<p>Många skolor använder idag nivågruppering som metod att differentiera för att individualisera undervisningen och möta eleverna på deras nivå. </p><p>Detta examensarbete syftar till att ge en bild av hur nivågruppering fungerar i teori och praktik. Detta genom en litteraturstudie respektive intervjuer med fem lärare verksamma i grundskolan. Arbetet utgår ifrån frågeställningar rörande vilka skäl som framförs till att undervisa nivågrupperat, hur nivågruppering kan organiseras, vilka fördelar och nackdelar som finns med arbetssättet och hur gruppklimatet kan påverkas. </p><p>Dessa olika aspekter beskrivs kortfattat i litteraturstudien och intervjuundersökningen belyser lärares praktiska erfarenheter av nivågruppering. Slutligen knyts resultaten av dessa ihop i diskussionen.</p>

<p>Sverige är på väg mot ett skolsystem som ger en ökad uppdelning av elever. Det skapas fler och fler valmöjligheter och alternativ för dagens elever. Nivågruppering innebär att eleverna delas upp i lättare och svårare grupper inom ett och samma ämne. I grundskolan har dessa grupper tidigare kallats allmän och särskild kurs. Framförallt är det i engelska och matematik som nivågruppering förekommer. Lärare känner sig otillräckliga och försöker med nivågruppering hitta en bra lösning för svaga, medelpresterande och starka elever. Nivågruppering kan vara ett sätt att hantera klasser med stor elevvariation.</p><p>Detta examensarbete syftar till att beskriva och tolka hur engelsklärare i klass 7-9 uttrycker sina erfarenheter och uppfattningar av nivågruppering. Arbetet fokuserar på tre områden. Den första delen handlar om lärares attityder till nivågruppering. Lärares motiv för att använda nivågruppering är det andra området och den sista delen är för- och nackdelar som finns i arbetet med nivågruppering enligt lärarna. Fyra engelsklärare verksamma i grundskolan har intervjuats.</p><p>Resultatet av intervjuerna visar att samtliga lärare har en positiv attityd till arbetet med nivågruppering i engelska. Ett av lärarnas främsta motiv för att nivågruppera är svårigheter att arbeta med stora sammanhållna klasser. Detta är på grund av elevernas olika kunskapsnivå.</p><p>Resultatet visar även att lärarna ser en stor fördel med att arbeta i nivågrupperade grupper. De nämner bara några negativa aspekter i deras arbete och för de starka eleverna anger lärarna endast fördelar. Nivågruppering för de svaga eleverna har både för- och nackdelar. De negativa aspekterna är dock framträdande.</p>

No description available.

No description available.

No description available.

<p>Den svenska biografmarknaden är idag i en situation där marknadsledaren i det närmaste nått en monopolställning. Detta är något som får konsekvenser, inte bara för dess konkurrenter och leverantörer, utan även för biografbesökaren som riskerar att drabbas av färre titlar på repertoaren och att likriktningen av filmer ökar.</p><p>Marknadsutmanarnas stora problem är att få distributionen till de mest inkomstbringande filmerna. I dagsläget är det ytterst svårt för en marknadsutmanare att erhålla ensamrätt till filmer då de har för liten marknadsandel och utan filmerna kan de inte ta marknadsandelar, vilket är något av ett moment 22. Filmerna regleras genom avtal med filmleverantörerna, vilka i nuläget gynnar marknadsledaren på ett sätt som hotar att slå ut de mindre aktörerna.</p><p>Denna uppsats är skriven utifrån marknadsutmanaren Astoria Cinemas perspektiv för att se vilka förutsättningar som finns att skapa tillväxt. Uppsatsen använder sig av en fallstudie för att kunna tränga ner på djupet av problemet och för att skapa största möjliga förståelse för objektets situation. Detta sker genom intervjuer med leverantörerna av film samt Astoria Cinemas, en enkätundersökning av konsumenter och insamlande av artiklar rörande biografbranschen vilka tillsammans bildar den empiri varifrån en metodtriangulering utförs.</p><p>Hela studien är skriven utifrån ett nätverksperspektiv då detta täcker in de teorier som uppsatsens teoretiska referensram bygger på. Målvariabeln är tillväxt och för att nå denna används teorier inom relationsmarknadsföring rörande lojalitet, differentiering, konkurrenskraft och värdeskapande i form av samproduktion. Den teoretiska modell som byggts upp visar hur marknadsutmanaren bör skapa ett incitament för leverantörerna genom att vara marknadsledande inom ett visst segment och på så sätt bli den naturliga kanalen för dem att nå dessa kundgrupper.</p><p>Det som framkommit av studien är att Astoria Cinemas har förutsättningar att skapa tillväxt, men att detta kräver samproduktion med leverantörer vilket kräver att Astoria Cinemas lyckas med differentiering, positionering, skapa kundlojalitet och öka förhandlingsstyrkan.</p>

