No description available.

Digitalisation and the phenomenon of digital transformation is rapidly and fundamentally changing existing businesses and organisations alike (Collin, 2015). Although considered a prime challenge for leaders of complex and changing organisations, research in the combined field of digitalisation and leadership however still remain scarce. As executives are tasked with the leading of digital transformation, this study aims to understand how digitalisation effects top management leadership. To achieve this, the study takes a two-folded approach by (1) outlining six characteristics of digitalisation and (2) analysing how these characteristics effect three contemporary forms of leadership: values-based, transformative and authentic leadership. Through a broad literature survey and 13 in-depth interviews with executives and organisational leaders, the study found that the six identified characteristics of digitalisation all effected the three forms of contemporary leadership. The different characteristics did not only change how the leaders practiced each of their leadership styles, but also how their leadership manifested itself through the use of various digital tools, methods and processes in order to enhance and empower their leadership. Even the sub-features of each leadership form were subject to this fundamental digital change. What was also found were three complementary perspectives when leading complex and changing organisations: the perspective of holism, virtuality and networked-based hubs. Each of these perspectives were premiered aspects to be considered as a contemporary leader.

Cities are facing many challenges; challenges linked to world-wide trends like urbanisation, climate changes and globalisation. In parallel to these trends, we have seen a rapid digitalisation in and of different parts of society. Cities and local governments have been appointed an important role in overcoming these world-wide challenges, and subsequently, in policy practices digitalisation is perceived as an important dimension in delivering better and sustainable services to its citizens. As a result, the smart city has emerged as a concept and approach to contemporary urban planning and development. There is still no common understanding of the concept and what components and dimensions it covers. However, in all definitions digitalisation constitutes one dimension, but the role and function of it is still not clear. In this study I have examined how different stakeholders talk about digitalisation in policy and planning practices of urban development. The aim has been to identify and analyse different repertoires of discourses on digitalisation to advance our knowledge on how goals related to the smart city and digitalisation are put into practice. The results are based on a qualitative and interpretative case study with a social constructionist approach. An analytical framework based on discourse analysis, stakeholder theory and (new) institutional theory has been constructed to analyse the case. Main results show that repertoires on digitalisation are limited in both policy and planning of urban development. In these practices, digitalisation is primarily seen as a means or as a communication infrastructure in relation to two city services/functions; i.e. services related to governance and to environment. Results also show that practices of urban planning and development are institutionalised, where different stakeholders’ salience and stakes in urban development and in digitalisation differ, but it is clear that digitalisation is a secondary issue. Implications of these results are that the taken-for-granted discourses in policy and planning practices of urban development limit both practice and research when developing a smart city. / Städer står inför många utmaningar kopplat till världsomspännande trender såsom urbanisering, klimatförändringar, och globalisering. Parallellt med dessa trender har vi sett en snabb digitalisering i och av olika delar av samhället. I detta sammanhang har städer och kommuner blivit tilldelade en viktig roll i hanteringen av dessa utmaningar. På policynivå ses digitalisering som en viktig dimension för att leverera hållbar och bättre service till medborgarna. Som ett led i detta har smarta städer vuxit fram som både begrepp och metod för stadsplanering och stadsutveckling. Det finns dock ingen gemensam tolkning av begreppet. Däremot finns digitalisering med som en dimension i definitionerna, men vilken roll och funktion den har är fortfarande oklart. I denna studie har jag undersökt hur olika intressenter talar om digitalisering i olika policy- och planeringspraktiker kopplat till stadsutveckling. Syftet har varit att identifiera och analysera repertoarer av digitaliseringsdiskurser för att bidra med kunskap om hur mål kopplade till smarta städer och digitalisering omsätts i praktiken. Resultaten är baserade på en kvalitativ och tolkande fallstudie med en socialkonstruktionistisk ansats. Ett analytiskt ramverk baserat på diskursanalys, intressentanalys, och nyinstitutionell teori har tagits fram för att analysera fallet. Resultaten visar att digitaliseringsrepertoarer är begränsade både i policy och i planering av stadsutveckling. I dessa praktiker ses digitalisering främst som ett verktyg eller en kommunikationsinfrastruktur i relation till två samhällsfunktioner, nämligen funktioner kopplade till styrning och administration, och funktioner kopplade till miljö. Resultaten visar också att praktiker kopplade till stadsplanering och stadsutveckling är institutionaliserade, praktiker där olika intressenter har olika makt, legitimitet och angelägenhet gällande stadsutveckling och digitalisering. Det är dock tydligt att digitalisering är en sekundär fråga. Implikationerna av dessa resultat är att de förgivettagna diskurserna begränsar både praktiken och forskningen i utvecklingen av smart städer.

