Digitalization is an inevitable part of working life as well as life in general. At the same time, the leader is an important part of a business where they can act as an influential and engaging role.  The purpose of this essay is to look into the correlation between, leadership and digitalization. Moreover, what the effects are on businesses if digitalization projects are implemented and more so what the effects are if those projects are implemented in an unprepared organization. The method that formed the basis of the essay is of a qualitative approach as well as an abductive approach. Nine informants were interviewed and gave their own perspective on, and experience of, digitalization. Results, that have been obtained through studies, show that leadership has an effect on digitalisation which can be contributed to communication, environment and employees’ engagement. Leadership is the foundation of successful digitalisation and successful digitalisations in certain areas leads to, improvement of Leadership opportunities Conclusions that can be drawn from the results are that leadership’s commitment, involvement and communication is perceived to be important in creating a pleasant working environment, satisfied employees and a well-functioning business. The leader role has been determined to play an important part in various areas of a business and particularly when implementing digitalization.

Digitalisering genomsyrar flera delar av vårt samtida, digitalt mogna samhälle, inklusive den offentliga sektorn, näringslivet och människors fritid. Digitaliseringen samspelar också med intresset för kulturarv och museer i Sverige. Hur ser relationen mellan digitalisering och museiverksamhet ut? Följande arbete är en kandidatuppsats inom medieteknik som syftar till att kartlägga digitaliseringsprocess på ett museum med hjälp av fallstudiemetodik. Datainsamlingen skedde genom intervju med två medarbetare från den digitala beredningsgruppen på Malmö Museer. Studien refererar till tidigare forskning om digitalisering på museer med fokus på digital arkivering, digitala verktyg och redskap. Teoretisk grund för arbetet är Andreé Malraux teori om Le Musée Imaginaire (museet utan väggar). Uppsatsen visar att Malmö Museer är ett museum som aktivt arbetar med att införa digitala inslag i sin mycket omfattande verksamhet. Digitaliseringen vid Malmö Museer sker medvetet och i överenstämmelse med den digitala utvecklingen i samhället. / Digitalization permeates multiple parts of our contemporary, digitally mature society, including the public sector, business, and people’s leisure time. Also, digitalization intersects with the interest in cultural heritage and museums in Sweden. What does the relationship between digitalization and museum activities look like? The following work is a Bachelor level thesis on Media Technology that aims to map the digitalization process following a case study methodology. Data collection took place through interview with two employees from the Digital Evaluation group at Malmö Museer. The study references previous research concerning digitalization in museums focusing on digital archiving, tools and implements. Andree Malraux’s theory of Le Musée Imaginaire (The Museum without Walls) is used as the theoretical basis. The thesis shows that Malmö Museer works actively with the implementation of digital features in its very extensive work. The research showed that digitalization at Malmö Museer intentionally takes place in accord with the digital development in society.

