Sammanfattning – ”Möter bankerna en annorlunda framtid?”   Datum: 26 maj, 2016   Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTS   Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST, Mälardalens Högskola   Författare: Martin Johansson                Louise Synnes                     Emma Wegerman 25 februari 1993                 26 augusti 1993                   29 mars 1993   Titel: Möter bankerna en annorlunda framtid?   Handledare: Ulla Pettersson   Nyckelord: Bankkontor, online banking, digitalisering, digitala tjänster, bankernas framtid.   Frågeställning: Hur har digitaliseringen av banktjänster påverkat de fysiska bankkontoren?   Hur påverkas bankerna ekonomiskt av nedläggningen av bankkontoren?   Hur tror bankerna att den fortsatta utvecklingen av online banking kommer påverka bankernas framtid?   Syfte: Studien syftar till att få en djupare förståelse om hur den digitala utvecklingen av bankens tjänster och produkter påverkar de fysiska bankkontoren samt hur bankerna tror hur branschens framtid ser ut.   Metod: Den valda metoden för denna studie är en kvalitativ metod med ett abduktivt synsätt för att förstå den sociala verkligheten och att få en djupare förståelse inom det valda forskningsområdet. Tre stycken intervjuer har genomförts med respondenter från olika universalbanker för att få en bredare bild av hur bankerna påverkats av den digitala utvecklingen. Resultatet av den insamlade empirin ställdes därefter mot den framtagna referensramen.   Slutsats: Digitaliseringen av banktjänster har lett till ett förändrat kundbeteende vid utförande av bankärenden då de använder sig utav de digitala kanalerna för att utföra vardagliga ärenden istället för att besöka ett fysiskt kontor. Detta har lett till minskade kundbesök på kontoren vilket har inneburit nedläggning av vissa kontor samt omstrukturering av personal.   Den ekonomiska effekten av nedläggning av de fysiska bankkontoren kommer på kort sikt bli kostsamt men på lång sikt kommer det bli lönsamt för bankerna.   I framtiden tror respondenterna att de fysiska kontoren kommer att finnas kvar men inte i lika stor utsträckning. Kontoren kommer i framtiden arbeta med mer komplexa ärenden och samla alla resurser så att kompetensen finns tillgänglig på samma plats för att kunna möta kundernas efterfrågan.

In this paper we aim to delve deeper into the film industry and how their approach to streaming services such as Netflix might be the solution to the problems with piracy (people downloading illegally instead of paying for the products) - but before they can change the mindset of people, they have to overcome some issues that might make it hard for the film industry to adapt a fully functionable streaming sollution in the veins of Spotify. To come up with some conclusions regarding this matter, we focused our study on the consumers rather than the industry in order to get a better understanding about what the consumers think about the streaming services of film that are offered today. We used both surveys and interviews in order to gather information regarding the consumers thoughts on how the landscape of film distribution has evolved to a point where Video-on-Demand offers the opportunity to watch movies and TV-series whereever and whenever they want. Our research shows that the majority of consumers are willing to pay for streaming services of film and hold the new technology in high regard. However, the concensus among the consumers that were involved in our study shows that the streaming services offered today have to evolve even further in the future before it can fully work as a substitute for illegal downloading. The film industry has to overcome the problem with illegal downloading, expand their library of movies to give more value for the subscription money and above all continue to develop their streaming services by listening to what the consumers want.