Syftet med denna studie var att ta reda på vilka effekter införandet utav distansmöten har haft på vårdcentralerna inom primärvården ur ett organisations– och personalperspektiv. Syftet har också varit att redogöra för vilka för- och nackdelar det finns med detta införande. I denna uppsats har bland annat miljöperspektiv, tidseffektivitet samt det ekonomiska perspektivet behandlats. Vi har valt att undersöka Munkedals vårdcentral samt vårdcentralen i Tanumshede. Detta beror på att vi ville få åsikter om införandet från en vårdcentral som var relativt nya och även ifrån en där de har mer erfarenheter kring området, då vi anser att hur införandet uppfattas kan skiljas åt ifall om det är ett nytt införande eller inte. I studien använde vi oss utav en kvalitativ inriktning, då vi ansåg att detta var passande för att uppnå vårt syfte var att hålla i semistrukturerade intervjuer. Då vi använde oss utav intervjuer som vi sedan tolkade för att samla in vår empiri hade vi ett hermeneutiskt synsätt. Vi höll interjuver med sex stycken respondenter två chefer samt fyra medarbetare varav en chef och två medarbetare på varje vårdcentral för att få ett så pass sanningsenligt resultat som möjligt. Som analysmetod valde vi att använda oss utav en tematisk metod för att kunna analysera den teori och empiri vi tagit fram med varandra. Vårt resultat och slutsats av studien visar att införa distansmöten är något positivt för primärvården. De sparar bland annat tid i och med att mötena tar kortare tid, då resetiden sparas in och de får på så sätt tid till annat arbete. Det bidrar också till kostnadsbesparingar för organisationerna då reseutgifter samt hotellvistelser försvinner och det bidrar inte till växthuseffekten. Detta införande har också skapat möjligheten för Munkedals vårdcentral som tidigare inte hade tid att åka iväg på vårdplaneringsmöten, att de nu kan vara med och delta. Trots att införandet är av positiv bemärkning finns det en del saker som bör utvecklas och detta är bland annat att de behöver skapa en bättre struktur när vid planering utav mötena. Vi anser också att organisationerna kan utveckla detta mötesverktyg och använda det inom fler områden. / The purpose of this study was to discover which effects the implementation of distance meetings have had on care centers within primary care from an organizational and employee/personnel perspective. The purpose was also to present the advantages and disadvantages to this implementation/introduction. This paper processed/addressed an environmental and economical perspective as well as time efficiency. We chose to examine two care-centers. This is because we wanted opinions of the implementation from a relatively new care center and one with more experience within the field, as we believe the perception of the implementation may differ if it is a new implementation or not. To fulfill the purpose of the study we saw it fit to hold semi-structured interviews and therefore chose to have qualitative focus. When interpreting the interview for the collection of empirical data we had/used a hermeneutic approach. Six interviews were held with two managers and four employees where respective care center included one manager and two employees, of the aim to receive truthful responses. As a method of analysis a thematic approach was chosen to be able to analyze developed theory and empirical data together. Our results and conclusion show that the implementation of distance meeting have a positive effect within primary care. Time is saved by the fact that meetings are shorter and travel-time is minimized, which leads to the possibility for other work to be done. Moreover it contributes to saving in cost for the organization as travel and hotel expenses are eliminated and it does not contribute to the greenhouse effect. Additionally, the implementation has made it possible for one of the care centers to attend to care planning meeting, as they did not have the time before. Although the implementation is notably positive there are aspects that can be improved and includes developing the structure of planning future meetings. We also believe that this meeting tool can be further developed and be used in other areas of the organizations.

