In this article, we argue that the software “Fab City OS” fosters circular design. Our methodology is that we first define circular design from literature and then explain how “Fab City OS” fosters it. We argue from the context of the widespread availability of computer-aided design (CAD) tools and fabrication machines (CNC, 3D printer…). We see this in combination with increasing ease of access to places of production (Fab-, Textile-, Bio-, … Labs). If combined via Fab City OS, the two can leverage the potential of design for a circular economy. As the name says, Fab City OS is meant to be the operating system for “Fab Cities” (Díez, 2018). Fab City OS builds upon the work of Dr.-Ing. Tobias Redlich .

Europeiska Unionen står inför en komplex uppgift med att införa Digitala Produktpass (DPP) – en digital mekanism som strävar efter att förbättra hur information om produkters livslängd, tillförlitlighet och återanvändbarhet samlas och delas. Detta arbete utförs med syfte att utveckla och förbättra användbarheten i ett användargränssnitt som är tänkt att integreras i samband med onlineköp för att effektivisera och förenkla processen för skapandet av DPP. Genom att omfamna metoden Design Thinking, har arbetet utvecklat och utvärderat en prototyp. Detta genom att identifiera och analysera problem med användbarhet i en utvärdering beståendes av intervju, användartest i form av Retrospective Probing och en enkät. Resultaten från utvärderingen visade brister i användarnas förståelse för användargränssnittet och DPP. Detta har specifikt lett till förbättringar av designen för initieringsknappen i användargränssnittet. I initieringsknappens beskrivande text har det lagts till mer informtion om Digitala Produktpass, vilket syftar till att öka interaktionens tydlighet och användarnas nöjdhet. Slutsatserna av arbetet belyser både framgångar och identifierade begränsningar. Det framhäver inte bara de förbättringar som redan har genomförts med initieringsknappen, utan också de områden där ytterligare insatser krävs för att optimera användbarheten, som flera iterationer av Design Thinking. Arbetet ger även vägledning för kommande studier och implementeringar inom området genom att föreslå riktningar för framtida forskning för utvecklandet av användbarhet i användargränssnitt för DPP. Genom att skapa en smidig och intuitiv interaktion mellan användare och DPP kan det öka engagemanget och uppmuntra till ökad användning av DPP. Vilket slutligen hjälper Europeiska Unionen införa DPP. / The European Union faces a complex task in introducing the Digital Product Passport (DPP) – a digital mechanism that aims to improve the way information about product lifespan, reliability and reusability is collected and shared. This work is carried out with the aim of developing and improving the usability of a user interface that is intended to be integrated in connection with online purchases, in order to streamline and simplify the process of creating DPP. By embracing the Design Thinking method, the work has developed and evaluated a prototype. This was made by identifying and analysing usability issues in an evaluation consisting of interview, user tests in the form of Retrospective Probing Probing and surveys. The results from the evaluation, showed deficiencies in users’ understanding of the user interface and DPPs. This has specifically led to improvements in the design of the initiation button in the user interface. In the initiation button’s describing text, more information about Digital Product Passports has been added, which aims to increase the clarity of the interaction and the satisfaction of the users. The conclusions of the work highlights both successes and identified limitations. It not only highlights the improvements that have already been made with the initiation button, but also the areas where efforts are required to optimize usability, such as further iterations of Design Thinking. The work also provides guidance for future studies and implementations in the field, by suggesting directions for future research for the development of usability in user interfaces for DPP. By creating a smooth and intuitive interaction between users and DPP, it can increase engagement and encourage increased use of DPP. Which ultimately helps the European Union introduce the DPP.