Background: Manufacturing companies have started to adapt to the rising popularity of servitization and have begun to offer digital services that they produce. However, there is limited research on various pricing models and factors affecting willingness to pay for digital services provided by manufacturing companies. Objective: The purpose of this study is to create a deeper understanding of the factors affecting willingness to pay for digital services from manufacturing companies. At the same time, this study aims to contribute to and build upon previous research on willingness to pay for digital services by providing empirical results on consumer behavior. Methods: The study uses a quantitative research design based on a conjoint analysis to investigate the numerous factors affecting willingness to pay. The sample consists of data collected through survey questionnaires aimed at existing and potential customers of Roxtec International AB's digital Business to Business (B2B) service. Data analysis is conducted using statistical methods to draw conclusions about the most influential factors. Results: The results show that factors such as the seller's reputation have a significant and greatest impact on decision-making while other factors like price and cost savings are considered less important, although they also matter. Conclusions: The conclusion is that the reputation of the seller has the greatest impact on the willingness to pay. This insight is particularly relevant for industrial companies striving to be competitive in the rapidly growing market for digital services. / Bakgrund: Tillverkningsföretag har under de senaste åren allt mer börjat anpassa sig till den stigande populariteten av tjänstefiering och har börjat erbjuda digitala tjänster som de själva producerar. Eftersom det är en förändring som pågår i marknaden så finns det begränsat med forskning kring olika prissättningsmodeller och faktorer som påverkar betalningsviljan inom branschen. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa en större förståelse för vilka faktorer som påverkar när en kund inom Business to Business (B2B) ska köpa digitala tjänster av tillverkningsföretag. Samtidigt syftar denna studie till att bidra och bygga vidare på den tidigare forskningen om betalningsvilja för digitala tjänster genom att tillhandahålla empiriska resultat om kundbeteende. Metod: Studien använder sig av en kvantitativ forskningsdesign baserat på en konjointanalys för att undersöka de olika faktorerna som påverkar betalningsviljan. Urvalet består av data insamlad genom enkätundersökningar riktade till befintliga och potentiella kunder till Roxtec International ABs digitala tjänst inom B2B. Dataanalysen genomförs med hjälp av statistiska metoder för att dra slutsatser om de mest inflytelserika faktorerna. Resultat: Resultaten visar att faktorer som rykte hos försäljaren har en signifikant och störst inverkan på beslutsfattandet medan andra faktorer som pris och kostnadsbesparingar anses vara mindre viktiga även om de också har betydelse. Slutsatser: Slutsatsen är att ryktet hos försäljaren har störst inverkan på betalningsviljan. Detta är särskilt relevant för industriföretag som strävar efter att vara konkurrenskraftiga på den snabbt växande marknaden för digitala tjänster.

<p>Syftet med studien är att ur väntrumsbesökarens perspektiv få en uppfattning om hur miljön i väntrummet på en akutmottagning upplevs, samt att skönja om det går att tillämpa digitala tjänster för att tillgodose deras eventuella behov. Avgränsningen består i ett väntrum på en akutmottagning i en mellanstor svensk stad. Litteratur har tillsammans med väntrumsmiljön och patienter/anhöriga utgjort studiens huvudsakliga källor. Datainsamlingen har gjorts genom observation av miljön i väntrummet samt genom strukturerade intervjuer med patienter och anhöriga. Resultatet analyserades därefter kvantitativt. I analysprocessen användes begreppet affordance tillsammans med Maslows behovsindelning för att tolka och få förståelse för undersökningens resultat. Materialet bearbetades i olika enheter för att därefter kunna sammanställas till en helhet. Resultatet beskriver dels väntrumsmiljön, dels väntrumsbesökarens behov och användning av digitala tjänster. Det tyder på att användningen av digitala tjänster hos målgruppen är stor, varför slutsatsen dras att de specifika behov som finns skulle kunna tillgodoses av digitala tjänster. </p>

The postindustrial market increasingly demands service infused products to add more value to the customer in order to be competitive. Much research regarding digitalized services indicates that companies have to be innovative in order to compete on the market. However, companies within different industries face different challenges with digital service development. This study has been conducted because there are little known about the opportunities and the challenges different industries faces with a globalized market. Our research question is what the challenges are and what opportunities does strategic digital service development entails for companies. To be able to understand digitalized services and to answer our research question about these challenges and opportunities we used a qualitative method, gathered data through interviews and literature studies. This study contributes a faceted understanding of digital service development within the electricity industry and an approach to strategic efforts at digital service development and what challenges and opportunities it entails.

Gruvindustrin befinner sig i en stor förändring allt eftersom digitaliseringen fortskrider. Digitaliseringen innebär att en mängd nya tekniker börjar implementeras i gruvor runt om i världen. En av dessa tekniker är att de anställda använder smartphones i arbetet. Detta medför dock problem då miljön inom gruvindustrin inte är optimal för de generella designprinciperna som finns att tillgå idag. Denna studie undersöker och utvecklar därför designprinciper som kan användas för mobila applikationer inom gruvindustrin. Studien har teori som behandlar generella designprinciper för mobila applikationer, mobila designmönster samt industri 4.0. Vidare har en kvalitativ studie genomförts i form av intervjuer med respondenter från både gruvindustrin men också personer med mångårig erfarenhet av utveckling av mobila applikationer till gruvindustrin. Kvalitativa studien genomfördes för att öka förståelsen kring kontexten som infinner sig inom gruvindustrin men också använda den expertis som finns inom området för att kunna utveckla relevanta designprinciper som kan vara till användning i praktiken. Den insamlade empirin jämfördes sedan mot teori och med hjälp av studiens analys kunde designprinciper som kan anses vara specifika för gruvindustrin identifieras. Slutsatserna visar att enkelhet är nyckeln till framgång och element såsom automatisk ifyllnad, enkel och snabb navigering, stora ikoner och användning av färger är några av de möjliga lösningar som föreslagits för att ta fram en användarvänlig applikation.