Individualisation and digitalisation are increasing in importance which leads to a change in the society, affecting consumers’ behaviour and needs. This change results in consumers desiring an individualised consumption experience with additional services that fashion companies should consider in order to stay relevant. This development opens up for new opportunities regarding business models such as the business model of subscription services. The identified gap in the academic literature of subscription services lies in the application of this business model to the fashion industry. Non-academic articles about fashion subscription services were found but often from the industries’ point of view rather than from the consumers’ point of view. Thus, the purpose of this study is to investigate the consumers’ perspective on fashion subscription services and what underlying reasons there might be for these perspectives. The study is of quantitative nature with theories regarding subscription services, consumer behaviour and fashion forming the research questions and thus the research. Data was collected by an online questionnaire to gain insight on respondents’ perspectives on fashion subscription services which was used as descriptive empiricism, tested for correlations and discussed in line with the theories. The study shows that there are correlations between the theories and the respondents’ interest in fashion subscription services, but the interest cannot be explained by each of the theories separately. However, by looking into different affecting factors, suggestions of underlying reasons are offered by this study.

Digitalisering genomsyrar fler och fler delar av dagens samhälle. Ett område där man nyligen börjat bedriva forskning är digitalt underhåll. Detta område är särskilt intressant när det gäller komponenter med lång livslängd som i exempelvis gruv- och transportindustrin då tiden för driftstopp av enheten kan minskas och rätt typ av underhåll kan ske genom rätt typ av diagnos. Detta leder till sänkta kostnader för företagen som implementerar digitalt underhåll. Fördelar med digitalt underhåll finns beskrivna i litteratur, men de viktiga faktorerna som behöver bearbetas för att kunna implementera det finns det i dagsläget inte mycket forskning kring. Syftet med denna studie var att utforma ett ramverk för vilka viktiga faktorer som bör tas i beaktning och dess samband då en organisation vill implementera digitalt underhåll, samt identifiera det resultat som uppstår då övergången till digitalt underhåll har genomförts. För att uppnå syftet genomfördes en abduktiv fallstudie kring digitalisering av järnvägsunderhåll på Sweco Rail AB, med fokus på deras största kund Trafikverket. En litteraturstudie genomfördes för att skapa en bild av problemet och data samlades in genom insamling av dokumenterat material och 26 intervjuer i tre faser; explorativa, semistrukturerade och uppföljande. Den data som samlades in analyserades sedan genom komparativ analys och tematisk kodning för att bidra till studiens resultat. Slutligen validerades resultatet med hjälp av experter inom området. Resultatet av studien var ett ramverk där fem faktorer som identifierats som viktiga att bearbeta för att implementera digitalt underhåll presenteras, deras samband samt det resultat som uppstår av att implementera det digitala underhållet visas. Ramverket innehåller faktorerna Digital teknik, Organisatorisk utveckling, Förändrade arbetssätt, Regelverk och Informationssäkerhet. I varje faktor identifierades även underkategorier. Ramverket visade även vad resultatet blir av att implementera digitalt underhåll.  Det praktiska bidraget är att ramverket hjälper organisationer att fokusera på de delarna som identifierats som viktiga. Detta för att implementeringen av digitalt underhåll ska bli så lyckad som möjligt, samtidigt som det visar de resultat som går att uppnå som en tydlig målbild. Det teoretiska bidraget är en fördjupad förståelse för området digitalt underhåll. Framtida forskning kan undersöka faktorerna hos företag som redan har genomfört en implementering av digitalt underhåll för att på så sätt verifiera resultaten från denna studie.

