Den digitala utvecklingen i samhället är ständigt pågående och är ett fenomen som många verksamheter nyttjar i syfte att bibehålla eller öka sin konkurrensförmåga. Det finns organisationer som har väldigt goda förutsättningar, i form av kompetenser och förmågor, för att anamma och dra nytta av digitaliseringens möjligheter, samtidigt finns det organisationer som inte uppnår en liknande mognadsgrad och som därför riskerar att bli omsprungna av andra mer mogna organisationer. En sektor där särskilt mindre företag utsätts för stor konkurrens av stora företag och som har ett stort behov av att arbeta med digitalisering är banksektorn. Ett argument av behovet är att bankerna fyller en viktig funktion i samhället och det därför av stor vikt att även små banker fungerar och möjliggör värde för alla samhällets funktioner och organisationer. Ett annat argument är att bankernas kunder ställer allt högre krav på att kunna sköta bankärenden digitalt. I syfte att förbättra sina möjligheter att överleva på marknaden arbetar banker med digitala strategier. En digital strategi definieras som en riktlinje som kan användas för att uppnå en digital utveckling, det innebär en resa från det analoga till det digitala. Ett sätt att underlätta strategiarbete för banker är att följa guidelines. En guidelines ses i vår studie som en mall eller vägledning för att genomföra en specifik aktivitet. Det kan till exempel handla om olika steg som behöver genomföras för att kunna bygga ihop ett skrivbord. Även om det till viss del existerar guidelines på marknaden är de inte skräddarsydda för små och medelstora banker på den svenska marknaden. Syftet med denna studie är därför att identifiera och presentera guidelines som kan stödja små banker i Sverige att skapa, förfina och förbättra sina digitala strategier. Dessa guidelines grundar sig i användningen av digitalisering och dess fördelar och skall underlätta för svenska små banker att bibehålla sin konkurrenskraft i en digital tidsålder. I arbetet kommer vi att fokusera, studera och behandla forskningsfrågan “Vilka guidelines bör små företag i banksektorn följa för att skapa och förbättra digitala strategier”. För att uppfylla syftet och svara på forskningsfrågan har vi följt en kvalitativ metod där vi analyserat data inhämtat via intervjuer och tidigare forskning. Detta innebär att våra slutsater är baserade på både teori och empiri. Resultatet visar att svenska banker bör följa fyra guidelines för att skapa och förbättra digitala strategier. Resultatet är viktigt eftersom det bidrar till forskning genom att komplettera befintliga guidelines men det är också viktigt för praktiken eftersom de kan bidra till ökad konkurrenskraft för svenska banker. / Digital development is continuously decreasing and it is a phenomenon that several businesses use to maintain or increase their competitiveness. Some organizations have very good conditions, such as skills and abilities, to embrace and take advantage of digitalization opportunities, while there are those industries that have not achieved a similar degree of development and that risk being overtaken by other more developed organizations. One sector where many smaller companies, in particular, have a great need to work with digitalization is the banking sector. One argument is that the banks fulfill a necessary function in society and therefore that the banks must operate and enable value for all society's functions and organizations. Another argument is that the banks' customers place even higher demands on being able to handle banking matters digitally. A digital strategy is defined as a guideline that can be adapted into an organization in order to achieve digital transformation. The purpose of this study is to identify and present guidelines that can support banks in Sweden to create and choose their digital strategies. A guideline can be used as a template or a guide to be able to carry out an activity. For example, it can refer to different steps that need to be carried out to be able to build a deck together. These guidelines are based on the use of digitalization and its benefits and should make it easier for banks to maintain their competitiveness in a digital world. We will focus, study and address the research question "What guidelines should companies in the banking sector follow to create digital strategies". To fulfill the purpose and answer the research question, we have followed a qualitative method where we analyzed data obtained through interviews and previous research. This means that our conclusions are based on both theory and empirical data. The results show that Swedish banks should follow four steps.

The purpose of this report is to investigate Sweden's municipalities on their strategies with digital communication and tools to reach society via social media associated with Covid-19. This subject also applies in the area of the workplace and between municipalities. In order to answer the questions, a survey was sent via Google form to all the municipalities in the country. 152 of 290 municipalities participated in the survey within the time frame of our work. It turns out that a large part of the municipalities are now focusing on new strategies where only a few of them stick to ordinary procedures as when a crisis situation arises. Reaching out information via social media is especially important in a situation like this during Covid-19. Facebook has by far been the most popular and effective platform for disseminating information to citizens.