Syfte Det övergripande syftet med studien var att öka förståelsen för hur digitalt mogna företag utformar och bedriver arbetet i de digitala enheterna. Studien har undersökt den del av organisationen som direkt eller indirekt arbetar med att utveckla digitala innovationer (digitala enheten) mot externa kunder, och har nyttjat konceptet verksamhetsmodell för att uppnå ett systemperspektiv i förståelsen. Syftet adresseras genom följande forskningsfråga: Vilka gemensamma faktorer finns hos digitalt mogna företags digitala enheter? Metod Studien är av explorativ karaktär med en induktiv forskningsansats, där en kvalitativt flerfallsstudie genomförts. För att studera digitalt mogna företag har urvalet skett med hjälp av digitala experter och tidigare forskning på digital mognad. Primärdata bestod av 21 semi-strukturerade intervjuer med informanter från 8 digitalt mogna företag med god insikt i respektive verksamhet, samt 4 intervjuer med experter inom digitalisering och verksamhetsutveckling. Sekundärdata bestod av publik information så som årsrapporter, presentationer och hemsidor m.fl.. Resultat Resultatet visar att det finns många gemensamma faktorer mellan de studerade verksamheterna som kan utgöra en förklaring till varför de är framstående inom digital innovation och mognad. Totalt har 22 gemensamma teman identifierats som till betydande grad återspeglats i de studerade verksamheterna. De identifierade teman aggregeras till ett förslag på 4 generiska designprinciper för hur verksamheter kan utformas och bedrivas för att främja digital innovation. Därtill presenteras ett ramverk för verksamhetsmodellering med fokus på digitala enheter. Teoretiska implikationer Det teoretiska bidrag som studier tillför är fyrfaldigt: (1) Studien skapar större insikter kring digitalt mogna företag och bekräftar indirekt mycket av tidigare forskning på digital mognad (2) utvecklar och konkretiserar konceptet verksamhetsmodell, (3) introducerar ett ramverk för verksamhetsmodellering i allmänhet och med generiska designprinciper för främjandet av digital innovation i synnerhet samt (4) bidrar till tvärdisciplinär forskning genom ett holistiskt perspektiv. Praktiska implikationer Det praktiska bidrag som studien skapar är kunskap kring verksamhetsdesign för samtida företagsledare i allmänhet, och i synnerhet för ledare som arbetar kring digital innovation. Ramverket och designprinciperna kan bidra till att företagsledare lättare kan skapa en överblick av verksamheten och aktivt utforma den för att stödja affärsmodellen och i förlängningen främja strategin. / Purpose The overall purpose of the study is to develop the understanding of how digitally maturing companies design and operates the digital unit. The study has examined the organization within the companies that directly or indirectly develop digital offerings (the digital unit) towards external customers , and has utilized the holistic concept of an operating model in order to do so. The purpose is addressed by the following research question: What common factors exist between the digital units of digitally maturing companies? Method The study is exploratory in its nature with an inductive approach, in which a qualitative multiple case study was conducted. In order to study digitally matured companies, the selection process involved the help of digital experts as well as previous studies on digital maturity. In total, 21 semi-structured interviews with informants from 8 digitally matured companies were conducted, together with 4 interviews with experts in digitalization and business development. The informants had a good understanding of respective organization, and the data was complemented with publicly available information such as reports, presentations and websites. Results The results show that there are many common factors between the studied organizations that can help explain as to why they are prevalent in digital innovation and maturity. In total, 22 common themes were identified between the organizations’ digital units by studying their operating models. The identified themes were aggregated into a proposal of 4 generic design principles for how the digital units could be designed in order to prosper digital innovation. In addition, a framework for operations modelling is presented with a focus on digital units. Theoretical implications The theoretical implications from the study is primarely fourfolded: (1) the study develops the knowledge of digitally matured companies and concretizes the result from previous studies. (2) The study develops the concept of an operating model by identifying and bridging 6 academic fields. (3) The study presents a suggested framework for modelling the operations in general, and particularly for the design of the digital unit. (4) The study support a multidisciplinary approach to studying best praxis from a holistic perspective. Practical implications The results from the study can serve as inspiration when designing organizations for today’s the managers in general, and for the managers within digital innovation in particular. The suggested framework and design principles can facilitate the process of understanding and designing a synergetic operation that support the business model and strategy.