Bakgrund: Digitaliseringen har haft en stor påverkan på den svenska handeln. E-handeln har de senaste åren fått en ökad betydelse och präglas idag av stark tillväxt. Inom flera branscher har det därtill skett en kanalförflyttning från fysiskt till digitalt och en reduktion av fysiska butiker. Inom den svenska apoteksbranschen har renodlade nätaktörer dykt upp och skapat prispress samt förhöjd konkurrens på marknaden. Detta skapar således problem för apotek med flera försäljningskanaler att generera lönsamhet för överlevnad. Därmed ställs idag krav på en konkurrenskraftig strategi i den digitala ekonomi företag verkar i. Vi ser att det idag finns en avsaknad av vetenskapliga studier angående digitaliseringen av den svenska apoteksverksamheten, varför vi finner detta viktigt att studera. Syfte: Denna uppsats syftar till att förstå hur en ökad digitalisering, med utbredning av e-handel, har påverkat de företag som bedriver apoteksverksamhet i Sverige. Uppsatsen ämnar undersöka detta utefter de aktiviteter som företagen gör i syfte att tillfredsställa eller vinna kunden. Vi vill vidare undersöka de möjligheter som finns för apoteken som bedriver handel, både via fysiska butiker och online, att genom en anpassning te sig unika och stå konkurrenskraftiga i en digital omvärld influerad av e-handel och pressade priser. Metod: Denna kvalitativa uppsats applicerar ett fenomenologiskt perspektiv samt har utvecklats genom en abduktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med nio respondenter från tre stycken fallföretag inom apoteksverksamheten. Dessa har valts ut genom en kombination av lämplighets-, bekvämlighets- samt snöbollsurval. Slutsats: Svenska fysiska apotek ser idag vikten av att vara verksamma inom flera kanaler. Oavsett aktör görs idag stora satsningar inom e-handeln, vilken apoteken sedan försöker att koppla samman med butiken genom en hög integration och samarbeten med vårdgivare. Givet en fortsatt tillväxt inom e-handeln måste apoteken arbeta med automatisering och bygga ut logistiken. Genom parallella digitaliseringsresor satsar butikerna på digitala lösningar vilka ska skapa smidigare kundupplevelser. Butiker kommer aldrig att försvinna helt, vilket grundar sig i att e-handeln aldrig kommer kunna möta den direkta produktanskaffningen samt erbjuda en social interaktion. Apotekens roll kommer framöver att förändras, där tjänster kommer att vara en större del av värdeerbjudandet och där apoteken närmar sig primärvården. / Background: Digitalisation has had a great impact on Swedish retail. During the recent years e- commerce has gained an increased importance and as of today the phenomenon is characterized by rapid growth. Furthermore, within multiple industries we can detect a transition regarding sales channels, from physical to digital, with a reduction of physical stores. Within the Swedish pharmacy market pure e-commerce players has been established and are now creating competition regarded to low product prices. Pharmacies operating multiple sales channels are thus facing a challenge generating profitability and not having to close down their stores. Therefore, demands are set for a strong competitive strategy, applicable to the digital economy in which the companies are operating. Today, we find a lack of scientific studies investigating digitalisation within the Swedish pharmacymarket, indicating a need for further studies. Purpose: The aim of this thesis is to create an understanding of how an increased digitalisation, with a spread of e-commerce, has affected companies pursuing business within the Swedish pharmacy market. Moreover, we want to further investigate the possibilities laying ahead for pharmacies, operating through both physical stores and online, adjusting to a unique appearance and stay competitive in a digital economy influenced by e-commerce and lowered prices. Methodology: This qualitative thesis takes an abductive approach, while applicating a phenomenological perspective. The empirical material has been gathered through semi- structured interviews with nine respondents representing three case-companies. These have further been selected based upon a combination of a suitability-, a convenience- and a snowball method. Conclusion: Swedish pharmacies are now realizing the importance of running their businesses through multiple channels. Regardless of the actor, great investments are being aimed at developing the e-commerce, which the pharmacies work to connect with the physical stores through high integration and through collaborations with healthcare providers. Given the fact that online shopping continues to grow, the pharmacies must work with automatisation and expanding their logistics. Through parallel journeys of digitalisation the physical stores are working to create better and more efficient customer experiences. These stores will never completely vanish, based on the fact that the direct delivery of products and the social interaction provided by the stores never will be met within the e-commerce. Looking forward, the role of the pharmacy will change, meaning that services will constitute a greater part of the value offer and that the pharmacies will be approaching the primary healthcare. Background: Digitalisation has had a great impact on Swedish retail. During the recent years e- commerce has gained an increased importance and as of today the phenomenon is characterized by rapid growth. Furthermore, within multiple industries we can detect a transition regarding sales channels, from physical to digital, with a reduction of physical stores. Within the Swedish pharmacy market pure e-commerce players has been established and are now creating competition regarded to low product prices. Pharmacies operating multiple sales channels are thus facing a challenge generating profitability and not having to close down their stores. Therefore, demands are set for a strong competitive strategy, applicable to the digital economy in which the companies are operating. Today, we find a lack of scientific studies investigating digitalisation within the Swedish pharmacymarket, indicating a need for further studies. Purpose: The aim of this thesis is to create an understanding of how an increased digitalisation, with a spread of e-commerce, has affected companies pursuing business within the Swedish pharmacy market. Moreover, we want to further investigate the possibilities laying ahead for pharmacies, operating through both physical stores and online, adjusting to a unique appearance and stay competitive in a digital economy influenced by e-commerce and lowered prices. Methodology: This qualitative thesis takes an abductive approach, while applicating a phenomenological perspective. The empirical material has been gathered through semi- structured interviews with nine respondents representing three case-companies. These have further been selected based upon a combination of a suitability-, a convenience- and a snowball method. Conclusion: Swedish pharmacies are now realizing the importance of running their businesses through multiple channels. Regardless of the actor, great investments are being aimed at developing the e-commerce, which the pharmacies work to connect with the physical stores through high integration and through collaborations with healthcare providers. Given the fact that online shopping continues to grow, the pharmacies must work with automatisation and expanding their logistics. Through parallel journeys of digitalisation the physical stores are working to create better and more efficient customer experiences. These stores will never completely vanish, based on the fact that the direct delivery of products and the social interaction provided by the stores never will be met within the e-commerce. Looking forward, the role of the pharmacy will change, meaning that services will constitute a greater part of the value offer and that the pharmacies will be approaching the primary healthcare.