Ju mer tiden går, desto mer digitala blir vi, nästan alla är anslutna till internet och digitalisering, dvs. användning av teknik, har blivit en självklarhet. Många menar att organisationer måste digitalisera sig för att vara konkurrenskraftiga. Vissa organisationer som inte är digitalt mogna måste påbörja sin digitala resa som kallas digital transformation. Den digitala transformationen påverkar organisationen i många aspekter, allt från organisationsstruktur, arbetsroller, affärsmodell, ansvarsområden, anställda och ledare. Av denna anledning kan digital transformation vara en utmaning för organisationer att genomföra, särskilt om de inte har gjort det tidigare. Den här uppsatsen kommer att fokusera på hur digital transformation kan påverka en organisation och dess anställda och ledare. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva en digital transformation av en organisation och förstå hur den påverka organisation och dessa anställda och ledare. Titel: Digital transformation av en organisation: hur påverkas ledare och anställda? Metod: I uppsatsen användes en kvalitativ metod med intervjuer som datainsamling. Resultat/slutsats: Resultaten visar att digital transformation har påverkat organisationen i många avseenden, till exempel organisationens struktur och hur organisationen integrerar med kunderna. Förändringen har också påverkat anställda och ledare. För anställda har digitaliseringen påverkat ansvarsområden och arbetsroller, och ledarna har påverkats av att arbeta på distans och behöva hantera människor på distans genom digitala verktyg samtligt som de har behövt stötta anställda till att förstå förändringen. När det gäller huruvida digital transformation gör organisationer konkurrenskraftiga är det svårt att understryka utifrån studien. Bidrag: Denna studie belyser aspekterna av digital transformation genom att tillämpa teoretisk forskning i ett verkligt organisatoriskt sammanhang, vilket bidrar till en praktisk förståelse av ämnet. Med fokus på tekniska aspekter samt medarbetarnas attityder och ledarskapets roll ger studien insikter i hur digital transformation påverkar organisationer som helhet. Genom att utforska hur ledarskap och medarbetare reagerar och anpassar sig till förändringar ger studien också djupare insikter i framgångsfaktorer och utmaningar vid implementering av digital transformation. / The more time passes, the more digital we become, almost everyone is connected to the internet and digitalization, i.e., the use of technologies, has become a matter of course. Many suggest that organizations need to digitize to be competitive. Some organizations that are not digitally mature have to start their digital journey called digital transformation. Digital transformation affects the organization in many aspects, ranging from organizational structure, job roles, the business model, responsibilities, employees, and the leaders. For this reason, digital transformation can be challenging for organizations to implement especially if they have not done it before. This paper will focus on how digital transformation can affect an organization and its employees and leaders. The title of the research : Digital transformation of an organization: the impact on leaders and employees? The purpose: The purpose of the paper is to describe a digital transformation of an organization and understand how it affects the organization and its employees and leaders. Method: the paper used a qualitative method with interviews as data collection. Result/Conclusion: The results show that digital transformation has affected the organization in many ways, such as the structure of the organization and how the organization integrates with customers. The change has also affected employees and leaders. For employees, digitalization has affected responsibilities and jobroles, and leaders have been affected by working remotely and having to manage people remotely through digital tools, as well as having to support employees in understanding the change. Whether digital transformation makes organizations competitive, it is difficult to confirm from the study. Contributions: This study highlights the aspects of digital transformation by applying theoretical research in a real organizational context, contributing to apractical understanding of the topic. Focusing on technological aspects as well as employee attitudes and the role of leadership, the study provides insights into how digital transformation affects organizations. By exploring how leadership and employees react and adapt to change, the study also provides deeper insights into success factors and challenges in implementing digital transformation.

The digital revolution is changing the banking industry, and how banks create value and deliver services to their customers. Customer experience becomes the main pillar of digitally transformed banks through self-service technologies (SSTs) and the use of artificial intelligence (AI); the research focus of this study is to explore the impact of those modern technologies when dealing with sensitive information and emotional encounters in the banking sector. A case study method has been used with an in-depth investigation consisting of both internal and external interviews for Valhalla Bank in Sweden. External interview results presented the debtor’s perspective by laying out the main challenges faced during the repayment process. The study concluded by answering the main research questions and suggesting practical implications for financial institutions. Banks should proactively seek both explicit and latent needs of different customer segments; any customer interaction data has the potential to become the source of optimizing call scheduling, script customization, or customer experience evaluation. Customers expect flexibility to choose between human interaction and self-service technologies. Sensitive topics can be dealt with digital tools when they can provide advanced functionality with maturity to establish trust and security. Lastly, even though the technology is perceived as cold with a lack of empathy, customers are ready to experiment as they are not comfortable nor satisfied with the current interactions. Regardless of the state of the digital journey of a financial institution, customers should be well-informed about technologies while banks prioritize ethical controls to provide transparent relationships in which any type of customer can feel valued. / Den digitala revolutionen förändrar banksektorn och hur banker skapar värde och levererar tjänster till sina kunder. Kundupplevelse blir huvudpelaren för digitalt transformerade banker genom självbetjäning tekniker (SST) och användningen av artificiell intelligens (AI). Forskningsfokus för denna studie är att undersöka effekterna av den moderna tekniken när man hanterar känslig information och känslomässiga möten inom banksektorn. En fallstudiemetod har använts med en djupgående undersökning bestående av både interna och externa intervjuer för Valhalla Bank i Sverige. Externa intervjuresultat presenterade gäldenärens perspektiv genom att redogöra för de största utmaningarna under återbetalning processen. E-bank kanaler och lösningar har dominerat kundernas preferenser med en hoppfull syn på att bygga upp förtroende för relativt ny teknik. Studien avslutades med att besvara de viktigaste forskningsfrågorna och föreslå praktiska konsekvenser för finansinstituten. Banker bör proaktivt söka både tydliga och latenta behov för olika kundsegment, samtidigt som deras mest värdefulla tillgång är kundernas digitala fotavtryck. Alla kundinteraktion data har potential att bli källan till att optimera samtals planering, anpassning av skript eller utvärdering av kundupplevelse. Kunder förväntar sig flexibilitet och frihet att välja mellan mänsklig interaktion och självbetjänings teknik. Känsliga ämnen kan hanteras med digitala verktyg när de kan ge avancerad funktionalitet med mognad för att skapa förtroende och säkerhet. Slutligen, även om tekniken upplevs som ”kall” med brist på empati och känslor, särskilt när det gäller komplexa och känsliga uppgifter som skuldfrågor, är kunderna redo att experimentera eftersom de inte är bekväma eller nöjda med de nuvarande mänskliga interaktionerna. Oavsett tillståndet för en finansiell instituts digitala resa bör kunderna vara välinformerade om ny teknik medan bankerna prioriterar etisk kontroll med detaljerade handlingsplaner för att ge en nära och transparent relation där alla typer av kunder kan känna sig värderade och förstådda.