Digitaliseringens framfart är inget som går obemärkt förbi och det är något som påverkar alla människor mer eller mindre. Det finns olika anledningar till att digitalisera men forskning menar på att det görs i syftet att förändra något till det bättre för att nå upp till ett visst verksamhetsmål eller milstolpe. Denna förändring medför också ett förändringsarbete som påverkar inte bara de processer som digitaliseras utan även de anställda som också blir delaktiga i förändringsarbetet. Nya direktiv för betaltjänster och ett dalande förtroende för storbanker har lett till nya innovativa initiativ som erbjuder finansiella tjänster till både säljföretag och slutkonsumenter. Dessa bolag kategoriseras ofta som fintech, vilket är en bransch uppbyggd av organisationer vilka använder ny teknik för att stödja eller möjliggöra finansiella tjänster. Vi har genomfört en fallstudie på ett fintechbolag där fem olika personer med olika ansvarsområden intervjuats. Samtliga personer har på något sätt arbetat med digitalisering i fallföretaget och delade med sig av deras erfarenheter av detta digitaliseringsarbete. Studien genomfördes främst på ett abduktivt sätt men innehöll även induktiva och deduktiva inslag. Således har vi också arbetat iterativt med tidigare forskning och vår insamlade empiri. Syftet med fallstudien var att fördjupa kunskapen gällande hur ett fintechbolag arbetar med digitalisering och hur digitalisering används inom fintech-branschen för att skapa eller bibehålla en marknadsrelevans. Under studiens gång har vi upptäckt att vid beslut kring digitalisering så är intressentpåverkan något som spelar stor roll. Då fallföretaget är ett helägt dotterbolag blir moderbolagets inflytande extra prominent. Fallföretagets krav på positiv räntabilitet påverkar många beslut kring digitalisering eftersom det ofta kopplas till en kostnadsfråga. En analys måste göras för att utröna huruvida det är för kostsamt att behålla en process som den är eller om det är billigare att digitalisera eller automatisera processen. Utöver detta finns det i fallföretaget ett gemensamt synsätt av att kundnöjdhet är av största vikt. Fallföretagets fokus på kundnöjdhet ger således både säljföretag och slutkonsumenter en stor makt när det kommer till digitaliseringsarbete och besluten som tas gällande vad som ska digitaliseras eller automatiseras. Gällande hur digitalisering används fann vi i vår studie att fallföretaget hade en relativt konservativ syn på digitalisering, där digitalisering inte används för att vara innovativ, utan snarare för att inte hamna på efterkälken, vilket tack vare fallföretagets låga krav på tillväxt leder till en funktionell verksamhet. Således har fallföretaget uppnått vad vi menar är en digital tillräcklighet. / The progress of digitalization is nothing that goes unnoticed and it is something that affects all people more or less. There are various reasons for digitalizing, but research state that it is done for the purpose of changing something for the better to reach a certain business goal or milestone. This change also entails a change work that affects not only the processes that are digitalized but also the employees who become involved in the change work. New payment service directives and declining confidence in major banks have led to new innovative initiatives that offer financial services to both sales companies and end consumers. These companies are often categorized as fintech, which is an industry built up by organizations that use new technology to support or enable financial services. We have conducted a case study at a fintech company where five different people, with different responsibilites have been interviewed. The people who were interviewed have all worked with digitalization in the company and shared with us their experiences of the conducted digitalization work. The study was carried out mainly in an abductive way but also contained inductive and deductive elements. Thus, we have worked iteratively with previous research and our collected empirical data. The object of the case study was to deepen the knowledge of how a fintech company works with digitalization and how digitalization is used in the fintech industry to create or maintain a market relevance. During the course of the study, we have discovered that when deciding on digitalization, stakeholder influence is something that plays a major role. When the case company is a wholly owned subsidiary, the parent company's influence becomes extra prominent. The case company's demand for positive return affects many decisions regarding digitalization, as it is often linked to a cost issue. An analysis must be made to determine whether it is too costly to maintain a process as it is or if it is cheaper to digitalize or automate the process. In addition, there is a common view in the company that customer satisfaction is of the utmost importance. The company's focus on customer satisfaction thus gives both sales companies and end consumers a great power when it comes to digitalization work and the decisions that are taken regarding what is to be digitalized or automated. Regarding how digitalization is used, we found in our study that the case company had a relatively conservative view of digitalization, where digitalization is not used to be innovative, but rather to not fall behind, which thanks to the case company's low demands on growth leads to a functional business. As such, the case company has achieved what we mean is a digital adequacy.

