No description available.

Syftet med den här uppsatsen är att analysera Rohingya konflikten utifrån maktrelationer, genom att tillämpa Diskursanalysen och Foucaults makt begrepp. Vidare har syftet varit att undersöka på vilket sätt maktrelationer bidragit till konflikten, genom att tillämpa följande frågeställningar Vilka strukturella maktstrukturer blir synliga i diskursen? Vilka normer och värden som styr kunskapssynen samt bidrar till upprätthållande av maktrelationerna? Slutsatsen av analysen är att Myanmars juridiska instanser inte kan förse människor med det skydd som är önskvärt av en stat. Även om militären anses överlämnat makten till politiska företrädare, så innehar de fortfarande den egentliga makten över rättsväsendet, vilket därmed resulterar i att de kontrollerar informationsflöde och har rättigheten att utföra säkerhetsoperationer. Fortsättningsvis har år av diskriminering resulterat i ett apartheid liknande utanförskap där Rohingya således nekats tillträde till publika sfärer, som skola och utbildning samt sjukvård. Ett resultat av det är stigmatisering och utanförskap. Gruppen saknar därmed medborgerliga rättigheter. Ett resultat av det är således att gruppen kan betraktas utifrån att vara i ett konstant underläge och maktrelationen mellan å ena sidan staten och andra etniska grupper bidrar till att upprätthållas. Normer och värden inom landet har även bidragit till synen på gruppen och därmed även maktrelationer upprätthållits och även maktstrukturer som bidragit till att den etniska gruppen Rohingya inte kan påverka sin situation.

Idag utbildas speciallärare med olika inriktningar, mot språk, mot särskolan och mot matematik. Det utbildas också specialpedagoger. Dessa examinas sedan för att inneha olika yrkesroller. Syftet med denna studie är att undersöka glappet mellan verksamhetens behov och policydokumenten i relation till yrkesroller som definieras i styrdokumenten. Sju rektorer och en biträdande rektor har intervjuats. En skola hade två speciallärare, en med inriktning språk och en med inriktning matematik. Detta var en F – 9 skola med närmare 400 elever. Vid en skola, F – 9 hade man en specialpedagog med en gammal utbildning som vid legitimationsreformen hade fått behörighet som specialpedagog, speciallärare med inriktning matematik och speciallärare med inriktning språk. Hon jobbade dock uteslutande som specialpedagog. Ingen annan skola i hade en speciallärare med inriktning matematik anställd. Flera rektorer utryckte en önskan om att ha en speciallärare med inriktning matematik i sin organisation men ansåg att dom inte hade utrymme för både en med inriktning språk och matematik. Flera rektorer ansåg att det var inom svenska som de största behoven av särskilt stöd fanns. Flera rektorer sade sig känna till att det fanns olika inriktningar i utbildningen för specialpedagogisk kompetens. En rektor ansåg att de olika yrkesrollerna är bara titlar som inte har någon praktisk betydelse. En rektor ansåg att:   Det primära för verksamheten var att få tag på rätt person, om den personen har en speciallärarexamen, oavsett inriktning, är det ett stort plus.  Empirin till denna studie har insamlats genom kvalitativa intervjuer. Den teoretiska bakgrunden till denna studie är inspirerad av Claes Nilholms didaktiska teorier.

The purpose of this paper is to examine the relationship between meritocracy and education respectively equality. And more, to investigate whether the educational system is an instance forsocial mobility. This literature overview is based upon 13 articles which lead the paper upon its conclusion, it shows that meritocracy is only compatible with equality of opportunity. In accordance with this, there are multiple problems within the discourse of opportunity, whereas opportunities to a great extent are ascriptived, and the just competition on social positions should be questioned. Furthermore, it examines whether the educational system is an instance for social mobility. The result shows that the educational system is an instance for social mobility, but there are multiple factors beyond education that are in play. Subsequently, the educational expansion is problematized, this leads to a phenomenon like social congestion on the labor market, where the pursuit of the proper education is not enough, which damages mobility. Lastly, in relation to job recruitment it is not rare that there is non-meritocratic (social ability, attractiveness etc.) demand from employers, which undermines the role of education in relation to social mobility. This literature study cannot claim to present the reader with a comprehensive picture of the studied topic and the empirics has not by far been exhausted.