Titel: Den digitaliserade revisionsprocessens konsekvenser för kundupplevelsen - En kvalitativ studie av revisorn och kundens perspektiv Författare: Måns Bertilsson och Oscar Sjöberg Handledare: Hans Landström Bakgrund: Digitaliseringen har haft en betydande påverkan på revisionsbranschen genom att effektivisera processer och möjliggör analyser baserade på stora datamängder. En av de mest märkbara förändringarna är att kontakten mellan revisorer och kunder har blivit mer distansbaserad. Detta examensarbete syftar till att beskriva och analysera hur digitaliseringen har påverkat olika delar av revisionsprocessen, inklusive planering, granskning och rapportering, samt hur detta påverkat kundernas upplevelse av revisionen. Studien jämför revisorns och kundens perspektiv för att identifiera eventuella skillnader i upplevelsen av samma process. Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera hur revisorer upplever att digitaliseringen har påverkat revisionsprocessens olika delar, planering, granskning och rapportering. Vidare ämnar studien att beskriva och analysera vilka effekter digitaliseringen har på kundens upplevelse av revisionens olika delar. Slutligen ska de två perspektiven jämföras för att se om det föreligger skillnader i upplevelsen av samma process. Frågeställning: Hur upplever revisorer och kunder revisionen till följd av en ökad digitalisering av revisionsprocessen? Metod: Studien är kvalitativ med en abduktiv forskningsansats. Informationsinhämtningen har skett genom semistrukturerade intervjuer med fem revisorer och fem kunder till revision. Slutsatser: Studiens slutsatser visar på att digitaliseringen har effektiviserat revisionsprocessen och ökat kvaliteten av revisionen. Den högre kvaliteten märks inte av kunden. Kundernas grad av digitalisering har en viss påverkan på hur en revision utförs. En annan slutsats är att kontakten mellan revisor och kund blivit mer distansbaserad, vilket båda parter kan uppskatta när det gäller effektivitetsvinster. Däremot har det lett till att kunderna saknar den personliga kontakten. / Title: The consequences of the digitalized audit process on customer experience - A qualitative study of auditors and customers perspective Authors: Måns Bertilsson and Oscar Sjöberg Supervisor: Hans Landström Background: Digitalization has had a significant impact on the auditing industry by streamlining processes and enabling analyses based on large amounts of data. One of the most noticeable changes is that the contact between auditors and clients has become more distance-based. This thesis aims to describe and analyze how digitalization has affected various parts of the auditing process, including planning, examination, and reporting, as well as how this has influenced the clients experience of the audit. The study compares the auditors and the clients perspectives to identify any differences in the experience of the same process. Purpose: The purpose of the study is to describe and analyze how auditors perceive the impact of digitalization on the audit process, including planning, examination and reporting. Furthermore, the study aims to describe and analyze the effect of digitalization on the clients experience on the various parts of the audit. Lastly, the two perspectives will be compared to identify if there are any differences in the perception of the same process. Research question: How do auditors and clients perceive the audit as a result of increased digitization of the audit process? Method: The study is qualitative with an abductive research approach. Data collection has been conducted through semi-structured interviews with five auditors and five clients of audit. Conclusions: The study's conclusions show that digitalization has made the audit process more efficient and increased the quality of the audit. The higher quality is not noticed by the customer. The customer's level of digitalization has a certain influence on how an audit is carried out. Another conclusion is that the contact between auditor and client has become more distance-based, which both parties can appreciate in terms of efficiency. However, this has led to customers missing the personal contact.

