik?  -  Vilka strategier använder lärare för att differentiera undervisningen för högpresterande och begåvade elever i matematik? Empiri har samlats in genom intervjuer med sju verksamma lärare i årskurs 4–6. Empirin analyserades kvalitativt och kategorier skapades.  Studiens resultat visar att lärare identifierar högpresterande och begåvade elever på olika sätt, exempelvis genom det matematiska språket och kvalitet på lösningar av uppgifter. Studien visar också att differentiering sker på olika sätt, främst förekommande var berikning av undervisning. Studien avslutas med en konklusion och didaktiska implikationer.

Studiens syfte är att tillföra kunskap om hur matematiklärare i årskurs 1-3 beskriver att de uppfattar begreppet särbegåvning, hur de identifierar de matematiskt särbegåvade eleverna, vilka utmaningar de ställs inför samt hur de anpassar sin undervisning för att ge matematiskt särbegåvade elever möjlighet att utvecklas i matematik. Undersökningen består av semistrukturerade intervjuer som genomfördes med verksamma matematiklärare.Resultatet visar på att lärare anpassar sin undervisning till de matematiskt särbegåvade eleverna på olika sätt och att de finner olika delar utmanande i arbetet med denna elevgrupp. Lärarnas uppfattningar om matematiskt särbegåvade elever varierade en del och även deras sätt att identifiera denna elevgrupp. Det går däremot att dra kopplingar mellan lärarnas olika tankesätt och arbetssätt. / The purpose of the study is to provide knowledge about how mathematic teachers in grades 1-3 describe that they perceive the concept of gifted students, how they identify the mathematically gifted students, what challenges they face and how they adapt their teaching to give mathematically gifted students the opportunity to develop in mathematics. The survey consists of semi-structured interviews conducted with active mathematic teachers.The results shows that teachers adapt their teaching to the mathematically gifted students in different ways and that they find different parts challenging in the work with this group of students. The teachers' perceptions of mathematically gifted students varied somewhat and their way of identifying this group of students. On the other hand, it is possible to draw connections between the teachers' different ways of thinking and working. / <p>Matematik</p>

Denna studie består av en analys av den forskning som berör särskild begåvning i mate-matik och hur man stimulerar elever som är särskilt begåvade. Analysen består i största del av en kartläggning och fördjupas sedan genom att redogöra för ett par identifierade teman. Re-sultatet visar att organisatorisk och pedagogisk differentiering är något som gynnar särskilt begåvade elever i matematik. Diskussionen går in på om resultatet är något som enbart kan appliceras på fenomenet särskild begåvning i synnerhet eller alla elever generellt. / This study consists of an analysis of relevant research within the subject, research about mathematically gifted students and how to stimulate these students. The analysis is partly a mapping of the subject and partly a deeper identification of some themes. The result shows that cluster grouping is something that helps stimulate mathematically gifted students. Teacher´s knowledge and commitment to the students is also of great matter to the teaching. The discussion dispute if the result is only applicable to gifted students or students in general.

Intresset för delningsekonomi, en affärsmodell baserad på delning av resurser, har ökat i samhället de senaste åren. Denna presenteras ofta som hållbar i jämförelse med traditionellt ägandeskap. Däremot väljer vissa delningsekonomiföretag att inte använda hållbarhet i sin marknadsföringsstrategi. Det saknas forskning på vad det är som påverkar deras beslut att marknadsföra sig som hållbara. Syftet med uppsatsen är därför att öka förståelsen för vad hållbarhet som marknadsföringsstrategi innebär för delningsekonomiföretag och varför de väljer att marknadsföra sig som hållbara eller inte. Detta görs med hjälp av teorier som beskriver hur företag positionerar och differentierar sig genom marknadsföring. Studien visar att företagen inte marknadsför hållbarhet i större utsträckning. Intervjupersonerna anger att företagen är naturligt hållbara till följd av verksamhetens karaktär men att de är sparsamma med användning av hållbarhet i sin marknadsföring. Detta beror dels på av att de upplever att konsumenter redan är medvetna om delningsföretagens hållbara fördelar, dels på grund av de höga kraven som finns på att upprätthålla trovärdighet i marknadsföring av hållbarhet. Även svårigheter att mäta hur kunderna uppfattar hållbarhet i marknadsföring kan urskiljas, vilket skulle kunna bero på begreppets komplexitet.