Studien genomfördes med syftet att undersöka varför företag tenderar att vara nöjda med sin börsintroduktion trots att den varit underprissatt, vilket bidrar till flertalet negativa konsekvenser. Studien undersöker om underprissättningen kan bero på brist av värderingskompetens eller om företagen själva har incitament till att underprissätta sin börsintroduktion och har tagit hänsyn till handelsplatserna Aktietorget och First North under åren 2013 – 2015. Studien baseras på en kvantitativ metod och har genomförts med inhämtning av sekundärdata samt en enkätundersökning för att undersöka hur företagen resonerar inför en börsintroduktion. Enkätfrågorna har kopplats till befintlig teori samt övriga variabler som torde vara viktiga för företagen inför en börsintroduktion och har sedan analyserats med hjälp av uni-, bi- och multivariat analys. Slutsatsen är att den viktigaste variabeln för ett företag som står inför en börsintroduktion på Aktietorget eller First North är att säkerställa en fulltecknad emission. För att lyckas med det påvisar analysen att företag kan ha incitament till att underprissätta sin egen börsintroduktion. Vidare påvisar analysen att företagen inte strävar efter studiens nämnda incitamentsteorier i någon stor grad och att något signifikant samband mellan teorivariabler och initial avkastning inte finns för studiens respondenter. Författarna tolkar därför incitamentsteorierna som positiva sidoeffekter av att en underprissättning sker och inte som något företagen eftersträvar i första hand vid en börsintroduktion på Aktietorget och First North. / This study investigates why corporates tend to be satisfied with their IPO although it has been underpriced, which contributes to several negative consequences. The study investigates if this depends on the lack of valuation expertise or if the enterprises have incentives to underprice their own IPO. This study was conducted on the Swedish Stock Exchanges Aktietorget and First North during 2013 – 2015. This study takes a quantitative approach and was conducted by using secondary data and a survey to investigate which variables are the most important for an enterprise that is staging an IPO. The survey questions were linked to existing theory and other variables that should be important for an enterprise that is staging an IPO. The results was analyzed through a uni-, bi- and multivariate analysis. The study concludes that the most important variable for an enterprise that is staging an IPO on Aktietorget or First North, is to ensure a fully subscribed stock issue. To be able to ensure this, an enterprise could have incentives to underprice their own IPO. Furthermore, the study conclude that the enterprises does not strive for this study’s described incentive theories in any large extent, and that any significant relation between these variables and underpricing do not exist for this study’s respondents. The authors of this study therefore interprets these theories as positive side effects of an underpricing and not something enterprises that is facing an IPO strive for primarily on Aktietorget and First North.

Att undersöka elevlösningar och att ta del av verksamma gymnasielärares erfarenheter rörande elevers användning av modalitetsmarkörer i skrift ger en bild av kvinnliga och manliga gymnasieelevers hållningar gentemot satsers innehåll och eventuella likheter och skillnader skribenterna emellan. Föreliggande studies huvudsyfte är att undersöka frekvens och funktion hos modalitetsmarkörer i elevlösningar hämtade från 2015 års nationella prov i kursen svenska 3 i gymnasiet. Till syftet hör även att granska eventuella likheter och skillnader i frekvens och funktion hos modalitetsmarkörer mellan de kvinnliga och de manliga skribenterna. Studiens bisyfte är att undersöka tillfrågade gymnasielärares erfarenheter rörande kvinnliga respektive manliga elevers användning av modalitetsmarkörer i skrift. För att uppnå syftet formulerat för denna studie kombineras och kompletteras en kvantitativ metod med en kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden utgörs av en sammanställning och granskning av frekvens och funktion hos modalitetsmarkörer i 60 elevlösningar jämnt fördelade mellan könen. Studiens kvalitativa metod omfattas av kvalitativa intervjuer med en hög grad av strukturering i kombination med öppna frågor med tre legitimerade svensklärare. Resultaten visar på en låg frekvens av modalitetsmarkörer i både de kvinnliga och de manliga elevlösningarna. Majoriteten av samtliga modalitetsmarkörer signalerar en låg grad av sannolikhet och har således en trolighetsfunktion i satsen. Frekvensen och funktionen hos modalitetsmarkörerna skiljer sig på så vis marginellt mellan de kvinnliga och de manliga skribenternas texter. Den låga frekvensen och trolighetsfunktionen som den mest framträdande i elevers texter bekräftas ytterligare av studiens informanter, vilka vidare delar erfarenheten att modalitetsmarkörer är en viktig komponent i ett nyanserat förhållningssätt. Fynden från den kvantitativa materialbearbetningen och den kvalitativa materialbearbetningen överensstämmer således. Någon större språklig variation utifrån faktorn socialt konstruerat kön kan inte fastställas utifrån de kvantitativa och kvalitativa resultat som presenteras i denna studie.