Med den teknologiska utvecklingen samt näringslivets behov av kompetensutveckling har den professionella utbildningsbranschen sett en radikal ökning av digitala utbildningar. Traditionell klassrumsutbildning sätts nu på sin spets där aktörer som tidigare varit framgångsrika inom detta nu ställs inför behovet av att digitalisera dess utbildningserbjudanden. När digitala teknologier används för att förändra värdeskapande aktiviteter kan det förorsaka omvälvande förändringar för dessa aktörer. I arbetet med att anpassa organisationen utefter förändringen uppkommer flera organisatoriska utmaningar som behöver hanteras. Däremot lyser studier som behandlar chefs- samt medarbetarperspektiv med sin frånvaro vilket är av vikt för att förstå organisationens anpassning. Utifrån åtta intervjuer med chefer och medarbetare på ett fallföretag ämnar studien förstå hanteringen av de upplevda organisatoriska utmaningarna. Ergo, utmaningar som kommer med att anpassa organisationen utefter en digital transformation som förorsakats av digitaliseringen av ett huvudsakligt tjänsteerbjudande. Detta analyseras i huvudsak utifrån organisatoriskt lärande för att förklara fallföretagets anpassning. Resultatet visar på flera gemensamt upplevda utmaningar till anpassning som exempelvis: struktur, kompetens, samt kunskapsdelning. Vidare hur hanteringen av utmaningarna kan antydas främja en anpassning utefter digitaliseringen av ett tjänsteerbjudande. Däremot urskiljs att viss hantering kvarstår då det finns utmaningar som inte hanterats eller hanterats på ett sätt som inte främjar anpassning. / With technological development and the B2Bs need for skills development, the professional education industry has seen a radical increase in digital education. Traditional classroom education is now at the forefront, where actors who have previously been successful in this area now face the need to digitize their educational offerings. When technology changes value-creating activities, it causes revolutionary changes for these actors. When adapting the organization to the change several organizational challenges that need to be addressed, arise. Studies that deal with managerial and employee perspectives shine with their absence, which is important for understanding the organization's adaptation. Based on eight interviews with managers and employees, this study intends to understand the handling of perceived organizational challenges. Ergo, challenges that arise with adapting the organization to a digital transformation caused by the digitalization of a service-offering. This is analyzed mainly through organizational learning to explain the company's adaptation. Results show commonly perceived challenges to adaptation, such as: structure, competence, and knowledge-sharing. Furthermore, how the handling can suggest an adaptation according to the digitalization of a service-offer. Moreover, that handling remains as there are challenges that have not been handled or has been handled in a way that does not promote adaptation.

The purpose of this study is to identify the challenges and opportunities for digitalization within the food industry, and give suggestions on how to co-create value through digitalization.  This qualitative study is based on data collected from scientific articles, reports and books about digitalization and value co-creation in the food industry. The primary data collection was carried out by twelve semi-structured interviews and a complementary food industry study with eleven respondents. The collected data was handled in thematic analysis and inspired by coding.  The study’s main conclusion was the discovering of a new value co- creation mechanism defined as relationship and learning.

Purpose: The purpose of this study is to analyse the positive impact of digitization on the production environment and challenges that may come along with digitalization. This study goes further on to looking into how to increase the use of digital tools. Method: The method used in this study is mainly based on an interview study, where interviews are carried out with expertise of the field of digitization. Literature study was used to compliment the interview study with previous scientific studies on the field. The literature used is based on scientific articles, reports, government reports and relevant previous studies related to the subject. Results: The results from the interview study showed that the use of digital tools had positive impact on the construction stage. The most important benefit of digitization is the information management. There are also economical and work environmental benefits as well as higher work productivity. However, there are no exact figures showing these profits. The result also shows what challenges can be encountered and how these challenges can be best avoided. In addition, this study highlights how the industry should go about increasing the use of digital tools. Conclusion: The conclusions that can be drawn are that digitization has positive impact in construction, but challenges can arise. These challenges can be avoided through cooperation between companies and participantes to achieve a more digitized construction stage.