Problem: A changing economy bears many implications; precarity within employment, the restructuring of concepts, management of activities and the employment of tools reinforcing security. As a measure to procure and preserve employment in the modern market self- branding has been proposed. The value a brand has today is multifaceted and has proven to aid not only businesses and corporations but individuals as well. However, as self-branding is contingent on the precariousness of the changing economy, previous literature has focused on strategies and implications for the self-employed and failed to mention ramifications for the ‘traditionally employed.’ Furthermore, previous literature is lacking with regard to the Swedish employment market and the incorporation of potential cultural influences. Purpose: The scope of this research is two-fold, of both an explanatory and exploratory nature. This research seeks to explain, understand and investigate the Swedish employment market with regard to self-branding and identify possible influences. As well as, uncover new insights and explore the significance of self-branding for Sweden's ‘traditionally employed.’ Method: This research adopted a qualitative approach, conducted 10 semi-structured interviews and implemented a thematic analysis to interpret the empirical findings and answer the research questions. The findings were later analysed in accordance with previous literature. Results: The results identify to major concepts of significance with regards to the strategy of self-branding. Swedes must consider their purpose and authenticity as two major determinants of the value of their brand. Moreover, the results indicate offline branding activities, the Law of Jante and self-branding for the ‘traditionally employed’ of high relevance for the Swedish employment market.

Almost every change within an organisation is done through projects; however this is  problematic, since projects often fail due to unavailable resources and a lack of quality. Therefore, management of the project's scope seems to be essential because it has an impact on the whole project performance. Consequently, the scope statement of the project needs to be well defined otherwise it can lead to significant issues during the whole project life cycle. To ensure a successful project and a well-defined scope statement, knowledge sharing within the project team is essential. However, to ensure that knowledge sharing occurs it is in the responsibility of the project manager to create a trustworthy environment, which can be seen as a challenge. Another problem within projects is that knowledge gets lost or is not stored at the end of a project, which is needed to prevent forthcoming projects from failing. The research topic was chosen because the impact of complex digitalisation projects within the public sector are under-researched. Since all German governmental agencies need to implement electronic files until 2020 according to the German E-Government Act (EGovG), the pioneer project ‘eAkte’ of the Federal Labour Office was chosen as the underlying case study of this thesis. With the combination of the different research areas a unique study is created, since the relationship is shown. To generate the required data for this study, semi-structured interviews with eight participants of the project eAkte were conducted. The findings of the thesis were divided into four main themes complexity, scope statement, knowledge as well as project challenges in order to see the relationship and interaction of the individual subjects. By connecting the findings with the chosen literature, it can be recommended to incorporate all affected parties in the creation process of the scope statement in order to ensure that the needed knowledge is included for specifying it. The thesis provides contributions for forthcoming digitalisation projects within the public sector in order to apply the new insights regarding the creation process of the scope statement. Further, a theoretical contribution has been conducted by combining the theories of project management, scope management and knowledge management to highlight the interaction of these subjects.