I denna uppsats undersöks internationella turisters informationsbehov före under och efter ett besök i Stockholms skärgård där fallet utgår från samverkansprojektet Stockholm Archipelago. Undersökningens syfte är att få en ökad förståelse för informationsbehov i relation till Stockholm Archipelagos utformning av digitala informationstjänster som skapar bruksvärde för turistupplevelsen i Stockholms skärgård. Undersökningen grundar sig på intervjuer med internationella turister och anställda inom ramen för projektet Stockholm Archipelago. Studien utgår från service-perspektivet; utifrån-och-in med fokus på förståelse för kundernas informationsbehov före, under och efter ett skärgårdsbesök. Undersökningen visar att turisternas gemensamma informationsbehov och att Stockholm Archipelagos digitala tjänster stödjer behoven men hur turisterna vill erhålla informationen skiljer sig åt. Detta för att bruksvärdet främst skapas genom digitala kanaler med användargenererat innehåll som är mer individanpassat. / This paper examines international tourists information needs before, during and after a visit in the Stockholm archipelago, where the case of analys is based on the collaborative project Stockholm Archipelago. The purpose is to gain a better understanding for the information needs in relation to Stockholm Archipelagos strategies towards digital information that creates value-in-use for the tourist experience in the Stockholm archipelago. The study is based on interviews with international tourists and people within the project Stockholm Archipelago. The study takes a service management-perspective; outside-in to understand customers' needs for information before, during and after a visit to the archipelago. The survey shows that tourists' information needs are the same and that Stockholm Archipelagos digital services supports the needs, but how the tourists want to receive information differs. This is because value-in-use is primarily created through digital channels with user-generated content that is more individualized.

Jordbruksbranschen har genom tiderna utsatts för flera kriser. Den här studien undersöker därför riskhantering i familjeägda jordbruksföretag till följd av torkan 2018, coronapandemin och kriget i Ukraina. Studien genomfördes som en kvalitativ studie där intervjuer användes för datainsamling. En tematisk analys gjordes för att analysera data. Utifrån datamaterialet identifierades tre teman: påverkan utifrån, strategi och social omgivning. Baserat på dessa undersöktes riskhanteringsstrategier inom de familjeägda jordbruken, dess sociala omgivningar och påverkan av dess ägandeform. Resultatet visade att de familjeägda jordbruken har reflekterat mer över risker och riskhanteringsstrategier till följd av kriserna. Det visade också att åtgärder och strategier har implementerats i varierande utsträckning. Slutligen värderas familjen högt inom organisationen och tycks till viss del vara avgörande för de beslut som tas. Även ett starkt socialt nätverk utmärker sig i de familjeägda jordbruken. / The agricultural industry has throughout history been subjected to several crises. Therefore, this study investigates risk management in family-owned agricultural businesses following the drought of 2018, the COVID-19 pandemic, and the war in Ukraine. The study was conducted as a qualitative study using interviews for data collection. A thematic analysis was conducted to analyze the data. Based on the data material, three themes were identified: external influence, strategy, and social environment. Based on these, risk management strategies within the family-owned farms, their social environments, and the impact of their ownership structure were examined. The results showed that family-owned farms have reflected more on risks and risk management strategies due to the crises. It also showed that measures and strategies have been implemented to varying degrees. Finally, the family is highly valued within the organization and seems to be somewhat crucial to the decisions made. Additionally, a strong social network stands out in family-owned farms.