All industries are affected by digitalisation, therefore are also the auditing industry and the auditor's professional role. The audit function is to create confidence for the business and it is therefore important to understand how the digitization of the area is affected. How the professional role needs to be changed and education needs to be developed to keep up with the development. What are the positive and possibly negative consequences of digitalisation. This has been discussed for a long time and many believe that digitization will have a major impact, which is why further studies are needed in the area. It was because of lack of information within the area that the issue arose and was adopted in this work. / Introduktion Alla branscher påverkas av digitaliseringen, därmed också revisionsbranschen och revisorns yrkesroll. Revisionen funktion är att skapa förtroende för näringslivet och det är därför av vikt att förstå hur digitaliseringen av området påverkas. Hur behöver yrkesrollen förändras och utbildningen utvecklas för att följa med i utvecklingen. Vilka är de positiva och eventuellt negativa konsekvenser av digitaliseringen. Detta har under en längre tid diskuterats och många tror att digitaliseringen kommer att ha en stor påverkan varför ytterligare studier behövs göras inom området. Det var på grund av denna brist som frågeställningen uppkom och antogs i detta arbete. Syfte Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse och utforska digitaliseringens påverkan på revisorns yrkesroll Metod Studien använder sig av en kvalitativ forskningsdesign som har utgått från en abduktiv ansats. informationsinsamlingen i empirin har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer. Slutsats Studien visar att revisorsyrket påverkas i hög grad av digitaliseringen. Mest centralt är graden av effektivisering, där manuellt arbete har ersatts av automatiserade processer. En ytterligare förändring är att tillgängligheten av större mängder data ger underlag för djupare analyser vilket ger en bättre helhetsbild. Det skapar utrymme för mer värdeskapande arbete mot företaget men även att upptäcka oegentligheter. De nya verktygen kräver en ökad kunskap och möjlighet att ta till sig den nya teknologin, och en ny roll har i och med det skapats, vilket är IT-revisorn. Digitalisering och automatisering frigör tid vilket gör att revisorerna kan utöka erbjudandet med rådgivningstjänster. Digitaliseringen medför även nackdelar; genom automatisering försvinner möjligheten att lära sig grundläggande processer som tidigare varit centralt för revisorn, därmed kan det försvåra förståelsen av helhetsbilden hos företagen. Dessutom kan kundrelationerna påverkas i och med digitaliseringens utveckling då virtuella möten blivit en vanligare del i vardagen.

Augmented Reality and Virtual Reality is on a trend of development. These technologies could have an impact on the way construction is carried out in the future. Right now these technologies are not widely used in the construction industry. What this report aims to understand is how the Swedish construction industry adheres to the current trend of digitalization, with an emphasis on Augmented- and Virtual Reality. By interviewing 13 managers within 8 different AEC organizations, in the form of semi-structured interviews, it was found that these technologies are indeed viewed as something that could change the way these organizations work. The current literature provides examples of how Augmented- and Virtual Reality can be used. However, these technologies are not mature enough to make an impact right now, as most managers see the technology as too expensive and they also had little to no knowledge of its contributions. The case was also the same with BIM, where a lack of knowledge seems to be the norm for all sorts of positions within the construction industry, from worker to manager. This is in accordance with previous studies and the interview findings. A lack of demand from clients and outdated work routines also affect adoption of BIM, Augmented- and Virtual Reality. / Augmented Reality och Virtual Reality befinner sig just nu vid ett utvecklingsstadie. Denna teknik kan påverka hur konstruktion genomförs i framtiden. Just nu används dessa tekniker inte i någon stor utsträckning inom byggindustrin. Syftet med denna uppsats är att förstå hur den svenska byggbranschen förhåller sig till den nuvarande trenden av digitalisering, med fokus på Augmented- och Virtual Reality. Genom att intervjua 13 chefer och projektledare inom 8 olika AEC-organisationer, i form av semistrukturerade intervjuer, konstaterades det att dessa teknologier ses som någonting som kan förändra hur dessa organisationer arbetar. Den nuvarande litteraturen ger exempel på hur Augmented- och Virtual Reality kan användas. Dock har det visat sig att dessa teknologier inte är tillräckligt mogna för att ha en påverkan just nu eftersom de flesta chefer och projektledare såg tekniken som för kostsam, de hade också liten eller ingen kunskap om dess potentiella bidrag. Detsamma gällde BIM, där en brist på kunskap fortfarande verkar vara normen för alla typer av tjänster inom byggbranschen, från arbetare till chef. Detta stämmer överens med tidigare studier och intervjuresultaten. Brist på efterfrågan från kunder samt gamla rutiner påverkar också adoptionen av BIM, Augmented- och Virtual Reality.