Circular and digital transformations are key focal points in the European Commission's regulations and directives, as evidenced by the proposed Ecodesign for Sustainable Products Regulation. This regulation aims to reduce the environmental impact of products throughout their life cycles. To facilitate this objective, the implementation of digital product passports has been put forward as a means to seamlessly exchange product information. However, the ambiguity and absence of an implementation timeline in the ESPR framework hinder producers' preparedness for the expected information requirements in a digital product passport. Consequently, the extent of producers' compliance with the implementation schedule, along with the associated actions, challenges, and opportunities, remains uncertain. This study conducted two sequential qualitative phases to address these issues. The initial phase examined the anticipated information requirements and implementation timeline, while the subsequent phase assessed producers' current information collection practices.The findings reveal that producers effectively collect the majority of the 29 anticipated information elements mandated by a digital product passport, categorized as traceability, product-related, environmental, and circular information. However, producers’ information collection practices are not aligned with the implementation timeline due to limited prior knowledge of forthcoming regulations. Producers are taking measures such as collaboration, enhanced transparency, and effective management of end-of-life products and facilities to comply with the requirements. Challenges include balancing transparency with safeguarding sensitive information, information gathering across the supply chain, and managing the inclusion of essential information. On the other hand, opportunities arise in improved decision-making, innovation, extended product lifespan, and continuous learning. This research contributes to understanding the anticipated information requirements of digital product passports and provides valuable guidance for producers' data collection efforts. / Cirkulär och digital transformation är centrala fokuspunkter i Europeiska Kommissionens- förordningar och direktiv, vilket tydligt framgår i förslaget Ecodesign för hållbara produkter. Syftet med denna förordning är att minska produkters miljöpåverkan under hela deras livscykel. För att underlätta detta föreslås implementering av digitala produktpass för sömlöst utbyte av produktinformation. Men otydlighet i ESPR förslaget och avsaknad av en tidsplan för implementering hindrar producenternas förberedelse inför de förväntade informationskraven i ett digitalt produktpass. Följaktligen är det oklart i vilken utsträckning som producenter följer tidsplanen och vilka åtgärder, utmaningar och möjligheter som är förknippade med detta. I denna studie så genomfördes två sekventiella kvalitativa faser för att ta itu med dessa problem. Den första fasen undersökte de förväntade informationskraven och tidsplanen för implementering, medan den andra fasen bedömde producenternas nuvarande praxis för informationsinsamling. Resultaten visar att producenterna effektivt samlar in majoriteten av de 29 informationselement som förväntas krävas i ett digitalt produktpass, kategoriserade som spårbarhet, produktrelaterad information, miljöinformation och cirkulär information. Dock är producenters praxis för informationsinsamling inte anpassad till tidsplanen på grund av begränsade förkunskaper. Producenterna vidtar åtgärder såsom samarbete, ökad transparens samt effektiv hantering av uttjänta produkter och anläggningar för att uppfylla kraven. Utmaningar inkluderar att balansera transparens med företagskritisk information, insamling av information genom hela leverantörskedjan samt att hantera inkludering av nödvändig information. Även möjligheter uppstår, såsom förbättrade beslutsprocesser, innovation, utökad produktlivslängd och kontinuerligt lärande. Detta examensarbete bidrar till förståelsen av förväntade informationskrav för digitala produktpass och ger värdefull vägledning för producenters informationsinsamling.

A more integrated collaboration between different disciplines and stakeholders in the process of software development affects the quality of the end product and its user experience. The diversity of methodologies across the disciplines creates a need for an aligned set of practices, such as Agile User-Centered Design (AUCD), which is a cross-disciplinary integration of the Agile and User-Centered Design (UCD) methodologies. The initial research part of this work focuses on identifying the main challenges and needs of cross-disciplinary teams, particularly in AUCD. The research methodology is based on a systematic review of the latest academic publications in the area, complemented by surveying the digital industry practitioners from multiple disciplines. The identified challenges and needs are then addressed by proposing a solution: Digital Product Mapping Framework for the documentation of a holistic digital product specification in a visual way. The framework outcome is a design artifact that can be used as a communication medium for both designers, developers, and other stakeholders. The validation of design artifacts showcased its high readability rate among first-time users. Additionally, empirical user tests proved that such documentation of the digital product specification can facilitate the collaboration of cross-disciplinary teams and support such software development activities as maintaining a shared vision and estimation of project cost and scope. This research work presents the following methodologies that can be valuable