Bakgrund: Företagens interna innovationsfunktioner minskas samtidigt som företagen i större utsträckning väljer att tillämpa öppen innovation, gränsöverskridande samarbeten. Massor av forskning visar på att öppen innovation innebär en rad fördelar och möjligheter, men även utmaningar. Få studier belyser dock sambandet mellan komplexa innovationsutvecklingsprocesser och tillämpandet av gränsöverskridande samarbeten. Påverkar antalet komplexa beståndsdelar i innovationsutvecklingsprocesser i vilken konstellation företag väljer att samarbete med externa parter? Författarna ställer sig frågande till detta. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur komplexiteten i innovationsutvecklingsprocesser påverkar i vilken utsträckning företag väljer att samarbeta med externa parter. Studien ska även undersöka i vilken konstellation företag väljer att samarbeta med externa parter baserat på hur komplexa innovationsutvecklingsprocesserna är. Även Incitament för gränsöverskridande samarbete vid utvecklandet av komplexa innovationer kommer att studeras. Genomförande: Kvalitativ data erhölls genom fem samtalsintervjuer med fyra Innovationsledare och en processansvarig för innovationsutveckling avseende komplexa innovationer inom Ikea. Kvantitativ data erhölls genom en enkätundersökning som besvarades av samtliga Innovationsledare samt deras medarbetare (28 respondenter totalt) Resultat: Studien indikerar på att ju mer komplex en innovationsutvecklingsprocess är, desto större är sannolikheten att externa parter får större inblick i fler beståndsdelar avseende utvecklingsprocessen. Graden av komplexitet i utvecklingsprocessen ökar även sannolikheten för att inifrån-ut innovation tillämpas. / Background: The companys internal innovation functions decreases while companies choose to apply open innovation, cross-border cooperation. Lots of research shows that open innovation involves several benefits and opportunities, but also challenges. Few studies, however, illustrates the connection between complex innovation processes and the application of cross-border cooperation. Does the number of complex components in innovation development processes affect in which constellation companies choose to cooperate with external parties? This is something the authors ask themselves. Purpose: The purpose of this study is to investigate how the complexity of innovation development processes affects the extent to which companies choose to cooperate with external parties. The study will also investigate what constellation companies choose to collaborate with external parties based on the complexity of innovation development processes. Incentives for cross-border cooperation in the development of complex innovations will also be studied. Implementation: Qualitative data was obtained through five interviews with four Innovation leaders and a process manager for innovation development, regarding complex innovations within Ikea. Quantitative data was obtained through a survey that was answered by all Innovation Leaders and their employees (28 respondents in total). Results: The study indicates that the more complex an innovation development process is, the greater is the likelihood that external parties will gain more insight into more components of the development process. The degree of complexity in the development process also increases the likelihood that inside-out innovation is applied.

Den vanligaste arbetsformen i matematikundervisningen är att använda sig av ett läromedel. Därav vårt syfte med denna studie, som är att analysera hur tals del-helhetsrelation behandlas i den inledande undervisningen av addition och subtraktion i de tre vanligaste förekommande läromedlen i Sverige. Utifrån delar av variationsteori har vi analyserat hur innehållet i läromedlen gör det möjligt för eleverna att se och använda sig av tals del-helhetsrelation samt vilka representationer som används i läromedlen för att synliggöra tals del-helhetsrelationer. Av resultatet framgår att det inte är givet att det läromedel som används tar upp de aspekter som forskning anser är kritiska för förståelsen av tals del-helhetsrelation samt användningen av del-helhetsrelationen i addition och subtraktion. Istället visar studien att det inte alltid är möjligt för eleverna att se och förstå del-helhetsrelationen genom de uppgifter som förekommer i läromedlen. Detta i sin tur kan leda till att eleverna istället lär sig att använda strategier som inte är generaliserbara och som också kan leda till svårigheter i matematik. Resultatet visar på att det är viktigt att lärare är medvetna om vilka aspekter som är kritiska i undervisningen, samt ser läromedlet som ett komplement till sin undervisning och inte som den viktigaste arbetsformen.