Denna studie ämnar till att undersöka hur anställda inom producerande företag ser på värdeskapande med hjälp av en digital tjänst. Genom att ta fram ett tjänstekoncept kan värdet och värdeskapandet hos de anställda fastställas utifrån deras egna uppfattningar i den egna kontexten. Varför detta är viktigt att undersöka är för att industriföretagen idag måste göra något för att hålla sig konkurrenskraftiga och detta kan ske genom en digitalisering av verksamheten. Det betyder att verksamheten måste vara redo för en sådan förändring, något som även innefattar de anställda. Den teoretiska referensram som används för studien är grundad i digitalisering, värde, värdeskapande och tjänsteinnovation. Genom en fallstudie på Texor AB har kvalitativ metod använts för att samla data genom semi-strukturerade intervjuer tillsammans med fyra anställda på företaget. Tjänstekonceptet som utvecklats har använts som en form av stimuli under intervjuerna för att väcka en reaktion hos de anställda. Empirin har sedan jämförts och diskuterats gentemot teorierna så att syftet och forskningsfrågorna sedan kunnat besvarats. De slutsatser som studien resulterat i är att en digital tjänst på olika sätt kan gynna de anställdas arbete. De anställda ser på värde på olika sätt beroende på vilken roll de har på företaget, vilket påvisar att värdeskapandet för dem handlar om att de vill utföra sina arbetsuppgifter väl, effektivt och problemfritt. Det finns även en genomgående positiv inställning hos de anställda till att utveckla verksamheten med hjälp av digitala tjänster.

Syftet med studien är att ur väntrumsbesökarens perspektiv få en uppfattning om hur miljön i väntrummet på en akutmottagning upplevs, samt att skönja om det går att tillämpa digitala tjänster för att tillgodose deras eventuella behov. Avgränsningen består i ett väntrum på en akutmottagning i en mellanstor svensk stad. Litteratur har tillsammans med väntrumsmiljön och patienter/anhöriga utgjort studiens huvudsakliga källor. Datainsamlingen har gjorts genom observation av miljön i väntrummet samt genom strukturerade intervjuer med patienter och anhöriga. Resultatet analyserades därefter kvantitativt. I analysprocessen användes begreppet affordance tillsammans med Maslows behovsindelning för att tolka och få förståelse för undersökningens resultat. Materialet bearbetades i olika enheter för att därefter kunna sammanställas till en helhet. Resultatet beskriver dels väntrumsmiljön, dels väntrumsbesökarens behov och användning av digitala tjänster. Det tyder på att användningen av digitala tjänster hos målgruppen är stor, varför slutsatsen dras att de specifika behov som finns skulle kunna tillgodoses av digitala tjänster.

The concept of post-WIMP-based (post Windows, Icons, Menus, Pointer) digital services can best be described as interfaces which are moving away from the traditional workspace environment with computers (desktop or laptop) controlled by a mouse and a keyboard. Post-WIMP interfaces focus on intuitive and tactile usage, such as touch or gestures in the air (among others). Libraries have recently begun exploring technology based on post-WIMP maneuver mechanisms, but little research has investigated the outcome. This thesis focuses on the implementation and results of post-WIMP-based technologies within the academic library space. The thesis aims to understand the libraries’ purposes and hopes for the implementation, but also to pin down elements concerning context, space and social norms that seem to have an impact on the actual usage. The subject is approached by exploring ‘early adopters’ and their experiences with these kinds of technologies. This is done through an interview study with key figures within academic library organisations that have implemented the technologies, both employees and users such as teachers and doctoral students. The interview material is explored through a theoretical framework focusing on socio-technical premises and social factors within the human computer interaction research field. The study shows that the usage is affected by factors such as resources within the organization, the infrastructure of space and user expectations on an academic environment. Sponta-neous use of public services tends to be short and “less academic” while usage within closed spaces tends to be longer and linked to the academic field.

In recent years it has been discussed in the media that library users often request help and support from librarians regarding for example digital tasks and services that relate to government agencies and commercial companies. The aim of this study is to contribute with knowledge of public librarians' views regarding their mission and approaches to help and support to library users in the library. The study focuses on all types of help and support that library users request in addition to the library's traditional services (which are here understood as services clearly related to the library collection, e.g. reference work and user instruction). In order to examine this matter eight semi-structured interviews were conducted with public librarians at libraries in the municipality of Gothenburg. The transcripts from the interviews were then analyzed using qualitative content analysis guided and structured by a practice theoretical framework. In accordance with the practice theoretical framework, help and support to library users is considered as a practice. The result show that the library's mission in terms of help and support to library users can be seen both as narrow, primarily comprising reference work and as wide including all kinds of information, and that the participants help and support library users in different ways and with a wide range of questions and matters, within the wide description of the mission.