<p>Biografmarknaden är i dagsläget i en situation där marknadsledaren har en monopolliknande ställning. Detta påverkar i hög grad de mindre biografernas existens då man inte kan konkurrera på samma villkor. Detta i sin tur leder till att biografbesökarna försvinner till de större biograferna med större produktutbud. Mindre biografer måste hitta nya lösningar för att kunna behålla sina kunder på en konkurrensutsatt marknad. Denna uppsats tar därför upp vilka faktorer som är viktiga för att kunna skapa lojala och återkommande kunder. </p><p>Syftet med uppsatsen är att göra en fallstudie för att analysera och utvärdera två stora och en liten biograf. Detta sker genom enkätundersökningar av biografbesökarna på de tre olika biograferna som är Heron City, Kistabiografen och Roxybiografen.</p><p>Denna uppsats är skriven utifrån den mindre biografen Roxybiografens perspektiv för att se vilka faktorer som skapar lojala biografbesökare. Uppsatsen använder sig av en fallstudie för att skapa en stor förståelse och inblick för objektets situation.</p><p>Det som framkommit av studien är att en mindre biograf måste differentiera sig genom att erbjuda något annat än vad konkurrenterna gör vilket är grundläggande för att en liten biograf ska överleva.</p><p>Som underlag till denna undersökning ligger teorin involvement theory och marknadsföringsstrategier som kostnadsöverlägsenhet, differentiering och fokusering.</p>

<p>Detta examensarbete anlägger ett jämförande och internationellt perspektiv på hur olika slags individualiseringar i skolan kan användas för att tillgodose elevers individuella kunskapsnivåer. Syftet är att undersöka och jämföra hur två lärare, en i Nya Zeeland och en i Sverige utformar och bedriver individualiserad undervisning för yngre elever för att uppnå en undervisnings- och lärandemiljö som passar alla elever i klassen. I detta syfte har jag med en fenomenografisk ansats valt att intervjua och observera undervisning i två klasser, med fokus på både elever och lärare, i skolans år ett i respektive land. Studien visar att i den nya zeeländska klassen tillämpade läraren nivågruppering som utgick från elevernas förkunskaper i de två ämnena engelska och matematik medan andra typer av individualisering användes i de andra ämnena. I den svenska klassen lät läraren varje elev arbeta efter ett individuellt arbetsschema i motsvarande ämnen, svenska och matematik. Resultaten pekar på att elevernas känsla av att lyckas påverkas av de olika individualiserande metoderna. Nivågruppering i det nya zeeländska klassrummet tycktes främja elevernas självbild, medan det individuella arbetsschemat i det svenska klassrummet ledde till att eleverna tenderade att tävla och jämföra sig med varandra.</p>

Många skolor använder idag nivågruppering som metod att differentiera för att individualisera undervisningen och möta eleverna på deras nivå. Detta examensarbete syftar till att ge en bild av hur nivågruppering fungerar i teori och praktik. Detta genom en litteraturstudie respektive intervjuer med fem lärare verksamma i grundskolan. Arbetet utgår ifrån frågeställningar rörande vilka skäl som framförs till att undervisa nivågrupperat, hur nivågruppering kan organiseras, vilka fördelar och nackdelar som finns med arbetssättet och hur gruppklimatet kan påverkas. Dessa olika aspekter beskrivs kortfattat i litteraturstudien och intervjuundersökningen belyser lärares praktiska erfarenheter av nivågruppering. Slutligen knyts resultaten av dessa ihop i diskussionen.

Sverige är på väg mot ett skolsystem som ger en ökad uppdelning av elever. Det skapas fler och fler valmöjligheter och alternativ för dagens elever. Nivågruppering innebär att eleverna delas upp i lättare och svårare grupper inom ett och samma ämne. I grundskolan har dessa grupper tidigare kallats allmän och särskild kurs. Framförallt är det i engelska och matematik som nivågruppering förekommer. Lärare känner sig otillräckliga och försöker med nivågruppering hitta en bra lösning för svaga, medelpresterande och starka elever. Nivågruppering kan vara ett sätt att hantera klasser med stor elevvariation. Detta examensarbete syftar till att beskriva och tolka hur engelsklärare i klass 7-9 uttrycker sina erfarenheter och uppfattningar av nivågruppering. Arbetet fokuserar på tre områden. Den första delen handlar om lärares attityder till nivågruppering. Lärares motiv för att använda nivågruppering är det andra området och den sista delen är för- och nackdelar som finns i arbetet med nivågruppering enligt lärarna. Fyra engelsklärare verksamma i grundskolan har intervjuats. Resultatet av intervjuerna visar att samtliga lärare har en positiv attityd till arbetet med nivågruppering i engelska. Ett av lärarnas främsta motiv för att nivågruppera är svårigheter att arbeta med stora sammanhållna klasser. Detta är på grund av elevernas olika kunskapsnivå. Resultatet visar även att lärarna ser en stor fördel med att arbeta i nivågrupperade grupper. De nämner bara några negativa aspekter i deras arbete och för de starka eleverna anger lärarna endast fördelar. Nivågruppering för de svaga eleverna har både för- och nackdelar. De negativa aspekterna är dock framträdande.