for both further academic research and for industry practitioners: synthesis and validation of the challenges and needs of cross-disciplinary teams; a set of recommendations for the specification documentation practices for AUCD; design principles for a solution to address the identified challenges and meet the needs of the cross-disciplinary teams. Moreover, an improved version of the proposed framework can potentially lead to a form of documentation that can be applied in AUCD practices. / Ett mer integrerat samarbete mellan olika discipliner och intressenter i programvaruutvecklingen påverkar slutproduktens kvalitet och användarupplevelse. Mångfalden av metoder inom disciplinerna skapar ett behov av en anpassad uppsättning metoder, såsom Agile User-Centered Design (AUCD), vilket är en tvärvetenskaplig integration av Agile och User-Centered Design (UCD) -metoderna. Den inledande forskningsdelen av detta arbete fokuserar på att identifiera de största utmaningarna och behoven hos tvärvetenskapliga team, särskilt i AUCD. Forskningsmetoden bygger på en systematisk genomgång av de senaste akademiska publikationerna inom området, kompletterat med kartläggning av utövare inom den digitala industrin från flera discipliner. De identifierade utmaningarna och behoven hanteras sedan genom att föreslå en lösning: Digital Product Mapping Framework för dokumentation av en holistisk digital produktspecifikation på ett visuellt sätt. Ramresultatet är en designartefakt som kan användas som ett kommunikationsmedium för både designers, utvecklare och andra intressenter. Valideringen av designartefakter visade sin höga läsbarhetsgrad bland förstagångsanvändare. Dessutom bevisade empiriska användartester att sådan dokumentation av den digitala produktspecifikationen kan underlätta samarbete mellan tvärvetenskapliga team och stödja sådana programvaruutvecklingsaktiviteter som att upprätthålla en delad vision och uppskatta projektets kostnad och omfattning. Detta forskningsarbete presenterar följande metoder som kan vara värdefulla för både vidare akademisk forskning och för branschutövare: syntes och validering av tvärvetenskapliga teams utmaningar och behov; en uppsättning rekommendationer för specifikationsdokumentationspraxis för AUCD; utforma principer för en lösning för att hantera de identifierade utmaningarna och tillgodose behoven hos de tvärvetenskapliga teamen. Dessutom kan en förbättrad version av det föreslagna ramverket potentiellt leda till en form av dokumentation som kan användas i AUCD-praxis.

This thesis provides insights into the feasibility of managing product requirements in a concept leveraging an object-centric information model. The aim of this concept is to provide efective management of product requirements in the context of rising volume and complexity of requirements. Firstly, benefts and challenges between the current document-centric way of managing requirements and the novel object-centric concept for managing requirements are mapped and presented. Secondly, the organizational prerequisites necessary for adopting the object-centric product requirement applicability concept are explored and insights into how this transition can be facilitated with knowledge management are generated. Thirdly, the accuracy of this novel concept is evaluated in terms of applying the correct requirements onto products and not more nor less. The methods in this thesis are of mixed nature and combine qualitative and quantitative data sets. The quantitative data was collected from the analysis of the requirement applicability concept and the previous tests of the same concept on diferent products at Company X. The analysis of quantitative data for concept accuracy revolved around interpreting the nature of negative- and positive delta values following an automatic application of requirements in the novel object-centric concept. The former of these delta values relates to relevant requirements missing onto products whereas the latter relates to non-relevant requirements being applied following the automatic application. The qualitative data was collected mainly through a comprehensive literature review, semi-structured interviews, a workshop, meetings, Company X documents and observations. The analysis of qualitative data was done via an adaptation of two frameworks: The Multi-Dimensional Framework for Digital Transformation by Hanelt et al, 2021 and The Process of Organizational Knowledge Creation by Nonaka, 1994. These adapted frameworks were leveraged to generate insights into the necessary organizational prerequisites for adopting the object-centric product requirement applicability concept. While benefts and challenges exist between the two diferent ways of managing requirements, these are not weighted and thus no defnitive conclusion on best practice is drawn. Instead these fndings provide organizations a reference point for evaluating each approach in relation to their own circumstances. Some of the prerequisites identifed as critical for adopting an object-centric product requirement applicability model are a digital library of requirement specifcations that are convertible to object-centric data format, and a suitable PLM strategy chosen by the Top Management Teams that is aiding the development of the concept. As for knowledge management in order to transition to the new concept, fndings show that standardized knowledge creation and knowledge exchange is necessary as well as developing centralized knowledge databases. Lastly, the quantitative fndings indicate that the applicability concept is accurate, but that there is a need for additional iterations with model improvements where the negative delta can be eliminated and