Digitalisering har med tiden fått en allt större betydelse och vikten av att företag utvecklas i takt med dess framväxt förväntas öka. En anledning till det är globaliseringen som bland annat medfört en ökad konkurrens. För att bibehålla alternativt förbättra konkurrenskraften bör företag ha en tydlig strategi för hur resurser gällande digitala satsningar ska avsätts. Ytterligare en viktig aspekt för att överleva på marknaden är företagets förmåga att hantera inköp samt ha nära och långsiktiga leverantörsrelationer. För att åstadkomma det behövs en god kommunikation där information snabbt och enkelt kan delas. Företag har generellt svårt att utvecklas i takt med digitaliseringens framfart på grund av att de prioriterar sina resurser till annat. Studien syftar därmed till att besvara följande frågeställning: ”Hur kan ett företag prioritera sina resurser för uppströms digitalisering?”. För att besvara ovanstående frågeställning genomfördes en fallstudie på Axis Communications AB. Syftet med studien är att effektivisera och förenkla kommunikationen gällande uppströms digitalisering genom att hjälpa Axis att prioritera sina resurser. För att åstadkomma det kommer Axis nuvarande kommunikationsflöde med deras leverantörer att undersökas. För att få en trovärdig bild av hur kommunikationen ser ut i dagsläget genomfördes flera intervjuer med anställda på Axis och en enkätundersökning distribuerades till leverantörerna. För att få ökad inspiration samt säkerställa att rekommendationerna är realistiska hölls två benchmarkingintervjuer och ett möte med en specialist inom området digitalisering. Baserat på litteraturstudien, empirin och analysen utformades en prioriteringslista för Axis som innefattas av följande sex steg, där respektive steg bör genomsyras av att ”Kontinuerligt arbeta med digitala möjligheter och utmaningar”. Skapa intern förståelse Skapa nära och långsiktiga samarbeten med leverantörerna Undersöka värdet av att digitalisera kommunikationen Förändra och effektivisera nuvarande arbetssätt Anpassa digitala lösningar utefter leverantörens mognadsgrad Fortsätta implementera EDI För att åstadkomma en lyckad digital satsning bör Axis inledningsvis arbeta med att skapa en intern förståelse. Först efter det ska Axis avsätta resurser på att förbättra leverantörssamarbetet. För att sedan säkerställa att en digital satsning är fördelaktig att genomföra ska Axis undersöka värdet av förändringen. Därefter bör Axis bestämma hur de vill förändra och effektivisera sina nuvarande arbetssätt innan de kan erbjuda leverantörerna anpassade digitala lösningar, baserat på deras digitala mognadsgrad. Efter det bör fokus vara att fortsätta implementera EDI. Då prioriteringslistan innehåller generella rekommendationer är den även applicerbar på andra företag men kan anpassas utifrån den specifika situationen. / Digitalisation has, over time, become increasingly important and the importance of companies developing in pace with its growth is expected to increase. One reason for this is globalisation, which among other things has led to increased competition. To maintain or improve competitiveness, companies should have a clear strategy for how resources for digital investments should be allocated. Another important aspect for surviving in the market is the ability of companies to manage purchases and have close and long-term supplier relationships. To achieve this, good communication is needed where information can be shared quickly and easily. Generally, companies find it difficult to develop in the same pace as the digitalisation since they prioritise their resources for other things. Thus, the study aims to answer the following research question: “How can a company prioritise its resources for upstream digitalisation?”. To answer the research question above, a case study was conducted at Axis Communications AB. The purpose of the study is to streamline and simplify the communication regarding upstream digitalisation by helping Axis prioritise its resources. To achieve this, Axis’ current flow of communication with their suppliers will be investigated. In order to obtain a credible picture of the current communication, several interviews were conducted with employees at Axis and a survey was distributed to the suppliers. To gain more inspiration and ensure that the recommendations are realistic, two benchmarking interviews and a meeting with a specialist within digitalisation were held. Based on the literature review, the empirical data and the analysis a priority list including the following six steps was designed for Axis, where each step should be permeated by “Continuous work with digital opportunities and challenges”. Create internal understanding Create close and long-term partnerships with the suppliers Examine the value of digitising the communication Change and streamline current working methods Customise digital solutions according to the supplier’s maturity Continue to implement EDI To achieve a successful digital initiative, Axis should initially work on creating an internal understanding. After that Axis will set aside resources to improve supplier collaboration. Thereafter, to ensure that a digital investment is advantageous to implement, Axis will examine the value of the change. Then, Axis should decide how they want to change and streamline their current working methods before they can offer the suppliers customised digital solutions, based on their digital maturity. At last, the focus should be on continuing to implement EDI. Since the priority list contains general recommendations, it is also applicable to other companies, but can be adapted to the specific situation.