I denna uppsats undersöks internationella turisters informationsbehov före under och efter ett besök i Stockholms skärgård där fallet utgår från samverkansprojektet Stockholm Archipelago. Undersökningens syfte är att få en ökad förståelse för informationsbehov i relation till Stockholm Archipelagos utformning av digitala informationstjänster som skapar bruksvärde för turistupplevelsen i Stockholms skärgård. Undersökningen grundar sig på intervjuer med internationella turister och anställda inom ramen för projektet Stockholm Archipelago. Studien utgår från service-perspektivet; utifrån-och-in med fokus på förståelse för kundernas informationsbehov före, under och efter ett skärgårdsbesök. Undersökningen visar att turisternas gemensamma informationsbehov och att Stockholm Archipelagos digitala tjänster stödjer behoven men hur turisterna vill erhålla informationen skiljer sig åt. Detta för att bruksvärdet främst skapas genom digitala kanaler med användargenererat innehåll som är mer individanpassat. / This paper examines international tourists information needs before, during and after a visit in the Stockholm archipelago, where the case of analys is based on the collaborative project Stockholm Archipelago. The purpose is to gain a better understanding for the information needs in relation to Stockholm Archipelagos strategies towards digital information that creates value-in-use for the tourist experience in the Stockholm archipelago. The study is based on interviews with international tourists and people within the project Stockholm Archipelago. The study takes a service management-perspective; outside-in to understand customers' needs for information before, during and after a visit to the archipelago. The survey shows that tourists' information needs are the same and that Stockholm Archipelagos digital services supports the needs, but how the tourists want to receive information differs. This is because value-in-use is primarily created through digital channels with user-generated content that is more individualized.

I följande studie undersöks vad nästa steg i Digital Transformation är för svenska organisationer samt hur deras olika digitala strategi ser ut för att nå dit. Vidare undersöks hur och om dessa digitala strategier arbetar mot FN:s Globala mål som är uttalade genom handlingsplanen Agenda 2030 för hållbar utveckling. Följande studie är relevant eftersom att organisationer har stor möjlighet att bidra till att infria de globala målen genom att inkludera mer hållbarhet i sina arbetssätt. Forskningsfrågan besvaras utifrån en kvalitativ forskningsmetod. Den metod som tillämpas för datainsamlingen i denna studie består av semistrukturerade intervjuer. Följt av en innehållsanalys för att få en djupgående förståelse av intervjudata. Därefter genomfördes en sambandsanalys för att finna samband som kan vara av nytta för studien. Resultatet av studien visar på att respondenterna har liten insikt i Agenda 2030, men att dess strategier har innehåll som kopplas till globala mål. Resultatet visar att organisationer får positiva effekter på både miljö och internt av att implementera globala mål i sin digitala strategi. Framtida forskning kan studera ett bredare urval samt fler aspekter av de globala målen. / The following study examines what the next step in Digital Transformation is for Swedish organizations and what their different digital strategies look like to get there. Furthermore, it examines how and whether these digital strategies work towards the UN's Global Goals, which are stated through the action plan Agenda 2030 for sustainable development. The following study is relevant because organizations have a great opportunity to contribute to fulfilling the global goals by including more sustainability in their working methods. The research question is answered based on a qualitative research method. The method used for data collection in this study consists of semi-structured interviews. Followed by a content analysis to gain an in-depth understanding of the interview data. A correlation analysis was then carried out to find correlations that could be useful for the study. The results of the study show that the respondents have little insight into Agenda 2030, but that its strategies have content that is linked to global goals. The result shows that organizations get positive effects on both the environment and internally by implementing global goals in their digital strategy. Future research could study a wider sample as well as more aspects of the global goals.