the positive delta held at an acceptable level. / Den här studien ger insikter om genomförbarheten av att hantera produktkrav i ett koncept som utnyttjar en objektcentrerad informationsmodell. Syftet med detta koncept är att tillhandahålla efektiv hantering av produktkrav i samband med att de ökar i volym samt komplexitet. Studien kartlägger först fördelar och utmaningar mellan det nuvarande dokumentcentrerade sättet att hantera krav och det nya objektcentrerade konceptet. Även de organisatoriska förutsättningar som krävs för att införa det objektcentrerade produktkravskonceptet undersöks i samband med hur denna övergång kan underlättas med hjälp av kunskapshantering. Slutligen så utvärderas det objektcentrerade konceptet för kravapplicering beträfande hur exakt konceptet är i att applicera rätt krav på produkter. Metodiken i denna studie kombinerar kvalitativa och kvantitativa datamängder. Den kvantitativa datan samlades in från analys av kravappliceringskonceptet samt de tidigare testerna av konceptet på olika produkter som gjorts av Företag X. Analysen av kvantitativ data för hur exakt konceptet är i att applicera rätt krav kretsar kring att förstå grundorsakerna till de negativa och positiva deltavärden som uppkommit efter en automatisk applicering av krav i det nya objektcentrerade konceptet. Det negativa deltavärdet relaterar till nödvändiga krav som saknas på produkter, medan det positiva deltavärdet avser icke-relevanta krav som har applicerats efter en systemförfrågan och automatisk applicering av krav. Den kvalitativa datan samlades huvudsakligen in genom en omfattande litteraturstudie, semistrukturerade intervjuer, workshops, möten, dokument från Företag X och observationer. Analysen av kvalitativ data gjordes via en anpassning av två vetenskapliga ramverk: The Multi-Dimensional Framework for Digital Transformation av Hanelt et al, 2021 och The Process of Organizational Knowledge Creation av Nonaka, 1994. Dessa anpassade ramverk utnyttjas för att generera insikter i de nödvändiga organisatoriska förutsättningarna som krävs för att införa det objektcentrerade kravappliceringskonceptet i en organisation. Fördelar och utmaningar med de två olika sätten att hantera krav viktades inte i denna studie, därför dras ingen defnitiv slutsats om bästa praxis. Istället ger dessa fynd en referenspunkt till organisationer att utvärdera bästa praxis i förhållande till sina egna omständigheter. Några av förutsättningarna identiferade som kritiska för att tillämpa en objektcentrerad produktkravappliceringsmodell är ett digitalt bibliotek av kravspecifkationer som är konverterbara till objektcentrerat dataformat, samt en PLM-strategi införd av de högsta ledningsgrupperna som hjälper till med stödja det objekcentrerade konceptet för produktkravsapplicering. Vad gäller kunskapshantering för att övergå till det nya konceptet visar resultaten att standardiserad kunskapsskapande och utbyte av kunskap är nödvändigt, samt utvecklingen av centraliserade kunskapsdatabaser. Slutligen indikerar de kvantitativa resultaten att tillämpningskonceptet är noggrant, men att ytterligare iterationer med modellförbättringar behövs där den negativa deltan kan elimineras och där den positiva deltan hålls på en acceptabel nivå.

User retention is a key factor for Software as a Service (SaaS) companies to ensure long-term growth and profitability. One area which can have a lasting impact on a digital product’s user retention is its user onboarding experience, that is, the methods and elements that guide new users to become familiar with the product and activate them to become fully registered users. Within the area of user onboarding, multiple authors discuss “best practice” design patterns which are stated to positively influence the user retention of new users. However, none of the sources reviewed showcase any statistically significant proof of this claim. Thus, the objective of this study was to: Design and implement a set of commonly applied design patterns within a digital product’s user onboarding experience and evaluate their effects on user retention Through A/B testing on the SaaS product GetAccept, the following two design patterns were evaluated: Reduce friction – reducing the number of barriers and steps for a new user when first using a digital product; and Monitor progress – monitoring and clearly showcasing the progress of a new user’s journey when first using a digital product. The retention metric used to evaluate the two design patterns was first week user retention, defined as the share of customers who after signing up, sign in again at least once within one week. This was tested by randomly assigning new users into different groups: groups that did receive changes related to the design patterns, and one group did not receive any changes. By then comparing the first week user retention data between the groups using Fisher’s exact test, the conclusion could be drawn that with statistical significance, both of the evaluated design patterns positively influenced user retention for GetAccept. Furthermore, due to the generalizable nature of GetAccept’s product and the aspects evaluated, this conclusion should also be applicable to other companies and digital products with similar characteristics, and the method used to evaluate the impact of implementing the design patterns should be applicable for evaluating other design patterns and/or changes in digital products. However, as the method used for data collection in the study could not ensure full validity of it, the study could and should be repeated with the same design patterns on another digital product and set of users in order to strengthen the reliability of the conclusions drawn.